Så firade ”Bjäken” hundra år som skola: ”En jättelång tid”

Bjäkenbackens skola har funnits i ett hundra år. Detta uppmärksammades med både tal, tårta och öppet hus under torsdagen. Här fanns inslag från såväl den moderna som den historiska skolan – något som uppskattades av barn och vuxna.

— Det är ni som fyller den med innehåll. Ni läser, skriver och räknar alla de viktiga sakerna. Utan er hade det inte varit någon skola, sa för- och grundskolenämndens ordförande Pär-Johan Jönsson (C) i ett tal.

1926 var ett år då mycket hände i Sverige. Detta år invigdes bland annat Stockholms konserthus, prinsessan Astrid gifte sig och den svenske kemisten The Svedberg fick Nobelpriset i kemi. I Mora uppfördes Bjäkenbackens skola i byn Östnor, i folkmun kallad ”Bjäken”, fyra kilometer norr om centrum.

2026 – ett helt sekel senare – finns skolan kvar; med flera av byggnaderna intakta. Firandet samlade hela skolan på skolgården, från förskoleklass upp till årskurs 6. Tal hölls på torsdagsmorgonen och eleverna fick även tillfälle att brista ut i sång.

En av de inbjudna talarna vid 8-tiden var för- och grundskolenämndens ordförande Pär-Johan Jönsson (C).

— Hundra år är ju en jättelång tid. Man börjar ju fundera: Hur fungerade det på den tiden och hur gick barnen i skolan 1926? Vi vet ju alla att det inte fanns några mobiler, surfplattor och datorer. Det fanns ingen ChatGPT eller Google. Behövde man kolla upp något fick man fråga läraren eller en kompis. Däremot läste jag att barnen fick gå i skolan på lördagar. Det var väl en bra grej?

Barnen ropade ”NEJ” och de vuxna skrattade.

— Jag tyckte förslaget lät jättebra, men vi får väl skippa det, sa talaren.

Vidare påpekade han att en skola består av så mycket mer än själva lokalerna. Gemenskapen har skapat studieglädje alla dessa år.

— Skolan i sig är ju en ganska tråkig byggnad, med lite väggar och tak och några klassrum och korridorer. Egentligen är det alla ni, elever och personal, som gör skolan till någonting bra. Det är ni som fyller den med innehåll. Ni läser, skriver och räknar alla de viktiga sakerna. Utan er hade det inte varit någon skola. I hundra år har massor av elever och lärare skapat minnen tillsammans. De har helt enkelt haft roliga skoldagar ihop. Det är värt att fira. Och vi får väl hoppas att den står här i hundra år till.

Detta konstaterande var värt en sång. Musiklärare Jesper Halberg tog det inledande ackordet till ”Bjäkenbackensången” och eleverna sjöng sedan med för glatta livet; en korus som endast en samlad skola kan bidra med.

Hur rektor Maria Eriksson skulle toppa detta med sitt tal var svårt att se. Hon var i alla fall klädd i gammaldags klädsel, som nog var ganska tidsenlig 1926, vilket gjorde ett intryck.

Rektorn berättade också om hur skolan såg ut då.

— För hundra år sedan började man skolan direkt i årskurs tre. Innan dess gick man i småskolan. De som fick börja här kom från Öna, Kråkberg och Östnor. De kanske inte var lika många som ni, men inne i lokalen fanns två klassrum: Klass 3–4 gick till samma klassrum och 5–6 gick till samma klassrum. Där musiksalen finns nu fanns det en gymnastiksal. I biblioteken var det en slöjdsal.

Eleverna lät förvånade. Minst lika förvånade blev de av det som sades därefter.

— Några vanliga toaletter fanns det inte, utan man fick gå på utedass. Samma år började man också bygga lärarnas bostad, med två lägenheter.

I sitt tal ville Maria Eriksson även inkludera minst en känd person som gått på skolan.

— Känner ni till Mora-Nisse? Han började här när skolan var ny. En lärare var som var väldigt skidintresserad gillade att träna eleverna. Mora-Nisse, Nils Karlsson, var alltså en av dem. Han blev sedan en väldigt framgångsrik skidåkare (med Vasaloppssegrar, SM-medaljer och OS-guld). Det är roligt att ni går på samma skola som han gjorde.

Talet avslutades med ett fyrfaldigt leve för Bjäkenbackens skola. Som extra uppmuntran fick eleverna dessutom göra ”raketen”.

På förmiddagen bjöds eleverna på gräddtårta och i slutet av dagen hölls öppet hus, bland annat med en historisk rundvandring i gymnastiksalen. Här gavs bevis på vad Bjäkenbacken betytt för Mora – saker som elever och personal med stolthet kan bära fram in i framtiden.