Förslaget: Elever ska få lönejobba – under skoltid

Högstadieelever i Ludvika kan i framtiden få jobba två timmar i veckan och få lön för det – på skoltid. Kommunen undersöker nu möjligheten att införa så kallade SAO-jobb, där elever får prova på arbetslivet samtidigt som de går i skolan.

– Det är ett sätt för de här eleverna att förbereda sig för arbetslivet, säger Håkan Frank (M).

SAO-jobb innebär att högstadieelever får en riktig anställning med lön, som en del av undervisningen. Eleverna arbetar två timmar i veckan under ett års tid, med start på vårterminen i årskurs åtta.

Jobben kan finnas hos både privata företag och inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunen eller regionen.

Tanken är att ungdomarna ska få arbetslivserfarenhet, knyta kontakter med arbetsgivare och samtidigt bli mer motiverade att klara skolan.

Modellen riktar sig till hela klasser på utvalda högstadieskolor i områden där många elever har svårare förutsättningar att klara skolan. Eleverna får en handledare på arbetsplatsen och arbetsuppgifter som passar deras ålder.

Det ställs också krav på att eleverna sköter både jobbet och skolan, bland annat genom att ha hög eller förbättrad skolnärvaro.

Liknande satsningar har redan startat i bland annat Västerås, Uppsala och Sundsvall. Nu vill Håkan Frank undersöka om modellen skulle fungera även i Ludvika.

– Det här är någonting som vi tittar på och förhoppningsvis kan komma igång med framöver. Men vi vill också få upp frågan på en högre nivå, säger han.

Kommunens social- och utbildningsförvaltning har tagit fram en utredning, som presenterats för social- och utbildningsnämndens arbetsutskott och snart ska presenteras för nämnden.  Därefter hoppas Frank kunna få med kommunstyrelsen i arbetet.

– I de kommuner som har genomfört det här har det funnits stöd från den högsta politiska ledningen. Vi hoppas kunna få med kommunstyrelsen på tåget, säger han.

Arbetsgivarna ska stå för lönerna

Tanken är att företagen och de andra arbetsgivarna i huvudsak ska betala elevernas löner.

Enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, är modellen upplagd så att ungefär två tredjedelar av jobben finns hos privata företag och resten inom offentlig verksamhet.

Det finns också särskilda kollektivavtal som reglerar villkoren för elevernas anställningar.

Men även om arbetsgivarna betalar lönerna kommer satsningen att innebära vissa kostnader för kommunen. Det behövs bland annat personal som håller kontakt med arbetsplatserna och ser till att samarbetet med skolorna fungerar.

– Det krävs resurser. Det behövs någon som arbetar med samordningen och kontakterna mellan arbetsgivarna och kommunen. Men det är en investering för framtiden, säger Håkan Frank.

Han hoppas att satsningen både ska kunna bidra till bättre skolresultat och göra ungdomarna bättre förberedda för arbetslivet.

En utmaning är hur eleverna ska ta sig till och från arbetsplatserna.

Håkan Frank konstaterar att Ludvika inte har samma möjligheter till kollektivtrafik som exempelvis Västerås som redan infört SAO-jobb.

– I Västerås är det kanske ganska enkelt med kommunikationerna för eleverna att ta sig till arbetsplatserna. Vi har lite sämre bussförbindelser och kommunikationer, säger han.

Om satsningen blir verklighet kan det därför behövas diskussioner med Dalatrafik om hur eleverna ska kunna resa till sina jobb.

Kommunen behöver också hitta ett sätt att få arbetstiden att passa in i det vanliga skolschemat.

Enligt Håkan Frank kan satsningen som tidigast komma igång läsåret 2027/2028.

Det är också för tidigt att säga vilka resultat SAO-jobben har gett i andra kommuner, eftersom satsningarna fortfarande är relativt nya. Men just det kan vara en fördel för Ludvika, menar Frank.

– Fördelen för oss är att vi kan ha nytta av de kommuner som redan har genomfört det här och se vilka positiva effekter de har fått, säger han.