Utbildning och teater för att motverka knark på Moras krogar

På Moraparken presenterades under torsdagen konceptet ”Krogar mot knark” genom en heldagsutbildning för krögare, polis och kommunrepresentanter. Utbildningen – samt ett skådespel – gav viktiga kunskaper i skapandet av en bättre arbetsmiljö, ge ökad trivsel samt minska risken för våldsbrott kopplade till narkotika.

”Krogar mot knark” heter den modell där sju krogar i Mora – men även Ludvika, Falun, Avesta och Hedemora – samverkar med kommunen, polisen och Länsstyrelsen Dalarnas län. Syftet är att förhindra användandet av narkotika i krogmiljön; vilket förekommer i alla kommuner.

Under torsdagen träffades lokala krögare, polisen, kommunen, Länsstyrelsen och föreningen ”Solvere utbildning och teater” på Moraparken. Heldagsutbildningen inleddes på morgonen och avslutades med ett skriftligt test till krögarna om vad de lärt sig denna dag. Ingen kunde bli underkänd på testet, utan det gjordes i ett kompetens- och kunskapshöjande avseende.

Rickard Sandbäck, som bland annat arbetar som kommunpolis i Malung-Sälen, var på plats. Han hyllar konceptet.

— ”Krogar mot knark” är väl beprövad och bygger på samverkan. Den är kompetenshöjande för krögaren och kommunen – men också för oss själva som poliser. Narkotika är ett stort problem. Vi har inte sett att det ökat. Däremot vill vi förebygga att knark kommer in i dessa sammanhang, säger han.

Narkotika förekommer i hela landet och Dalarna är inte unikt på så vis.

— Man stöter på det ofta. I Mora är det likvärdigt med andra kommuner. Detta är en utbredd problematik, men det finns många sätt för att synliggöra problematiken. Oftast vill den som håller på med droger hålla sig undan med det. Då gäller det att man belyser problemet för polisen.

Krogägaren Nicklas Björklund har varit en av de som snabbt velat råda bot på den aktuella problematiken. Därför hyllar han nu att saker kommit i rullning.

— Detta var en fråga jag öppnade upp för direkt när jag tog över Lilla Helfvetet. Vi hade sett under en längre tid att detta är ett stort problem. Jag ville ha en samverkan från start. Krogägare känner redan till drogerna. Vi vill veta vilka verktyg vi ska använda. De har vi fått idag, säger Nicklas.

Teaterföreningen Solvere var också på plats. De var där för att dramatisera scener från krogen där narkotika förekommer, så att de som medverkade i publiken förhoppningsvis kunde få en bättre insikt i hur det kan se ut när knark tar sig in på krogen.

Men detta var inte bara en pjäs – publiken kunde även påverka det som hände på scen.

— Vi har arbetat med tre scener. I den första scenen ser man två grabbar som ”bordat”. De är uppenbarligen påverkade av narkotika. De agerar rätt så illa mot en servitris, säger skådespelaren och pedagogen Jenny Hälleråd.

Filip Hughes gestaltade i sin tur en av de som är påverkade.

— Personen blir närgången och stör. Publiken får först se den scenen. Därefter får de som tittar säga ”stopp” om de anser att det som händer på scenen inte är okej. När de gör det så kan de också bli själva ”bli” servitrisen, säger han.

Handlingen fortsätter med att servitrisens kollega ändå vill servera till de påverkade personerna.

— Samtalet utvecklas till att ”det är en dålig kollega som inte stöttar”. Alltså kommer det fram väldigt mycket ur en scen; olika moment.

Scenerna som följde handlade om vad som händer om en kollega i baren är påverkad samt hur polisen skulle agera om någon tar emot narkotika i baren.

Jenny Hälleråd ser ett stort värde i gestaltningen, hur stor betydelse den har för sammanhanget.

— Scenerna är ett verktyg för att utbilda sig och kunna utbyta information med varandra – med hjälp av en palett av olika händelser som vi spelar upp. Vi är en tårtbit i utbildningen och de som är med får interaktivt delta för att prova den situation som uppstår när det finns knark på krogen. Genom detta får de hantera det som sker.

Solvere har gjort pjäsen vid tidigare tillfällen. Samtliga gånger har den gett ett gott utfall.

— De utvärderingar som vi har genomfört har visat på en nedgång i användningen av knark på krogen.

Att kunna relatera till det som händer är oerhört viktigt, menar Filip Hughes.

— Jag tror att det är hjälpsamt att se dessa situationer i en trygg miljö. Vissa kan även relatera till det, om man har upplevt något liknande. Då kan man bearbeta detta. När man har sett det destruktiva beteendemönstret genom gestaltning så blir det lättare att göra något åt det, säger han.