Därför behövs Malung-Sälens kvinnojour – trots nedläggningshotet

80 ideella kvinnojourer lagts ned efter den lagändring som gjordes i april 2024. Nyligen talade Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i Malung, om vikten av att kommunens jour finns kvar. De lokala företrädarna Tiina Kamula och Tätte Örhammar Sjödén understryker också att kvinnojouren är ett viktigt komplement till myndigheterna.

— Eftersom vår kvinnojour är en ideell förening fungerar vi som ett viktigt komplement till myndigheter – såsom polis eller socialtjänst – där det ofta är högt tryck, säger Tiina Kamula.

Kvinnojouren i just Malung-Sälen håller till i en lägenhet med tillhörande lokal på Torggatan 14 B i Malung. De arbetar aktivt med att nå ut med vetskapen att de finns, exempelvis genom Dansbandsveckan.

Behovet av en kvinnojour har ökat på senare år, det förklarar de ideella medarbetare som varje dag är redo att lyfta luren och prata med kvinnor som utsatts för någon form av våld.

— Det är förödande att det ska vara så. Våldet tar aldrig semester. Just därför är vår verksamhet så viktig. Det är så många som utsätts – och det har tilltagit. Varför vet vi inte, men det är massvis med unga som ringer till oss på jourtelefon, säger Tätte Örhammar Sjödén.

Kvinnorna som ringer mår ofta väldigt dåligt. De har inte sällan utsatts för våld av en man.

— Klimatet har hårdnat.

Eftersom verksamheten är ideell krävs stöd, vilket de bland annat får via kollekter från kyrkoförsamlingarna i Lima-Transtrand, Mora, Älvdalen och Orsa. Den som vill kan också bli stödmedlem för 100 kronor per år.

Inom kort ska Malung-Sälen starta en specifik Tjej-jour; riktat till just yngre kvinnor. De har sökt pengar för att bemöta de problem som kan uppstå i relationer.

— Kvinnorna utsätts för lite alla möjliga konstellationer av våld (hon nämner bland annat strypsex), som man inte fattar. Gravidvåldet har också tilltagit.

Tiina Kamula säger att det som sägs på nätet har stor påverkan på kvinnors mående tillika behov av kontakt med kvinnojour eller myndighet.

— Genom mobilen och det som uttrycks på nätet får många män en väldig kontroll över kvinnorna. De kan manipuleras av männen. Av den anledningen vågar de sällan berätta. Eftersom vår kvinnojour är en ideell förening fungerar vi som ett viktigt komplement till myndigheter – såsom polis eller socialtjänst – där det ofta är högt tryck.

Hon vill även betona hur betydelsefull föräldrarnas involvering är i sammanhanget.

— Jag känner att man som förälder behöver vara mer uppmärksam på våra barn och ungdomar, vilka gränser vi sätter. Man behöver finnas där för dem och lyssna. För idag finns det män som tänker ”där är en ung tjej vi kan haffa”. Om det beror på makt, kontroll eller något annat är svårt att svara på. Oavsett är det väldigt tragiskt.

Den 1:a juli kom en ny lag – Lagen om psykiskt våld – som gör det straffbart att utsätta en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande samt förödmjukande beteende. Dessutom är det olagligt att hota, tvinga eller övervaka någon på ett otillbörligt sätt. Detta gäller alltifrån fysiskt till psykiskt och ekonomiskt våld. Ett brott kan resultera i upp till fyra års fängelse.

Med andra ord blir lagen ett verktyg. Men det minskar inte behovet av en kvinnojour. Och samtidigt som det finns ett behov av en jour för den som utsatts, finns två sidor av myntet. Den andra sidan är att fler volontärer önskas till Malung-Sälens kvinnojour.

— Över lag – i hela landet – behövs fler frivilliga som ställer upp. Ju fler vi är, desto mer kan vi hjälpas åt. Sedan behöver man inte vara där dygnet runt, trots att vi är ganska sköra. På kvinnojouren behövs både äldre och yngre; olika åldrar som kan förstå varandra på olika sätt.

Ett regelbundet samarbete sker med riksförbundet Unizon. Därigenom får volontärer till jouren gratis utbildning genom bland annat föreläsningar och helgkurser.

I jämförelse med andra hjälpinstanser har kvinnojouren ingen avsikt att dokumentera det som sägs.

— Vi för inga journaler. Det tror jag tjejer och kvinnor uppskattar. Vi betonar att vi aldrig skriver något, om de inte själva vill, Tätte Örhammar Sjödén.

Tystnadsplikten ingår i arbetet. Å andra sidan är det en fråga som är svår att bemöta. Dels är det viktigt att behålla integriteten, dels krävs information om hur våldet kan se ut.

— När vi kommer i kontakt med polis eller socialtjänst har de sträng tystnadsplikt. Vi har också det, men väggarna hos myndigheterna är ganska tajta. Det är svårt att få kontakt med andra. Vi är ändå envisa och vill göra vad vi kan för att både hjälpa och nå ut med problembilden.

Tiina Kamula instämmer i att det krävs ett mellanläge mellan integritet och offentliggörande. Det är i det läget kvinnojouren ska vara en betydande komponent.

— Om både kommunerna, socialtjänsten och jouren samverkar tror jag man når ut med det lättare. Man behöver se mellan fingrarna. Man ska inte sprida en massa, men man ska kunna samarbeta med den utsatta. Annars blir det jättesvårt, säger hon.