Allianspartiernas ledamöter om vad ett ”JA” i valet innebär

När ”JA”-sidan får säga sitt så finns det många argument för att bygga en ny skola på Strandenområdet. Inför valet har det varit en tonen blivit hätsk och påhoppen varit många såväl från politiskt håll som från allmänheten – men allianspartierna Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna står fast vid sina åsikter.

— Planlösningen som tagits fram ser inspirerande, lovande, ut. Man känner att satsningen är till för ungdomarna i kommunen; det sätter dem i centrum, säger Johan Lithén (KD).

Många kan ännu minnas hur det var när det senast låg en skola på Strandenområdet i Mora. Skolan brann ned för över 21 år sedan och i mitten av 2010-talet kom frågan upp om det inte vore dags att bygga en ny.

Denna fråga var inte okomplicerad ens till en början, då många partier såg stora risker med projektet. När det på riktigt börjat handla om att sätta spaden i marken så har debatten briserat.

Det är denna fråga politikerna, Moraborna och många utanför kommunen pratar om.

Den 9:e juni är sista dagen att lägga sin röst i frågan: ”Vill du att det pågående projektet med en ny högstadieskola, idrottshallar, kultur- och fritidsverksamhet på Strandenområdet ska fullföljas?”. Redan har folk strömmat till vallokalerna för förtidsröstning.

Allianspartierna på ”JA”-sidan har många argument för varför en skola på Stranden vore det bästa alternativet och några av dessa argument framhåller de som starkare än andra. Utanför Moraparkens konferenshus förklarade Per Ericson (M), Johan Lithén (KD) och Anna Hed (C) hur de tänker.

— Mitt absolut starkaste argument är att vi får en skola inom överskådlig tid. Därigenom säkerställer vi en bra arbetsmiljö för såväl elever som personal. Det kommer generera möjligheter att lättare kunna rekrytera personal och vi får bättre utbildad personal. Med detta får vi bättre studieresultat, inleder Per Ericson (M).

Han fortsätter:

— Att vi lägger den på Stranden är för att den ligger centralt. Där finns en närhet till gymnasiet och kommunikationer såsom buss. Dessutom behöver vi inte göra några fler undersökningar; vi har lagt ned massor av pengar på dem. De visar att vi gott och väl klarar alla riktlinjer. Därför är det ett ypperligt tillfälle att bygga skolan nu, inte om åtta till tio eller tolv år.

Johan Lithén (KD) trycker på det Per Ericson (M) sa gällande kommunikationer.

— En central placering är ypperlig då vi har många broar över vattendragen och därmed bra kommunikation. Dessutom finns parkeringsmöjligheter som är säkra att ta sig ifrån. Logistiknätet med bilar, bussar och tåg kommer att fungera väldigt bra, säger Johan.

Ett annat argument han lyfter fram, är kulturverksamheten och föreningslivet.

— Den vi har på Rosa huset kommer att fortsätta nyttjas och integreras i skolverksamheten. Vi får dessutom centrala idrottshallar. Vi har många turneringar i exempelvis innebandy; något som efterfrågas av föreningar som kommer till Mora. Till detta kommer vi även skapa bättre omklädningsrum samt duschmöjligheter – något som tidigare tagits upp som en otrygghet i elevenkäter. För föreningslivets skull är en central placering lättåtkomlig, snarare än i utkanterna av Mora.

Att det redan har funnits en skola på platsen är bara bra, menar Johan. Det ger en bild av hur de bör gå till väga med ett nytt högstadium.

— Vi vet vad vi har att förvänta oss på området. Det hade vi inte vetat någon annanstans. Att det skulle anses dyrare är fel. Snarare är det tvärtom: Här har vi en plan yta som underlättar för kommunikation. Planlösningen som tagits fram ser inspirerande, lovande, ut. Man känner att satsningen är till för ungdomarna i kommunen; det sätter dem i centrum.

Anna Hed (C) vill hellre svara på frågan ”Vad gör att skolverksamheten inte fungerar idag?”.

— Vi har gett ett uppdrag till vår organisation för flera år sedan. Idag kan vi konstatera att var fjärde elev har ett eller flera icke godkända betyg. Vi har sett att IM-programmet på gymnasiet – det största – bara ökar. Nu läser eleverna på programmet i fyra till fem år. Det är inte okej.

Ändå är det hög behörighet på gymnasiet. Detta skiljer sig från grundskolans senare del.

— Man kan arbeta i lärarlag på gymnasiet och bredden är stor. Så ser det inte ut på högstadiet. Vi har ställt frågan ”Hur får vi en bättre situation för barnen? Hur blir den bättre för lärarna?”. Förslag nummer ett var att lägga allt på gymnasieområdet – att sätta alla lärare i mitten med högstadieskolan på ena sidan och gymnasie- samt vuxenutbildningen på andra sidan.

Men med tanke på att Mora gymnasium är en av Dalarnas största gymnasieskola så fungerar inte denna strategi för Anna Hed (C).

— Det går många elever där. Där är det redan elever så det räcker. Kritik har kommit mot att ytan inte är tillräckligt stor. Potential finns, men man måste göra mycket för att få till en bra lösning.

Alternativ två, Strandenområdet, gillas desto bättre av henne.

— Där kan man nå samma vinster, fast här har det redan funnits en detaljplan. Värt att poängtera är att platsen inte varit det viktigaste för oss politiker. Så var det inte från första början. Snarare var det uppdraget att ge våra elever en bättre skola, med lärare som ska kunna jobba tillsammans; känna att de har kollegor. Vi vet idag att majoriteten av lärarna i kommunen vill jobba på en gemensam skola.

Anledningen till att en ny detaljplan har tagits fram och den gamla inte behållits, beror på förändrade förutsättningar.

— Vi ville testa en detaljplan ur ett nuvarande perspektiv, då regelverket är tuffare. Platsen ska vara trygg och säker. Och det kan vi nu spika upp: Det är den.

Hon beklagar sig över tanken på att uppmärksamheten skiftat, från ett elevperspektiv till en detaljplans utformning.

— Detaljplanen har nästan fått mer fokus än det faktum att eleven ska få en bra skolgång. Det är lite tråkigt. Viktigast för oss är att eleverna ska gå ut med bra betyg samt att lärarna ska bli kvar i Mora.

Vasaloppet är en viktig utomstående aktör i frågan. Att de har lagt fram ”önskemål” om skolans utformning, detaljplan, är mer korrekt än att de ”krävt” något av kommunen.

Det påstår Anna Hed (C).

— Jag skulle inte använda ordet att de ställt ”krav”. Det är rent felaktigt. Vasaloppet hyr idag lokaler runtom i Mora och vi vill skapa en ny plats där de kan finnas. Nu vill vi lägga fram ett förslag utifrån deras önskemål. ”Är ni beredda på att betala för det”, har vi frågat. Svaret har varit ”ja, ja och ja”. Vi har kunnat tillgodose en del av Vasaloppets önskemål, men samtidigt ser vi att de redan tillgodoser andra behov. Problemet är däremot att alltför många elever inte duschar efter att de idrottat. Duschar och toaletter kan vi ordna med. Ingen elev ska behöva hålla sig en hel dag utan att gå på toaletten. Den situationen kan vi ta hand om; med ersättning för det.

Detaljplanen har tagits fram, arkitekter har anlitats, miljö- och bulleranalyser har gjorts… Arbetet har på många sätt varit kostsamt.

Trots detta kan det bli ett ”nej” i folkomröstningen om skolans placering. Men politikerna i alliansen menar att de aldrig velat göra det svårt för medborgarna att säga emot i ett tidigare skede, trots att det nu lagts stora resurser på förhandsarbetet.

— Vi har inte på något sätt velat ha en folkomröstning flera år efter att frågan är avgjord. Detta är ett initiativ som väckts från sidan. När detaljplaneprocessen ska avgöra en plats lämplighet, skapas en fråga som hänvisar till en lång ledtid. Omröstningen är inte bara kopplad till en skolbyggnad. Detta får konsekvenser för kulturverksamheten, idrottsverksamheten och förskoleverksamheten, säger Anna Hed (C).

Hon menar alltså att allmänheten har kunnat påverka i ett tidigare skede:

— Absolut. Vi har aldrig haft så många dialoger om ett ärende i hela Moras historia. Framför allt har vi haft dialog med lärare och elever – men också offentliga möten. Under pandemin gick det att ringa in, mejla in eller skicka SMS. Allt som sades då är lika aktuellt idag. Här har det funnits ett större inflytande från allmänheten än det någonsin gjort förr.

Frågan ”vad kunde vi gjort mer” är en som de kommer ta med sig även efter folkomröstningen, då frågan är av stor dignitet för fortsättningen av projektet.

Den övergripande skolfrågan är summa summarum den mest omdebatterade som funnits inom kommunen.

— Den slår alla rekord. Men det är fantastiskt bra. Det visar vilket engagemang vi politiker lägger ned, konstaterar Per Ericson (M).

Moderaten understryker att mycket har gått fel för debattens trovärdighet. Detta har bidragit till ett större motstånd mot skolbygget.

— Tråkigt i den här kråksången är att man vill skicka ”personal” och ”köpta experter” som påstås kunna allt. De är inte vatten värda om de beter sig ofint i debatten. Vi vill bara hålla en saklig ton. Andra kan komma med undersökningar som de förlitar sig på, men vi har våra. Och ”Hitler Hed” hittar inte på någonting.

Anna Hed (C) utvecklar Pers Ericsons (M) mening:

— Tonen är förfärligt hemsk, trots att vi arbetar på ett förnuftigt sätt. Situationen vi är i nu är tragisk. Jag upplever detta som ett hot mot demokratin. Tilliten till myndigheter eller politiska beslut har förändrats drastiskt.

Uttryck som ”polarisering” och ”tyckonomin” är två begrepp Johan Lithén (KD) använt sig av för att beskriva läget.

— Polariseringen i samhället är skrämmande att se. Att tycka olika är bra; man stöter och blöter för att komma till konsensus. Men blir det ren pajkastning så tystas debatten. ”Tyckonomin” får inte ta över, allt måste vara faktabaserat, säger han.

”JA”-sidan trycker därmed på att de lyssnar på vad andra säger. Därefter samlar de in fakta.

— Genom de samråd vi haft har vi fått förslag och länsstyrelsen har fått säga sitt. Dessa råd har vi tagit vi till oss. Därefter har vi upphandlat vår expertis, vartefter vi fått ett resultat att utgå ifrån. Skulle vi bara tycka saker så frångår vi viktig evidens, fastställer Anna Hed (C).

De tre politikerna litar fullt ut på att mätningarna deras experter gjort stämmer. Samtidigt värnar de om att Mora ska växa, att fler bostäder ska till.

Ökar bebyggelsen i kommunen är det långt ifrån omöjligt att också trafiken ökar – vilket kan leda till negativa miljövärden i och omkring den avsedda skolmiljön.

Men att spekulera för mycket i det bidrar inte till något väsentligt i nuläget, menar Anna.

— Tänk om månen trillar ned? Någonstans måste man ändå förstå att problemen inte finns där vi är idag.

Trots all den tid Strandenfrågan tagit, menar hon att skärpan blivit bättre när det gäller att ta itu med andra frågor i det kommunala arbetet.

— Den här frågan har gjort att vi har lyft blicken. Nu tittar vi på vad vi behöver göra i det ”stora hela”. Flera verksamheter ska kunna dela resurser och samtidigt berika varandra.

Största frågan gällande folkomröstningen, utöver huvudfrågan, är ändå: Hur gör de styrande partierna, som är för ett skolbygge, om en majoritet av Moraborna röstar och en majoritet av dessa säger ”nej”?

— Just denna fråga har vi inte hunnit diskutera än. Men det vi kan konstatera gemensamt, är att denna folkomröstning är rådgivande. Här vill vi uppmana så många som möjligt att gå och rösta. Vid ett tydligt ”ja” och många som röstar, blir detta lätt att hantera. Blir valdeltagandet lågt blir det betydligt svårare. Minoriteten kan ge flest röster för en sak – men en majoritet som inte fått sitt sagt kan tycka annat, säger Anna Hed (C).

I morgon läser du om Nej-sidans argument.