Gattu ”kattens hål” kan vara låneord från tyskan och holländskan

Varför heter det i vissa fall väg och i andra fall gattu? Och hur har det ålderdomliga gattu hamnat i våra trakter? Har vi hittat på det själva eller kommer det någonstans ifrån? Det kan man fundera på medan vägfrågan har sin gång.

Man kan säga att grunden är densamma. En gata eller väg är något man använder för att ta sig till olika platser. Och vägar är gamla som gatan som man brukar säga. Vi pratar här om tusentals år av konstruerade vägar, träspångar och liknande.

Om man nu ska göra någon skillnad här kan man i stora drag säga att väg är ett övergripande begrepp för alla anlagda transportleder medan gata (gattu) ursprungligen var en väg mellan inhägnader, hus eller tomter. En gata är en del av den bebyggda miljön (tätort) anpassad för både fordon och fotgängare.

Det dialektala gattu hittar vi i hela kommunen för att markera en byväg eller gata med lokalhistorisk förankring, ofta uppkallad efter gamla gårdsnamn eller personer, som till exempel Fors Resarns gattu.

Så är gattu något vi har hittat på själva eller kan det möjligen vara så att det är tyskar och holländare som påverkat här?

Ordet gata är känt i svenska språket sedan 1200-talet och syftade på öppning som engelskans gate, som betyder grind eller gång. Ordet används som fägata för boskap och brandgata för att stoppa eldens framfart.

I Östergötlands Skänninge, som räknas som vår äldsta stad, kallades det gamla marknadsstråket Digragathu, alltså storgatan. Och i Stockholm på 1600-talet hette Myntgatan i Gamla stan Skattmestere gattun. Från 1200-talet och framåt har tyskan påverkat svenska språket, och detta gattu kan ha kommit till våra trakter den vägen.

Några andra som man inte kan räkna bort i sammanhanget är holländarna. Dessa formidabla båtbyggare och sjöfarare kan ha ett finger med i spelet.

Jag tror att de flesta någon gång har sett en rädd katt slinka in genom ett hål eller utrymme som det är omöjligt att komma in i. Men inte för katten. Dess smidiga kropp slinker stort sett in överallt. Och här har vi kanske svaret på detta ålderdomliga gattu.

Holländarna var som sagt kända skeppsbyggare och sjömän. Det sägs att de har gett namn åt Kattegatt, det trånga passet mellan Sverige och Danmark. Och här närmar vi oss våra små vägar. Sätter man samman de nederländska orden katte (katt) och gat (hål, öppning), landar vi i att detta gat (gattu) som hos oss ofta representerar äldre smalare vägpartier.

Så gattu kan kanske komma från ”kattens hål” och har tyskt och holländskt påbrå. Om nu tjock, kaka, matros och babord/styrbord har nederländska förtecken, så kanske gattu haft samma resa hit till Siljansbygdens stränder.

 Text: Mats Lindström, frilansjournalist