Barnens äppelskörd blev till must – och isglass: ”Engagemang”

Förskolan Filiorum Föräldrakooperativ gör mycket för att barnen ska få nyttiga kunskaper om livet – och många gånger kommer något väldigt gott utav det. Så var fallet när föräldrarna och barnen gemensamt en kväll plockade kilovis med äpplen. Frukterna blev sedan must via Sollerö Musteri; varefter musten även blev isglass, smoothie och annat ätbart till barnen.

— Det är roligt för barnen att veta: ”Nu har jag varit med och plockat de här äpplena och nu kan jag dricka den här musten”. De får se kopplingen, säger föräldern Hillevi Eriksson.

Föräldrakooperativet Filiorum på Sollerön, är en förskola men som är driven som en ekonomisk förening.

— Föräldrarna är aktiva i verksamheten. Vi har en styrelse som består av föräldrar och då är vi också arbetsgivare till personalen här. De ansvarar för den dagliga verksamheten med pedagogisk utbildning i fokus, säger Jenny Hedberg, förälder på Filiorum.

Med andra ord är föräldrarna huvudmän i det som sker här. De tar hand om alltifrån ekonomin till personalfrågor.

Styrelsen beslutar i sin tur om aktiviteter. Ett exempel är äppelplockningen, där barnen och deras föräldrar samlas för att skörda de fyra äppelträden på förskolegården. Det pågår under en timme, en dag om året.

Detta har de gjort i flera år. När frukterna sedan är nere skickas de till Sollerö Musteri.

— Vi tog presenningar och skakade ner så många äpplen vi kunde. Vi lyckades samla ihop till 42 bag-in-boxar med 3 liter must i varje (totalt 126 liter).

Kreativiteten har därefter flödat precis som musten, då de även kunnat använda drycken till att skapa annat ät- och drickbart. Ett exempel är isglass.

— Vi bjuder oftast på musten till mellanmålet. Vi gör också sylt och smoothie av den. Vi plockar även bär från våra bärbuskar i förskolans trädgård, och kokar sedan sylt på den, säger rektor Maria Hedberg.

Syftet med aktiviteten är att barnen ska lära sig mer om hållbarhet, att ta vara på det som naturen ger.

— Det är roligt för barnen att veta: ”Nu har jag varit med och plockat de här äpplena och nu kan jag dricka den här musten”. De får se kopplingen. Hemma uppskattar de det väldigt mycket, säger föräldern Hillevi Eriksson.

Föräldrarna får i sin tur bättre kontakt med samtliga barn på kooperativet; att de blir sedda av varje vuxen.

— Vi får ju en bra sammanhållning och en bra teamkänsla utav det, säger Jenny Hedberg.

För några veckor sedan hade de en aktivitet kopplad till valet. Barnen fick alltså en värdefull insikt i hur demokrati fungerar.

— Med tanke på att det har varit riksdagsval i år så jobbade vi lite extra med demokrati. Då fick barnen göra ett val på ett temaarbete. De fick välja mellan ”bondgård”, ”rymden” och ”havet”. Därefter fick de rösta då. Flest röster fick ”rymden” – ett tema som var riktigt uppskattat. Genom att göra så får de bli delaktiga i sin egen undervisning och har inflytande över den.

De goda kvaliteterna är många i ett föräldrakooperativ. Bland annat skapas en gemenskap och trygga förhållanden, där också föräldrarna får en insikt i det som sker.

— Vi lägger timmar på det här, men det är ju ett engagemang som också känns väldigt bra i hjärtat. Det går ju våra barn till gagn direkt. Tiden vi lägger, både som familjer och medlemmar i kooperativet, gör att våra barn får en bättre vardag, säger Hillevi Eriksson.

Men trots allt det positiva finns såklart också utmaningar när föräldrarna både är styrelsemedlemmar och arbetsgivare.

— Vi är beroende av att det finns barn för att verksamheten ska liksom fungera. Det är en utmaning om man inte har fulla barngrupper. Det påverkar ekonomin direkt. Kooperativen kräver kanske en liten insats, men jag tycker man får väldigt mycket tillbaka, säger Jenny Hedberg.

I jämförelsen med de kommunala förskolorna kan de konstatera: Båda behövs. Vare sig det är ett föräldrakooperativ eller en verksamhet där kommunen är huvudman, finns en stor nytta med båda alternativen.

—  Det känns som att det finns en väldigt bra blandning av det kommunala och det kooperativa i Mora. Båda två är viktiga, det ena behöver ju inte ta ut det andra, konstaterar Hillevi Eriksson.