Så löser Mora bostadsfrågan – kommunen förklarar

Bostadsförsörjningen var i fokus när kommunens samhällsplanerare Kristina Hållmats och kommunalråd Anna Hed (C) mötte medlemmar i Hyresgästföreningen i torsdags. Kommunens representanter informerade om den demografiska utvecklingen samt de utmaningar Mora står inför när det bland annat gäller den åldrande generationen.

— Vi lägger ett jättesvårt pussel, konstaterade kommunalrådet.

Andreasgården var välfylld med Hyresgästföreningens medlemmar denna torsdagsafton, där information skulle ges om kommunens bostadsförsörjning.

I syfte att utveckla Mora genom inflyttning påbörjade kommunen ”Bostadsförsörjningsprogram 2023–2026 med utblick mot 2030” för några år sedan och nu finns ett reviderat program av den första versionen som skapades 2019. Sedan starten har mycket hänt vad gäller in- och utflyttning.

Som förhållningssätt behöver varje svensk kommun utgå från Svensk författningssamling (SFS), som ger riktlinjer för bostadsförsörjning (i synnerhet genom SFS 2000:1383). En ny försörjningsplan tas i sin tur fram till programmet vart fjärde år.

Statistiken i programmet bygger på data från SCB och Boverket. Idag pekar trenden mot att Mora växer – vilket kommunalråd tillika kommunstyrelsens ordförande Anna Hed (C) menar kan verka besynnerligt, då så många i kommunen dött på senare år.

Hon informerade också om att det är många som flyttar in – vilket väger upp.

— De inflyttade har varit betydligt många fler än de som dör. Det är bra. Men vi har under åren även kunnat konstatera att fler har efterfrågat någonstans att bo än vi kunnat leverera, sa hon.

Kommunalrådet förklarade för åhörarna att kommunen ser till ett samlat behov utifrån vilka som faktiskt flyttar till Mora.

— Personerna som flyttar in till oss är oftast barnfamiljer – inte enbart, men oftast. Vissa är bekanta med hur det ser ut här och vill se hur det är att bo i en annan del av kommunen än de bott i tidigare.

En annan stor grupp som tagits fram i Moras bostadsförsörjningsprogram består av gymnasieungdomar.

— Man måste ta med i beräkningarna var de ska bo. Och när de kommer hit kan det även hända att deras föräldrar flyttar hit också.

Kristina Hållmats förklarade att kommunen har en målbild att skapa bostäder för fler, för alla, bostäder på rätt sätt och på rätt plats.

För att uppnå målen används olika verktyg.

— De kommunala planmålen är ett oerhört viktigt verktyg för att uppnå en hållbar bostadsmarknad, vilket inkluderar översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen. Andra verktyg är bland annat planberedskap med färdiga detaljplaner. Markinnehav är också viktigt. Utan mark kan vi inte planera strategiskt för framtiden, säger samhällsplaneraren.

Vidare kan kommunen ställa krav på vilka bostäder som ska byggas, samt hur energieffektiva de ska vara.

Varför det fortsatt finns de utan bostad kan ha flera orsaker. För att förklara en del av det har Boverket tagit fram olika indikatorer på ansträngd boendeekonomi.

— Ett mått handlar om trångboddhet; att man till exempel inte har råd att bo i större lägenheter. Ett annat mått är hemmaboende vuxna barn över 25 år. Där kan vi se att vi har en högre andel vuxna barn hemma i Mora, än i övriga Dalarna och riket.

Såväl Kristina Hållmats som Anna Hed (C) vill framhålla att kommunen arbetar aktivt för att Mora ska behålla en god standard på bostadsmarknaden och att mycket är positivt när det gäller kommunens bostadsförsörjning.

Men själva detaljplansprocesserna har ändå ställt till med problem i kommunens arbete, eftersom de på egen hand inte får ansvara för en detaljplan – utan den måste utredas av länsstyrelsen först.

— Vi försöker ha en tidig dialog med myndigheterna, för att inte lägga ned fem år på utredningar. Det har annars 290 kommuner gjort och det är helt galet. Man kan nästan ha varit framme innan länsstyrelsen upptäcker något litet som sätter stopp. Bättre är då att säga till från början vad som är viktigt, menar Anna Hed (C).

Trafikverket är en annan myndighet som kan påverka en detaljplan, förklarar hon, men att deras synpunkter oftast framgår genom länsstyrelsens samordnade bedömning.

— Processen är lite frustrerande, kan jag tycka.

Vad gäller hemlöshet så hade Hyresgästföreningens förhandlingsledare Tarek Malak en fråga om hur den ska motverkas. Anna Hed (C) svarade att den ska motverkas genom kommunens medverkan i initiativet ”Bostad först”.

— Om vi fångar upp en person i Mora som identifieras som hemlös, så börjar vi med att få den in i samhället – bort från utanförskap eller missbruk. Men alla har inte förmågan att ta sig ur detta med egen kraft. Det måste vi jobba aktivt med, för att personerna ska ta sig ur sin situation.

Tarek Malak fortsatt med att fråga hur kommunen bemöter den våg av människor som tillhör den åldrade delen av befolkningen, där många snart går i pension.

— Vi tittar på vad det finns för fastigheter i Mora kommun där det tidigare funnits verksamheter. De ska ha lämnat. Här gäller det stort som smått, för att hitta alternativ till de dyrare nyproducerade lägenheterna. Vi lägger ett jättesvårt pussel.

Kommunalrådet förklarar att en stor del av de äldre exempelvis kommer behöva bo på särskilt boende. Alternativet är trygghetsbostäder.

— Man måste hela tiden stämma av vart vi är på väg. Många kommer flytta i på trygghetsboende och sedan särskilt boende. Då behöver vi se till var den äldre personen bor idag. Många bor i en villa, ensamma, med ett hus som betalats av. De kanske inte är vana vid att betala hyra.

För att råda bot på problemet finns en dialog med andra kommuner samt diverse mäklare. På så vis ska bostadsförsörjningen förbättras ytterligare, över samtliga generationer.

— Vi behöver, tillsammans med så många som möjligt, hitta lösningar för att skapa rörlighet. Det ska finnas något för alla – från gymnasieelever till de äldsta. Något enkelt svar på den frågan finns däremot inte, konstaterar Anna Hed (C).

Ytterligare frågor kom upp under mötet. De frågor som gällde högre hyror för hyresgäster inom Morastrand hänvisades dock till bolaget, som för tillfället inte hade någon representant närvarande.