”Mer rättvist med skattefinansierad väghållning”
Två frågor dominerade årets första kommunfullmäktige i Leksand, enskilda vägar och ekonomin. När det gällde ekonomin var det inte som brukligt besparingar eller prioriteringar som stod i fokus utan kommunens förmåga att göra ekonomiska prognoser som sedan stämmer någorlunda med hur det sedan blir.
— Så här stora differenser mellan prognos och utfall är inte okej, sa oppositionsrådet Viktor Zakrisson (s) från talarstolen och menade att det är för stor skillnad mellan prognosen i november som visade ett minus på 14 miljoner kronor och det preliminära resultatet som räknades fram i januari och som istället visar på ett överskott på 9 miljoner kronor. Zakrisson ville också ha svar på hur analys och prognoser ska bli bättre framöver och ställde en interpellation till kommunstyrelsens ordförande.
— Jag är den första att medge att vi behöver göra det här bättre, svarade Ulrika Liljeberg (c) och lade till att även hon var förvånad när resultatet avvek så mycket mot budgeten. Att det blev så hade hon ändå viss förståelse för då det handlade om många mindre poster som avvikit mot budget som tillsammans skapade den stora skillnaden.
Liljeberg radade också upp några förändringar som att hon vill se mer av den analys som förvaltningarna bygger sina prognoser på, att ett nytt mål om budgetdisciplin införs bland de kommunalpolitiska målen och att det förtydligas vilket ansvar och vilka möjligheter politiker och chefer har att vidta åtgärder när det gäller uppföljning av budgeten.
Kommundirektör Göran Wigert fick därefter förklara varför prognosen från november stämde så dåligt med utfallet och lyfte då fram att det varit många olika typer av kostnader som visat sig bli något lägre än väntat. Dels trodde han att de olika avdelningarna och förvaltningarna underskattat sin förmåga att spara för att man inte vill stå där med sämre siffror än man sagt och dels lyfte han fram att vissa vakanser tagit längre tid att tillsätta. Även det vite på drygt 3 miljoner kronor kommunen kräver in av byggbolaget efter förseningen av bygget av förskolan Myran bidrog till att höja resultatet.
Under kommunfullmäktige beslutades också om vilka enskilda vägar som ska omfattas av det kommunala stödet för vägunderhåll framöver. Resultatet blev att alla byvägar som uppfyller kraven ska skötas både sommar- och vintertid av kommunen. För att få det stödet krävs dock att det finns en samfällighetsförening som bildats efter en lantmäteriförrättning och att vägen går till fastigheter med fast boende, samt att de hålls öppna för allmän trafik året om. Beslutet innebär att kommunens kostnader för bidrag till vägunderhåll blir 1,2 miljoner kronor per år högre än vad man tidigare beräknat.
Kommunfullmäktige beslutade också om att godkänna två typer av avtal mellan kommuner och de samfällighetsföreningar som framöver ansvarar för vägarna. Ett avtal där bidraget är i form av kommunal skötsel av en enskild väg och ett avtal där kommunen ger ett ekonomiskt stöd till vägföreningen som sedan själv sköter vägen.
Bakgrunden till de båda besluten om enskilda vägar är att kommunfullmäktige tidigare bestämt att kommunen framöver inte ska vara ansvarig för investeringar i enskilda vägar då man inte äger dessa vägar. Det innebär konkret att kommunen t.ex. inte kommer att bekosta nya bärlager eller andra förbättringar eller förändringar av vägarna. Däremot har kommunfullmäktige förbundit sig att även i fortsättningen sköta underhållet av vägarna vilket bland annat innebär att ploga dem på vintern och hyvla dem på våren. Kravet är dock att det finns ett avtal med en så kallad samfällighetsförening som bildats efter att Lantmäteriet genomfört en lantmäteriförrättning och avgjort vilka som äger och nyttjar vägen.
Alla partier utom Vänsterpartiet ställde sig bakom kommunstyrelsens förslag om avtal och att alla vägar ska inkluderas för både sommar och vinterunderhåll. Vänsterpartiet vill istället att underhåll och investeringar ska skötas av kommunen och finansieras via skattsedeln.
— Kommunens ekonomi är viktig, men det är också rättvisa. Vi anser att det är mer rättvist med skattefinansierad väghållning, sa Markus Kummu (v) som yrkade på en så kallad återremiss av ärendena och att det genomförs en utredning av de olika alternativen.
Han fick dock mothugg av bland andra Ulrika Liljeberg som menade att det blir mer rättvist med vägföreningarna då även företag och fritidshusägare nu får vara med och betala för väginvesteringar.
— Man ska komma ihåg att kommunen varje år lägger omkring 8 miljoner kronor på underhåll av vägar som kommunen inte äger. Pengar som skulle kunna gå till vård, skola och omsorg istället. Med Vänsterpartiets förslag skulle ytterligare 10 miljoner kronor gå till väginvesteringar varje år.
När det sedan var dags att rösta om de båda förslagen som lagts fram röstades Vänsterpartiets yrkande om återremiss ned till förmån för kommunstyrelsens förslag.