Byskolornas framtid ska utredas när eleverna blir färre

Antalet grundskoleelever i Borlänge väntas minska med omkring 900 fram till 2036. Nu finns ett förslag för hur kommunen ska jobba för att möta det minskade antalet, där lokaler och förskolor ska minskas. 

Borlänge kommun räknar med att antalet barn och ungdomar i grundskoleåldern kommer att minska under de kommande tio åren. Enligt kommunens lokalbehovsplan för 2026–2036 väntas elevunderlaget minska med cirka 15 procent, motsvarande omkring 900 elever.

I våras fanns 300 lediga platser i Borlänge kommuns förskolor och antalet barn ser ut att minska åtminstone till år 2028.

Nu ska kommunen utreda hur skolorganisationen behöver förändras för att möta utvecklingen och få en budget i balans.

– Vi vill lägga resurserna så nära barnen som möjligt i klassrummet, med pedagoger och bra utbildning. Det är det jag tror att vi behöver för att höja kunskapsresultaten, säger Sara Fernlund (S), ordförande i skolnämnden.

Vill se över skolor och lokaler

En av de viktigaste frågorna blir hur kommunens skollokaler ska användas när elevantalet minskar. Kommunen behöver se över både vilka lokaler som behövs framöver och hur verksamheten kan organiseras mer effektivt.

Enligt Sara Fernlund handlar det inte enbart om att minska kostnaderna, utan också om att använda de pengar som finns på ett bättre sätt.

– Vi vill inte lägga pengarna på halvfulla lokaler. Vi måste minska lokalerna, se över klasstorlekarna och lägga resurserna där de behövs, säger hon.

Utredningen ska även undersöka om lokaler som inte längre behövs för skolverksamhet kan användas till andra ändamål, exempelvis förskola eller äldreboende. Vissa lokaler kan också behöva avvecklas.

Arbetet med lokalerna ska ske parallellt med en översyn av skolorganisationen och hur resurserna fördelas mellan kommunens skolor.

Byskolorna behöver bättre förutsättningar

En särskild del av utredningen gäller de mindre byskolorna med enparallellig organisation, där det finns en klass per årskurs. Bland skolorna som ska ses över finns Amsbergs skola, Halvarsgårdars skola, Tunets skola, Kyrkskolan och Torsångs skola.

Kommunen ska undersöka vad det skulle kosta att ge skolorna bättre ekonomiska förutsättningar. Det kan exempelvis innebära att de får resurser utöver den vanliga elevbaserade ersättningen.

Samtidigt hoppas Fernlund att fler vårdnadshavare ska välja de mindre skolorna.

– Vi vill ju inte stänga byskolorna, men bättre förutsättningar för att behålla byskolorna är ju att vårdnadshavare faktiskt väljer dem. Och sedan behöver vi ge dem ekonomiska förutsättningar för det, säger hon.

Att behålla byskolorna handlar enligt henne om landsbygdens utveckling, och möjligheten för barn att gå i en mindre skolmiljö.

Men några beslut om att stänga skolor är inte fattade i nuläget. Den kommande utredningen ska ge politikerna ett bättre underlag för att väga skolornas betydelse mot kostnaderna och elevernas behov.

– Vi kan ju säga som så att ingen skola sitter ju säkert, det gäller även de som inte är byskolor, säger Fernlund.

Kan förändra hur elever fördelas

Kommunen ska också se över hur elever fördelas mellan skolorna. I dag utgår placeringen från upptagningsområden, men en förändring till så kallad relativ närhet kan bli aktuell.

Det innebär att hänsyn tas till elevernas avstånd till olika skolor, och hur mycket längre de skulle behöva resa om de inte får plats på sitt förstahandsval.

Enligt Fernlund kan en förändrad fördelning bidra till att fler skolor fylls upp och att elevantalet blir jämnare mellan enheterna. Det kan också bli aktuellt att se över antalet platser på skolor som är särskilt efterfrågade.

Målet är att undvika att vissa skolor blir överfulla samtidigt som andra har tomma platser.

Man vill även undersöka möjligheten att minska klasstorlekarna. Färre elever kan innebära en möjlighet att skapa mindre klasser, men då behöver resurser och lokaler fördelas på ett sätt som gör det ekonomiskt hållbart.

Dialog med elever och föräldrar

En viktig del av arbetet blir att ta reda på vad elever, vårdnadshavare och skolpersonal tycker är viktigt för att skapa en bra skola, säger Fernlund.

Hon betonar att kommunen måste lyssna på dem som berörs innan eventuella förändringar genomförs. Det kan bland annat ske genom enkäter och dialogmöten.

– Vi måste ha en bra dialog med elever, vårdnadshavare och lärare. Vad är det som är viktigt i skolan? Vad är det som gör skolan bra? Det ska vi bygga mer på, säger hon.

Enligt Fernlund handlar det ytterst om att förändringarna ska bidra till bättre undervisning och högre kunskapsresultat, inte bara om att få ekonomin att gå ihop.

Utredningen fortsätter nästa år

Arbetet kommer att pågå stegvis under det kommande året. Vissa frågor kan få svar tidigare än andra, och resultaten ska löpande återrapporteras till skolnämnden.

Innan kommunen kan fatta beslut om eventuella förändringar krävs mer underlag, om bland annat lokalernas förutsättningar, kostnaderna och hur elevutvecklingen påverkar de olika skolorna.

Fernlund beskriver arbetet som nödvändigt, även om det kan väcka oro bland elever, föräldrar och personal.

– Än så länge är vi inte redo att fatta beslut. Det här är för att starta utredningen så att vi får underlag för att kunna fatta beslut, avslutar hon.