Så mycket satsar Ludvika på språkkravet i äldreomsorgen

Ludvika kommun planerar att införa riktade språkutbildningar för personal inom äldreomsorgen från januari 2027.

Satsningen ska stärka medarbetarnas kunskaper i svenska och beräknas kosta 225 000 kronor per år under tre år.

Språkkravet inom äldreomsorgen trädde i kraft den 1 juli 2026. Det innebär att verksamheter inom socialtjänstens omsorg om äldre ska arbeta för att personalen har de kunskaper i svenska som behövs för att utföra sitt arbete.

Vid vård- och omsorgsnämndens sammanträde i Ludvika redovisade förvaltningen sin plan för hur arbetet ska genomföras.

Åsa Bergkvist (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, framhåller att frågan om språkkunskaper har varit viktig för nämnden under flera år.

– Vi tycker att det är viktigt att man både ska förstå, som äldre eller kommuninvånare, men också att de som jobbar ska kunna göra sig förstådda till dem vi ger hjälp till, säger hon.

Hon pekar också på att personalen behöver kunna ta emot instruktioner och dokumentera på ett korrekt sätt.

– Det handlar inte bara om att göra sig förstådd och förstå instruktioner. Det handlar också om att dokumentera på ett professionellt sätt och rättssäkert sätt. Så jag tror att det kan nog finnas personer som behöver hjälp, säger Åsa Bergkvist.

Förvaltningen har undersökt hur andra kommuner arbetar med språkkravet och har bland annat tittat på digitala utbildningslösningar från företaget Lingio, som erbjuder språkutbildningar anpassade för äldreomsorgen.

Planen är att kommunen ska köpa licenser för utbildningarna. Varje licens kostar 4 500 kronor, och upplägget innebär minst 50 licenser per år under en treårsperiod.

Enligt förvaltningschef Carina Gullemo handlar det om att erbjuda stöd utifrån personalens olika språknivåer och behov.

– Det är ju inte bara att alla ska gå den här utbildningen när det gäller språkkrav. Utan det finns ju olika nivåer i vilken kunskap och kompetens jag också har när det kommer till mitt språk, säger hon.

Förvaltningen ska först kartlägga hur många medarbetare som kan behöva språkstöd. Verksamheterna ska också utse språkcoacher som ska bidra till att arbetet genomförs.

Utifrån kartläggningen ska förvaltningsledningen välja ut de verksamheter där behovet av språkutbildning bedöms vara störst. Kommunen planerar även att söka medel från Omställningsfonden för att finansiera en projektledare på 75 procent, som ska samordna arbetet.

Avsikten är att kommunen ska teckna avtal med Lingio i januari 2027. Då ska även de individuella språkutbildningarna börja genomföras.

Utbildningarna ska anpassas efter medarbetarnas behov. När en medarbetare har avslutat en kurs ska ett test genomföras för att kontrollera om utbildningen har gett önskat resultat.

Verksamheterna ska också kunna söka ersättning för medarbetare som studerar genom Äldreomsorgslyftet.

Enligt Carina Gullemo är ambitionen att börja med 50 licenser per år och därefter arbeta vidare med språkstödet under flera år.

– Vi har sagt att 50 stycken per år. Det är vad vi tror att vi kan göra utifrån att det kan bli ett bra kvalitetssäkert arbetssätt, säger hon.