Politikerna eniga – alla vill ta bort minutstyrningen i Leksands hemtjänst

Vallöftena om att ta bort minutstyrningen i Leksands hemtjänst har duggat tätt den här sommaren. Vid en paneldebatt på Visir Bio i valrörelsens slutskede fick politikerna frågan om alla ställde sig bakom det löftet – och samtliga instämde till publikens applåder.

Men det finns andra äldrefrågor som skapar större politisk splittring, till exempel kommunala trygghetsboenden och skiftet till ”Heltid som norm”.

Siljan News har frågat socialchefen och hemtjänstens avdelningschef om hur de ser på kommunpolitikernas utspel om minutstyrningen. Men de menar att det inte är deras sak att ta ställning till nu:

— Vår roll som tjänstepersoner är att verkställa de beslut som fattas av kommunens förtroendevalda. Därför har jag inga synpunkter på de politiska ställningstaganden som framförts i debatten, svarar socialchefen Jasmin Löf och fortsätter:

— Hemtjänsten bedrivs idag utifrån de uppdrag, arbetssätt och styrformer som kommunen har beslutat om. Det finns i dagsläget inga beslut om att införa någon annan arbetsmodell än den som används idag. Om politiken i framtiden väljer att förändra uppdraget eller ange en annan inriktning kommer vi att analysera vad det innebär för verksamheten och hur ett eventuellt genomförande kan ske på bästa sätt, förklarar socialchefen.

Siljan News har inte haft möjligheten att undersöka hur pass flexibel hemtjänstpersonalen kan vara inom sina ramar idag (men tipsa gärna alfred.olhans@siljannews.se för uppföljande artiklar!).

Det har dock nämnts att det finns funktioner i arbetsledningen dit man kan rapportera in och få avlastning om arbetsuppgifter behöver ta längre tid än planerat vissa dagar.

— Vi har sett att detaljerad styrning av tid och innehåll, brist på samarbete samt snäva resurser alltför ofta leder till att personalen har små möjligheter att anpassa omsorgen efter individens behov. Det påverkar både arbetsmiljö och omsorgens kvalitet negativt, sade Christine Tell, enhetschef på Socialstyrelsen i samband med en nationell rapport på temat som myndigheten släppte för ett år sedan.

Andra kommuner har gått före med att testa olika modeller, så hur arbetsfördelningen kan lösas i praktiken i Leksand återstår alltså att se.

Gärna trygghetsboenden – om någon annan bygger dem

Politikerna var lika överens om att det vore värdefullt om det öppnades trygghetsboenden i kommunen.

Ett trygghetsboende är som en vanlig lägenhet som vem som helst kan söka/hyra/köpa oavsett vårdbehov eller biståndsbeslut från kommunen. Men de byggs ofta samlat med gemensamhetsytor så att det ska bli lätt för vårdens och hemtjänstens personal att möta många äldre på ett och samma ställe. Vissa trygghetsboenden har också en eller flera bovärdar på plats under delar av dygnet för att stötta de boende.

På ett riktigt äldreboende (särskilt boende) ingår det mer service, men man behöver uppfylla vissa kriterier för att beviljas en plats där.

— Den boendeenkät som genomförts bland kommunens invånare över 65 år är ett viktigt underlag. Den visar ett tydligt intresse för trygghetsboende (85 % av svaren) och bland annat önskemål om ett centralt läge med närhet till service och natur, beskriver Karin Mikkonen (C), som är socialutskottets ordförande.

Men politikerna är inte eniga om vem som ansvarar för att trygghetsboenden ska gå från vision till verklighet.

Siljan News har ställt frågan: Vill ni prioritera att Leksands kommun eller Leksandsbostäder ordnar trygghetsboende i egen regi, om ingen privat aktör kliver fram för att göra den satsningen?

Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna svarar tydligt ja på den frågan.

— Kommunen måste ta ett större ansvar för att trygghetsboenden kommer till och inte överlåta frågan helt till marknaden, kommenterar Carin Malm (KD).

Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet ser helst att privata aktörer bygger, men understryker att kommunen kan möjliggöra genom att ta fram lämpliga platser att bygga på.

— Om det blir aktuellt för Leksandsbostäder att bygga trygghetsboenden behöver bolaget själv bedöma att det är genomförbart. En sådan investering måste sedan vägas mot bolagets ekonomi, andras bostadsbehov och kommunens samlade investeringsbehov. Både kommunen och Leksandsbostäder står inför väldigt stora investeringar under kommande år, påminner Sebastian Larsson (M).

Bygdepartiet ser helst privata exploatörer, men kan även tänka sig att Leksandsbostäder får uppdraget. Ungefär samma signaler kommer från Liberalerna:

— Om kommunen kan bidra till att aktörer tar sådana initiativ tycker vi att kommunen ska göra det. Kommunen bör vara aktiv här för att driva på så att trygghetsboenden finns, antingen genom kommunens försorg, vilket exempelvis kanske kan ske genom Leksandsbostäder, eller i samarbete med enskilda aktörer, svarar Fredrik Winberg (L).

Bromsa eller accelerera satsningen på heltid som norm?

Ännu större splittring råder i frågan om kommunens projekt för att få fler kommunanställda att gå upp från deltid till heltid.

Det blev ett hett debattämne på scenen, därför har politikerna fått följdfrågan: Är ni nöjda med hur Leksands kommuns omställningsarbete mot ”heltid som norm” fungerar?

Kristdemokraterna och Socialdemokraterna svarar båda nej, fast av olika anledningar:

— Absolut inte. Vi ser nu människor säga upp sig för att de inte får arbeta deltid. Heltid ska vara en rättighet, men inte ett tvång. Deltid måste vara en möjlighet för att få ihop livspusslet. Kommunen behöver vara en attraktiv och flexibel arbetsgivare, inte minst när det gäller arbetstider, anser Carin Malm (KD).

— Nej. Arbetet behöver skyndas på för att vi ska bli nöjda, svarar Lars Halvarson (S).

Moderaterna och Centerpartiet gör det tydligt att de liksom Socialdemokraterna försvarar det gemensamma styrets vägval:

— Vi är nöjda med inriktningen, men inte färdiga med arbetet. Samtidigt räcker det inte att bara jobba med heltidsresan. Vår personalpolitik behöver också fortsätta utvecklas, med hållbara scheman, en bra arbetsmiljö och en bemanning som möter verksamheternas behov, svarar Sebastian Larsson (M).

— Centerpartiet står bakom heltid som norm. Det är viktigt både för kompetensförsörjningen och för att kvinnor som arbetar ett helt yrkesliv i välfärden ska kunna leva på sin lön och få en rimlig pension, svarar Karin Mikkonen (C) och utvecklar:

— Vi vet att andelen personer i arbetsför ålder kommer att minska samtidigt som behoven inom välfärden ökar. Då behöver vi ta vara på den arbetskraft och kompetens vi har. Ur ett brukarperspektiv är det också viktigt med kontinuitet, att den som får stöd och omsorg möter ordinarie personal och så få olika personer som möjligt. Jag kan absolut bli otålig över att omställningen tar tid. Men det viktiga är att vi hela tiden tar steg framåt och att omställningen fungerar både för medarbetarna och för dem vi är till för, skriver Mikkonen (C).

Liberalerna har under mandatperioden ingått i styret, men de har en ny toppkandidat inför valet. Han skriver så här:

— Vi får signaler från arbetstagare som pekar mot att ”heltid som norm” inte enkom fungerar som en möjlighet att slippa fastna i en deltidsfälla, utan snarare kan bli en ”heltidsfälla”, exempelvis inom äldreomsorgen och hemtjänsten, där det kan upplevas som att man inte vill behöva arbeta heltid, helt enkelt för att man inte orkar den arbetsbördan. Det vill vi noga titta närmare på och se om något behöver justeras i det arbetet, svarar Fredrik Winberg (L).

Bygdepartiet resonerar så här:

— Tanken är god då den främjar jämställdheten, dock anser vi att alla som kan bidra med tid nu när det blir svårare och svårare med att hitta folk till dessa viktiga arbeten ska kunna göra det. Heltid som norm har blivit lite väl hårt och i vissa fall tvingat medarbetare att arbeta över sin förmåga, både socialt och arbetsmässigt. Vi vill att tjänster som utlyses ska i första hand vara heltid, men särskilda skäl ska kunna vara en anledning att arbeta på andra villkor, tycker Johan Fändriks (ByP).

Sverigedemokraterna är också kluvna:

— I den frågan behöver man titta ur olika perspektiv. Tittar man på verksamheten och hur ekonomin har förändrats så är det väldigt positivt. Men jag vet också att det finns ett missnöje inom personalstyrkan och även problem med sjukfrånvaro. Personalen måste orka och tycka att det är roligt att gå till jobbet och där har vi mycket arbeta att göra. Vårdpersonal ska ta hand om våra äldre och vi måste titta på hur vi kan avlasta dem avseende arbetsuppgifter som inte innebär vård (städ etc.), svarar Lina Ruuth (SD).

Miljöpartiet sammanfattar sitt budskap så här:

— Alla anställda ska erbjudas heltid om de vill jobba heltid, men ingen ska tvingas jobba heltid som inte vill, säger Olle Berglund (MP).

Vänsterpartiet har inte presenterat något ställningstagande i frågan om heltid som norm, men de vill liksom Miljöpartiet införa arbetstidsförkortning för att fler ska orka med en heltidstjänst.

Välbesökt paneldebatt

Den drygt två timmar långa debatten arrangerades gemensamt av flera lokala pensionärsorganisationer.

— Det blev bättre än vad jag hade förväntat mig, säger Kerstin Furöstam från PRO Siljansnäs.

— Och så är det roligt att vi kunde visa upp att vi kan samarbeta mellan organisationerna, för det gör de inte i alla kommuner, säger Britt-Marie Hallor från PRO Leksand.

Vad tycker du om det politikerna sade på scenen?

— Man slogs ju av att det finns en vilja, och att det inte är så mycket stridigheter egentligen, svarar Hallor.