Krismat på menyn: ”Får aldrig sluta”

Under beredskapsveckan får elever på Kyrkskolan i Ludvika prova mat som kan serveras vid en kris.

Kommunens kostenhet arbetar sedan pandemin med att stärka livsmedelsberedskapen och hitta lösningar för att kunna laga och servera mat även vid personalbortfall eller andra störningar.

Kostutvecklaren Gun-Britt Hedsten berättar att pandemin blev startskottet för kommunens arbete med kontinuitetsplanering inom kostenheten. Då började man bland annat se över hur verksamheten skulle kunna fungera vid ett större personalbortfall.

– Vi hade verksamheten som rullade på. Vår personal lagade mat och serverade skolbarnen precis som ingenting hade hänt. Vi kände att vi var tvungna att verkligen hitta hur vi löser det om vi får ett personalbortfall, säger Gun-Britt Hedsten.

Kommunen tog bland annat hjälp av Livsmedelsverkets material om livsmedelsberedskap och har sedan dess arbetat med att kartlägga beroenden, styrkor och svagheter.

Arbetet har fortsatt genom återkommande övningar under den nationella beredskapsveckan. Kostenheten har också tagit fram krismenyer och tittat på hur man ska kunna hantera behov av exempelvis konsistensanpassad mat inom äldreomsorgen.

En del av beredskapen är kommunens så kallade omsättningslager. Där finns produkter med längre hållbarhet som används både i den vanliga matlagningen och som kan vara tillgängliga vid en störning.

– Allting vi gör egentligen har beredskap i tanke. Upphandlingar, planering. Det är levande arbete, säger Gun-Britt Hedsten.

Vid Kyrkskolan serverades en beredskapssoppa som tagits fram av kommunens kockar. Maria Forsberg, enhetschef för kostenheten, berättar att soppan bland annat innehåller en kryddad tomatsås, svensk ärtbas som proteinkälla och grönsaker. Till soppan serverades pannbröd.

Tanken är att använda produkter som är enkla att förvara och som samtidigt redan ingår i den ordinarie verksamheten.

Kostenheten samarbetar också med övriga kommuner i länet genom ett Dalarna-nätverk för beredskap. Där kan kommunerna dela erfarenheter och exempel på lösningar.

– Vi jobbar tillsammans, säger Maria Forsberg.

Kommunen arbetar även med utrustning vid sina trygghetspunkter. Där finns bland annat möjligheter till matlagning med kokplattor och stekhällar. Ett större beredskapslager med produkter med lång hållbarhet är däremot fortfarande under planering.

På plats vid Kyrkskolan fanns Dalarnas landshövding Helena Höij. Hon framhöll att beredskap byggs genom insatser på flera nivåer, från den enskilda människan och familjen till arbetsplatser och offentliga verksamheter.

– Beredskap är ingenting för några få vid sidan av. Beredskap och totalförsvar, det är för oss alla i vardagen, säger Helena Höij.

Säkerhetschefen David Helsing beskriver matförsörjningen som en del av den grundläggande beredskapen. För skolans del handlar det både om att kunna erbjuda eleverna skollunch och om att skapa en trygg verksamhet även vid störningar.

– Det här är ju en del av den grundläggande beredskapen. Vi kan ha livsmedel, matförsörjning, grundläggande trygghetsfrågor egentligen för både våra elever men också inom våra äldreboenden, säger David Helsing.

Han betonar samtidigt att arbetet behöver fortsätta utvecklas.

– Det här får aldrig sluta. Vi måste hålla i hela tiden och utveckla, säger David Helsing.

På fredag serveras lasagne som är gjord på samma ärtbas som beredskapssoppan till skolans elever.