Utreder att köpa aktier i arenorna för 50 miljoner – om lånen försvinner

I måndags informerades politikerna om vilka möjliga lösningar Leksands kommun ser för arenafinansieringen. Leksands IF vill gärna sälja 49 procent av aktierna i arenabolaget, och nu kan Siljan News berätta hur kommunen ändå skulle maximera inflytandet.

— Förvaltningens tanke är att skriva i aktieägaravtalet att kommunen kan utse ordföranden trots minoritetsägandet, och att alla beslut ska fattas med kvalificerad majoritet, säger ekonomichefen Ann-Charlotte Zackrisson.

Förvaltningen fick i uppdrag att revidera hyresavtalet i samband med beslutet om utökat borgenslöfte 2025. Det som beskrivs i artikeln är fortfarande bara en av flera möjliga vägar framåt.

— Bedömningen är att nuvarande hyresnivå från kommunen är för låg för att säkra långsiktig drift av anläggningen. Leksands IF behöver täcka en allt större del av kostnaderna även för träningshallen. Om kommunens finansiella åtaganden ökar igenom en höjd hyra har vi tittat på hur kommunen samtidigt kan stärka sitt inflytande men även stärka samarbetet kring anläggningen, säger Zackrisson.

Ekonomichefen är övertydlig med målsättningen att det ägarskap och hyresavtal som just nu förhandlas fram inte på något sätt ska uppfattas som att Leksands kommun bekostar spelarlöner.

— Det har säkert gjorts procedurfel genom åren, men de pengar vi har gått in med har varit ett rent köp av istider för att täcka driften av träningsanläggningen. Och om vi ska vara ärliga har den summan varit långt från vad det har kostat för Leksands IF att tillhandahålla istiderna och lokalerna, betonar hon.

Idén: Klubben hyr av kommunen istället för omvänt

Vid sidan om ägarskapet överväger kommunen att vända på hyresförhållandet så att Leksands kommun bekostar driften av träningshallen medan LIF finansierar alla driftskostnader av arenan. Då får den ideella föreningen som idag betalar hyra till hockeybolaget istället betala hyra eller taxa till kommunen för aktiviteter i träningshallen.

— Idag betalar kommunen ungefär 6,7 miljoner kronor per år i hyra, av en uppskattad driftskostnad på 14 miljoner kronor, redovisar Zackrisson.

— Kommunens prioritet är träningsanläggningen och att det finns fungerande isytor och omklädningsrum. De är de viktigaste, men kanske lite torrare och tråkigare delarna. Hockey-aktiebolaget är bäst lämpade att prioritera och sköta den kommersiella affären runt arenan, som sargreklam, namnrättigheter och andra aktiviteter, tänker Zackrisson.

Och om man drar bort de hyresintäkter som ni skulle kunna få in från Leksands IF och andra, hur blir sista raden på den kalkylen?

— Då skulle Leksands kommun få en klart högre kostnad än idag, precis som vi har varit inne på. Så där behöver vi titta på om taxorna ska justeras. Men det går egentligen inte för ideella föreningar att driva en ishall någonstans i Sverige, det är lite samma läge som att simföreningar inte kan finansiera en simhall, exemplifierar ekonomichefen.

Knepigt att värdera svårsålda fastigheter

Tillbaka till ägarskapet, där Zackrisson vill betona att det är en grov uppskattning snarare än en definitiv köpeskilling på 50 miljoner kronor. Beräkningen bygger på en extern värdering av arenabolaget som gjordes 2025. I den beräkningen har kommunen även tagit hänsyn till underhållsskulden och arenabolagets nuvarande skulder.

Varifrån skulle de 50 miljonerna komma?

— Här blir det komplicerat eftersom en kommun inte tar enskilda lån för enskilda fastigheter och investeringar. Utan det blir i så fall en del av hur vi använder vårt totala låneutrymme, och då är det mer relevant att titta på hur stor räntekostnaden skulle bli.

Vad skulle räntekostnaden landa på?

— Då skulle vi hamna på 1–1,5 miljoner kronor per år, beroende på vart räntan tar vägen, svarar Zackrisson.

Kommunens borgen kan avvecklas

Som rubriken antyder skulle köpet villkoras av att Leksands IF löser de lån på 18 miljoner kronor som Leksands kommun just nu har borgensåtaganden för.

Ett borgensåtagande innebär att kommunkassan är bankens säkerhet ifall ingen annan kan betala av lånet.

— Inflytandet och att kommunen inte behöver ha kvar borgen är väl det som vi har sett som den stora uppsidan med ett köp, säger ekonomichefen.

När borgensramen ifjol utökades från 18 miljoner till potentiellt 30 miljoner kronor så ledde det till långa texter i nyhetsmedier och sociala medier.

— Skriverierna påverkar både kommunen och klubben och det är olyckligt att mediabilden av att kommunen häller in pengar i ett elitlag lever kvar, berättar Zackrisson.

— Och vi ser även kostnaderna som det innebär för kommunen i form av bland annat kommunikation och utlämning av handlingar. Så vi behöver ju säkerställa att det blir ett beslut som håller och som alla kan stå bakom.

Kommunens stöd en politisk vattendelare

På måndagens informella informationsmöte ville ekonomichefen Ann-Charlotte Zackrisson förklara fördelar och nackdelar med olika alternativ som de har tittat på.

— För jämförelsens skull har vi även tittat på vad det skulle kosta för kommunen att bygga en egen ishall, så att det inte alls går att tro att vi finansierar elitlaget. Ett annat scenario är om vi inte skulle ha någon ishall alls.

— Så kan det ju förstås vara i en kommun, och det låter på vissa privatpersoner som att det vore toppen om vi slapp hockeyn. De förtroendevalda har olika uppfattning av hockeyns betydelse i kommunen, och huruvida kommunen ska satsa pengar på vård, skola och omsorg istället för istider.

— Samtidigt finns det andra som känner att det är jätteviktigt att vi har Leksands IF, så det blir en politisk fråga att välja var på den skalan Leksands kommun ska ligga, summerar Zackrisson.

Zackrisson understryker att det är kommunens mest utnyttjade anläggning, och om man räknar in både konståkningen och ishockeyn har de fler aktivitetstillfällen i ishallen än vad fotbollen, friidrotten, simningen och innebandyn har tillsammans i Leksand.

Vad tog du med dig för känsla efter mötet i måndags?

— Det skiljer mellan partier och även mellan personer kring hur de ser på kommunens roll, konstaterar Ann-Charlotte Zackrisson och fortsätter:

— Känslan var att det var många som fick en bättre bild av förutsättningarna, och vi fick med oss en del frågor hem som vi behöver förklara hur vi tänker och titta på ännu mer. Exempelvis varför det på flera sätt vore mer komplicerat rent administrativt om kommunen ägde 51 procent istället för 49 procent och därmed blev ett kommunalt bolag. Vi har egentligen aldrig tittat på något annat än 49 procents ägande.

Har ni knådat det här förslaget färdigt nu, så att det är upp till politikerna att välja om de ska lägga fram det för beslut?

— Nej, det är ju så att djävulen alltid finns i detaljerna och vi behöver utreda det mer så att vi får en trygghet i om man tycker att det här var ett bra förslag eller inte. Delägarskapet är fortsatt bara ett av förslagen vi utreder.

När tror eller hoppas du att det kan bli klart för politiska beslut?

— Det kan jag faktiskt inte svara på. Personligen skulle jag vilja att det blev klart för länge sedan. Men det viktiga är att beslutet blir bra både för kommunen och för idrottsrörelsen, och att det ger förutsättningar för att långsiktigt kunna driva anläggningen vidare ifall det är den politiska inriktningen.

—Det tänker jag är viktigare än att man hastar fram någonting, avslutar Ann-Charlotte Zackrisson som är ekonomichef på Leksands kommun.