Lycka på mammalägret: ”Äntligen har vi råd att göra något på höstlovet!”

Under fem höstlovsdagar har enastående och ensamstående mammor fått samlas på Stiftsgården i Rättvik. Ett läger som verkar ha varit lika mycket till för mammorna som för barnen.

— Jag har varit så sjukt peppad på att få komma iväg och äntligen få göra något på ett höstlov. Jag som ensamstående hade absolut inte haft råd med det här i vanliga fall, säger mamman Evelina Pellving-Hillborgh.

Evelina har tidigare bott i Dalarna, men nu bor hon och dottern Lily i Orminge utanför Stockholm. Därför gick de upp till tåget redan vid 04-tiden på onsdagsmorgonen, men det var det så värt:

— Det är jättefint här, tycker Lily som redan har skaffat sig kompisar i gruppen.

— Lily tjatar om att vi ska ta deras kontaktuppgifter, och det har jag lovat att vi ska göra. Jag har redan bokat in en loppisdejt med en av de andra ”mamacitorna”, säger Evelina glatt.

Aktiviteter och avkoppling

Det är nio mammor och nitton barn på plats, och när Siljan News kommer på besök är det halloweenpyssel som står på det välfyllda schemat.

Några grabbar spelar hellre fotboll utanför, och det är helt okej eftersom allt bygger på lust och frivillighet.

— Ljudvolymen är ganska hög här, men det blir ändå avslappnande när man inte behöver tänka på att diska och allt sånt. Och det finns någon som håller koll på barnen så att vi mammor kan få gå iväg och ha lite vuxenprat, fortsätter Evelina.

— Det är så skönt att få prata hela meningar utan att bli avbruten av småbarnstourettes hela tiden!

Stiftsgården har hjälp av sex unga volontärer som håller barnen sysselsatta med pyssel och annat roligt. Vissa aktiviteter är gemensamma, andra är mer till för att föräldrarna ska få tid för samtal och reflektion.

— Man lär sig så mycket av de andra mammornas situationer. Vissa är här efter en separation, andra har donatorbarn och jag blir så imponerad av hur olika mammor klarar det! Det blir många insikter på kort tid, säger Evelina Pellving-Hillborg.

Kraftigt subventionerat

Målet är att veckan ska bli lärorik, därför har ledarna bokat in föreläsare om exempelvis barn-HLR och hur man gör näringsriktig mat på ett billigt sätt.

— Det är ju något vi ser, att särskilt ensamstående mammor ofta har det svårare ekonomiskt, berättar Lotta Lirkas som är en av arrangörerna. Hon utesluter inte heller att det kan bli något för pappor eller hela familjer någon gång i framtiden.

Familjerna har inte behövt betala mycket mer än en tusenlapp för husrum, aktiviteter, mat och fika. Vissa deltagare med svåra ekonomiska situationer har dessutom kunnat söka resebidrag från sina församlingar.

Att kostnaden kan hållas så låg beror på att arrangören Stiftsgården som är en del av Svenska kyrkan i Rättvik har sökt bidrag från flera testamentsfonder och Rebeckagrenen från Odd Fellow-orden.

— Och så har vi fått sponsring och fina rabatter från Tomteland och bussbolaget som körde familjerna dit på fredagen. Det är många som har velat hjälpa till, säger arrangören Lotta Lirkas tacksamt.

Klassiskt koncept får nytt liv

Redan på 90-talet var diakonen Louise Parkman var med och startade den här typen av subventionerade läger för ensamstående mammor på Stiftsgården. Hon satt och pysslade med barnen även den här veckan.

— Då hade jag själv levt åtta år som ensam morsa innan jag gifte om mig, och jag visste att det var väldigt skönt att få dela tankar, skratta och prata allvar med andra med samma upplevelser, minns Louise Parkman.

Hon gör ingen hemlighet av att hon ser det mer som ett läger för mammorna än för barnen.

— Men om barnen ser att föräldrarna mår bra, då kommer det automatiskt barnen till del också, märker Louise.

Den här veckan har pedagogen Cathrin ”Cattis” Björklund varit en av frontfigurerna. Hon har tagit ledigt från sitt ordinarie jobb för att kunna hjälpa till på Stiftsgården hela veckan.

— Redan efter första dagen kände jag att jag hade fått tillbaka allt som jag har gett för det här. Det är fina möten, nya relationer som bildas, det är avslappnat och mammorna får vila lite när vi särar på barnen och de vuxna, säger Cattis.

— Jag blir på riktigt tårögd av deras tacksamhet och förundran, instämmer Lotta Lirkas.

— Det här blir som en oas för mammorna, känner Cattis Björklund som leder lägerverksamheten på Stiftsgården i Rättvik.