Min AI-säkerhetsvakt har dåliga nyheter

Jag slår upp ögonen och välter ur sängen. På väg till köket slår jag på belysningen utanför ytterdörren. Några höstlöv blåser förbi i en bris. Hundarna får sin mat. Sedan kaffe och knäckemacka med ost.

Med mackan halvvägs till munnen durrar telefonen. Det är min AI-säkerhetsvakt som hör av sig med en uppdatering. ”Vad har hänt nu då…?”

Enligt senaste undersökningen använder sex av tio svenskar artificiell intelligens. Jag är en av dem, och kanske du också?

Häromdagen skulle jag till exempel bygga en skyltställning för en spårkarta. Kartans mått skrevs in och vips hade AI:n ritat en färdig skiss med mått, förankringsmetoder och föreslagna materialval.
Den kreativa processen går förstås helt förlorad, men med kartskyltar må det vara hänt.

AI smyger sig in överallt just nu. Från musik och juridik till ingenjörssysslor och skrivande.

I slutet av sommaren berättade en författare att han just fått sparken. Han hade skrivit noveller för ett magasin i tjugo år, men nu hade redaktören just ringt och tackat för tiden som varit. De skulle låta en AI skriva novellerna i stället.

Sorgligt såklart, men samtidigt blir man ju lite nyfiken.

Så jag provade att ge en AI en prompt för just en sådan text. Nu är jag ingen expert på kärleksnoveller i damtidningar, långt ifrån, men bad den att skriva en liten historia med fyra tusen ord, i Dalamiljö och inkludera en gnutta kärlek, några förvecklingar och ett lyckligt slut.

Resultatet kom på någon minut. AI:n hade fått ett par geografiska detaljer om bakfoten och några andra småsaker, men med tio minuters redigering skulle berättelsen mycket väl kunnat förväxlas med något du råkat läsa i en veckotidning i vårdcentralens väntrum.

Man kan nästan höra magasinsledningen: ”Vi behöver dra åt svångremmen, så nu kör vi med AI för novellerna. Vi sparar mellan fem och tio tusen kronor per nummer och slipper dessutom att ha halvhispiga författare att handskas med. Vi låter AI göra grundjobbet och redigerar själva i tjugo minuter. Full pott!”

Ungefär så går säkert tongångarna i många branscher nu. Internationella valutafondens prognos från i veckan sa att runt fyrtio procent av dagens jobb sannolikt kommer att påverkas av AI:er framöver.

För att vara tydlig så använder jag inte AI för att skriva de här krönikorna. Det är roligt att skriva och det vore ju konstigt att sätta sitt namn under något som någon annan har formulerat.

En kärleksnovell är lite annorlunda eftersom den är påhittad och kan skrivas enligt en dramatisk mall.

Å andra sidan, vem vet, om några månader kan de mycket väl skriva krönikor galant också, och då är det adjöken för min del.
Ruggiga tider.

På tal om ruggighet så har den som önskat kunnat få en rejäl dos sådant bara genom att besöka internationella medier och läsa om AI de senaste månaderna. De har varit fyllda med skrämmande vittnesmål från branschen om hur otroligt kompetenta de nya AI-modellerna börjar bli – och hur svåra de är att kontrollera.

Under en period läste jag allt jag kom över i ämnet, för man vill ju hålla sig någorlunda uppdaterad. Problemet är att det är svårt att avgöra vad som bara är klickdrivande alarmism, och vad som är verklig fara. Och man vill ju inte bli så totalt uppslukad av ämnet att man en dag springer till skogs, skrikande och naken.

Så jag bad, en smula motsägelsefullt måhända, en AI att göra den där AI-säkerhetsvakten. Den har fått direktiv att hålla koll på utvecklingen när det gäller AI-säkerhet och enbart rapportera större förändringar som kan verifieras via trovärdiga källor.

För att få en referenspunkt bad jag den att använda en skala i sina rapporter, där noll är frid och fröjd, och tio betyder att AI allvarligt hotar hela vår existens. Skalan är helt ovetenskaplig, men ger ändå en känsla vart vi är på väg.

När ”vakten” startade sitt uppdrag hade det just skett flera dramatiska saker i branschen och den valde själv att sätta nivån på 5,0.

Det kan låta högt, men förutom frifräsande AI-företag använder förstås världens kriminella också AI för att ta sig in i säkerhetssystem och ställa till oreda. I veckan blev till exempel sjuhundra matbutiker i Frankrike hackade. Hackarna stängde av frysar och kylar så att allt tinade. Mat till ett värde av miljontals kronor fick kasseras. Och det är bara ett litet exempel.

Så nu kommer uppdateringar från min säkerhetsvakt, ofta någon gång i veckan. Ibland går mätaren upp en tiondel eller mer när något allvarligt hänt. Och när AI-företagen började diskutera att lugna ned utvecklingstakten för att komma ifatt med säkerhetsarbetet för någon månad sedan, sjönk mätaren. Den stiger tyvärr oftare än den sjunker.

I morse, mitt i frukosten, var det ytterligare en höjning. I summeringen stod att man sett att AI-modeller närmar sig förmågan att självständigt kopiera sig mellan internetanslutna apparater, exempelvis smart-tv-boxar, även utan tillgång till stora datacenter.
Min AI-säkerhetsvakt höjde hotet från 6,0 till 6,1.
”Ruggigt, men bra att veta”, tänker jag och tar en tugga av knäckemackan.
Samtidigt är det bara att konstatera: Vi är som höstlöv i AI-stormen.