Så vill allianspartierna spara

Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som tillsammans har en majoritet av platserna i kommunfullmäktige har nu bestämt sig för en budget för nästa år och de efterföljande två åren.

Det är en budget som i alla fall till viss del präglas av besparingar då kommunens ekonomi just nu går back, och i mångt och mycket väljer allianspartierna att genomföra de besparingsförslag som förvaltningarna lagt fram.

Det innebär bland annat att det blir ett kommunalt högstadium i Leksand från och med nästa höst. Åkerö skolas högstadieelever erbjuds istället plats på Sammilsdalskolan.

— På det här sättet kan vi bättre utnyttja de behöriga lärare vi har anställda och skapa en bättre elevhälsa, säger kommunstyrelsens ordförande, Ulrika Liljeberg (c), som också medger att den beräknade besparingen på 4,5 miljoner kronor spelat roll för beslutet, även om det är förutsättningar för bättre elevhälsovård och den bättre tillgången på behöriga lärare som varit viktigast för beslutet.

Vad säger du till de elever, föräldrar och lärare som tycker det här är en dålig idé?

— Att jag har respekt för att de känner så, men att vi tror att det här innebär en bättre utbildning för dem och att argumentet att skolan blir stor inte riktigt stämmer om man jämför med högstadieskolor på andra håll runt om i landet. Att det nu blir ett högstadium med 400 elever tycker vi är en rimlig storlek.

Det frigörs ju lokaler på Åkerö skola i och med en flytt. Kan det bli tal om att flytta elever från byskolor dit kommande åren?

— Nej, det kommer inte att ske. Vi har den grundskoleorganisation vi har och ska inte flytta elever eller stänga några byskolor, men vi kommer ju att se över hur lokalerna kan användas, säger Tomas Bergsten (c), ordförande i utskottet för lärande och stöd.

Jippo blir kvar

Till stor del vill den styrande majoriteten alltså genomföra de 62 förslag som förvaltningarna lade fram. Inriktningen på besparingarna hade ju partierna redan bestämt i och med att man lämnade över uppdraget till förvaltningarna i våras. Att de till stor del går på de förslag som lagts fram är därför inte så överraskande. Men de vill göra några förändringar.

Istället för att lägga ned båda fritidsgårdarna, Brandmannen och Jippo, väljer de att behålla Jippo i Insjön, även om de räknar med att kostnaden för att driva fritidsgården ska minska lite grand.

— Det här handlar om en frivillig verksamhet där vi ser att det i Leksand finns ett stort utbud idag genom Kulturskolan och idrottsföreningarna till exempel. I Insjön är utbudet inte lika stort så därför väljer vi att behålla fritidsgården där, säger Sebastian Larsson (m), som är förste vice ordförande i kommunstyrelsen.

Bidragen till kulturföreningar och studieförbund minskas istället för att helt tas bort och för nästa år blir det inga besparingar alls på bidragen till kulturföreningarna. Däremot blir det rejäla minskningar av bidragen kommande år. Istället för 330 000 kronor om året kommer kulturföreningarna att få dela på 80 000 kronor från och med 2021. Även studieförbunden som idag får 350 000 kronor/år kommer att få bidrag på 80 000 kronor/år under 2021 och 2022.

— Det här är bidrag som vi infört en gång i tiden föra att vi tycker att de är bra och ger mycket tillbaka, men att minska dem nu i det ekonomiska läge vi är i är rimligt, säger Ulrika Liljeberg (c).

Sedan förslaget om att ta bort kulturbidragen lades för några veckor sedan har flera lyft fram att de gör stor nytta och bidrar till att göra Leksand till en attraktiv kommun att bo i. Detta är något som allianspartierna är medvetna om, säger de. Men de anser att de måste hitta besparingar för att skapa balans i ekonomin och att just en god ekonomi är viktigare för att skapa attraktionskraft.

— Om kommunen är på ekonomiskt obestånd under längre tid påverkar det nog attraktionskraften mer och när ekonomin är i balans igen vill vi så klart höja bidragen igen, säger Sebastian Larsson (m).

Allianspartierna vill även minska på bidragen till olika evenemang från dagens 700 000 kr/år till 350 000 kronor från och med nästa år, och höja priserna på liftkort i Granberget och entrén till simhallen med 10 procent.

— Det betyder att om en familj idag betalar 200 kronor för ett besök i simhallen så kommer de istället att få betala 220 kronor, vilket vi tycker är rimligt istället för en skattehöjning till exempel som ju skulle slå mycket bredare och hårdare, säger Ulrika Liljeberg (c).

Varför inte höja skatten och slippa göra vissa besparingar?

— Även om vi har lägst skatt bland Dalarnas kommuner så har vi en hög kommunalskatt sett till hur det ser ut i övriga Sverige, och då kommunalskatten är konstruerad så att en höjning innebär att de med låga inkomster och små marginaler drabbas hårdast så tycker vi att det är en dålig idé. Vi tror även att en hög skatt skulle göra det mindre attraktivt att bo i kommunen, säger Sebastian Larsson (m).

Det pratas ju om att regeringen kommer att skjuta till extra pengar till kommunerna. Hur skulle det påverka Leksands kommuns ekonomi?

— Det är ju svårt att säga då vi inte vet hur mycket det kan bli eftersom statsbudgeten läggs först om några dagar. Men om vi ska tro det vi hört så handlar det om totalt 5 miljarder kronor till landets kommuner och för Leksands del skulle det innebära omkring 5 miljoner kronor extra. Med andra ord räcker det inte för att rätta till underskotten, säger Ulrika Liljeberg (c).

Bygget av nya sporthallen tidigareläggs

Utöver att minska kostnaderna i kommunens driftsbudget gör Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna även en del ändringar i kommunens budget för investeringar. Byggstarten för Moskogsvägen skjuts upp med åtminstone ett år och Sporthallsbygget startar tidigare än beräknat.

— Nu ser vi till att Sporthallen börjar byggas under 2021 och kan stå klar 2022 eller möjligen 2023, säger Sebastian Larsson (m).

Varför tidigarelägga bygget jämfört med förvaltningens förslag?

— Därför att vi ser att det är en angelägen satsning och att det kommer att behövas när vi samlar högstadiet på en plats och samtidigt blir det mer idrott i läroplanen, säger Ulrika Liljeberg (c).

Varför vill ni skjuta upp Moskogsvägen – för ni vill väl fortfarande att den byggs?

— Investeringen i Sporthallen är med angelägen, men vi är fortfarande överens om att Moskogsvägen ska byggas. Vad det handlar om är att vi skjuter upp investeringen ett år samtidigt som planprocessen fortsätter som planerat, säger Sebastian Larsson (m).

Allianspartierna har även beslutat att slopa kraven på att alla som erbjuds fast anställning inom förskolan och äldrevården ska vara utbildade förskolelärare eller undersköterskor. Framöver ska det vara möjligt att fastanställa även de med barnskötarutbildning och vårdbiträden.

— Det här kommer att göra det lättare att bemanna verksamheterna och minska vikariebehov samtidigt som det också betyder lite lägre kostnader för kommunen, säger Tomas Bergsten (c).

Även den politiska organisationen kan komma att förändras framöver då majoriteten kommit överens om att ge kommunfullmäktiges presidium i uppdrag att utreda effektiviseringar.

Vad konkret skulle kunna sparas på inom politiken?

— Ja, idag har vi ett relativt stort fullmäktige med 49 ledamöter samtidigt som vi bara skulle behöva vara 31, men en sådan ändring kan inte ske förrän efter nästa val, säger Sebastian Larsson (m).

Ni ökade ju arbetstiden för utskottsordförandena från 50 % till 75% och därmed steg ersättningen för några förtroendevalda. Är det något att spara in på?

— Det får fullmäktiges presidium fundera på, men jag har inte tvekat på att det beslutet har varit bra då det inte fungerade tidigare för de som var ordföranden att få ihop uppdraget på 50 procent, säger Ulrika Liljeberg (c) som har ett heltidsarvode på 66 900 kr/månad, lika mycket som en riksdagsledamot. Att sänka löner för medarbetare eller arvoden för förtroendevalda tycker hon är fel väg att gå.

Trots de många besparingarna som Leksands kommun nu ska genomföra räcker de inte till för att ekonomin ska komma i balans nästa år. Enligt den senaste prognosen hamnar underskottet på 11 miljoner kronor nästa år för att 2021 minska till minus 3 miljoner kronor. Först 2022 blir det ett överskott och då på 7 miljoner kronor enligt beräkningarna.

— Vissa kommer säkert att kritisera oss för att vi gör för lite besparingar medan andra säkert kommer att tycka att vi inte borde spara på det vi valt, säger Ulrika Liljeberg som lägger till att det läge kommunen är i nu är något hon inte varit med om under de 12 år hon varit kommunalråd.

— Vi har till exempel pratat mycket om att befolkningen bli äldre och äldre, att det är svårt att rekrytera och att den psykiska ohälsan ökar och nu slår det här igenom och visar sig i kommunens ekonomi precis som på många andra håll i Sverige.