Anders kan konsten att lägga pärttak

Anders Fransson är en kunnig timmerman och hantverkare som renoverar och lägger tak enligt gammal modell på kulturhus som till exempel Konsthjulet i Säterdalen, men mestadels blir det hembygdsgårdar i hela länet.

Här berättar han om konsten att lägga pärttak och bakgrunden ända tillbaks till medeltiden.

Nyligen har Konsthjulet-huset fått nytt pärttak. Det är Anders Fransson och några till kunniga som renoverat taket på uppdrag av Säters kommun. Ett tak som dessutom tjärats, vilken ska ge taket än längre hållbarhet.

I anslutning till kulturarvsdagen visades det nya taket och Anders Fransson berättade på ett intressant sätt om hur detta tak renoverats, men också historiskt om taken och hur man både väljer ut träd och hur man går tillväga för att spika pärttak.

Konsthjulet och byggnaden runt hjulet fanns redan på 1500-talet, men rekonstruerades på sent 1900-tal till det utseende som det har idag.

När det gäller spåntak finns det två varianter:

1) Stickspån som vanligtvis kallas pärt och har tillverkats sedan senare delen av början av 1800-talet

2) Stavspån som vanligtvis kallas kyrkspån är en tjockare äldre variant, som var dyrare och oftast fanns/återfinns på kyrktak, kyrkväggar och klockstaplar.

— Kyrkan har haft resurser att underhålla dessa och därför finns de kvar, berättar Anders Fransson.

Sedan skiljer man på späntade eller hyvlade stickspån (pärt).

Det är här det börjar bli riktigt intressant.

De handspäntade stickspånen kräver rakare träd, men har i gengäld en längre hållbarhet.

De hyvlade började användas när spånhyvlar kom och gjorde dessutom att materialet blev billigare och tog kortare tid att tillverka, vilket i sin tur gjorde att materialet blev vanligt på hustak.

— Många gånger ligger det kvar sådana tak under tegeltak.

Vanligaste träden som används är tall, gran och även ek.

Hädanefter kallas stickspånen för späntade spån i denna text, för att slippa förvirring.

— När man ska spänta spån vill man ha stående årsringar och så mycket kärnved som möjligt. Då blir de mer formstabila och har längre livslängd.

Spånen ska vara jämntjocka och koniska i änden.

Anders går ofta med ut när skog ska avverkas och tittar ut vilka träd han vill ha, och köper dom på rot.

Det är svårt att få tag på gammal skog.

— Det är sämre och sämre tillgång på äldre skog, konstaterar han med en liten suck.

Det är inte bara att hugga ner första bästa träd, det inser man när man lyssnar till Anders. När skogen ska synas ut, följer han med och väljer. Bäst är det om träden står på en plan sandhed och mager jord, med lite nätta kvistar, så de får täta årsringar och blir höga. Står de på sned mark blir det tjurved. Furorna ska helst vara 150 år och vara rakväxta.

De ska avverkas i januari-februari för att vara så lite vatten som möjligt i trädet.

— Man späntar alltid i rått virke och lägger också taket när spänten är rå.

Han visar en del olika späntknivar som används vid späntningen, det ser lekande lätt ut när Anders trycker igenom trät med det knivliknande föremålet. Men när sedan besökarna får prova inser de flesta att det behövs massor av styrka.

— Sedan i våras har jag haft den här stocken i vatten för att hålla den färsk, men det är ingenting vi normalt gör. Vi hann inte med att spänta den i våras och för att bevara den så gjorde vi så här den här gången.

Fördelen med att de ligger i vatten är att näringsämnen i trädet lakas ut, vilket i sin tur gör att trät inte blir lika lätt angripet av sporer som utvecklas till mögel i långa loppet.
Det tar lång tid att lägga ett pärttak och att dessutom lägga allt trä i vatten innan, är inte att tänka på.

Just det här specifika taket är på cirka 200 kvadratmeter och tog två man 5 veckor att lägga, och då är inte själva bearbetningen av materialet, själva späntningen med räknad. Den tog lika lång tid att spänta pärten.

Det gick åt 80 späntade pärtor (plattor) per kvadratmeter vilket blir 16 000 späntade plattor och 16 000 spik. Taket är lagt i så kallad 3-lagstäckning.

— Vi lägger alltså pärten med lite överlapp i sidled och 3-lager omlott i längsled. Det gör att bara en tredjedel av pärten är synlig. När vi river gamla tak, är den nedre och synliga delen av pärten (plattan) dålig, den som ligger längst in är det oftast inget fel på.

— I Rättvik är det vanligare med 2,5-lagsträckning.

— Man vill ha så luftigt under pärtytan som möjligt och därför lägger man på öppen läkt. Förr var det vanligt att lägga gran slanor som läkt, så kallade tro eller taktro.

Då kommer pärten att torka underifrån.

Solen strålar bryter ner virket, men man vill även att solen torkar pärten så fort så möjligt efter att det har regnat. Pärtraderna spikas från ett håll, och något vända mot söder/väster för att solen ska kunna torka ur pärten under dagen/eftermiddagen. Det är inte alltid det går att få till för tak har ju två sidor, men man strävar efter detta.

Bäst är om man även tjärar taket, men detta var längre tillbaka i tiden kostsamt, vilket gjorde att man ofta skippade den delen. Ett tjärat tak behöver strykas om var 4–5 år och oftare i början när det är nylagt.

— Det är många parametrar som avgör hur länge det klarar sig. Helst ska huset stå i öppen terräng, och helst inte i fuktig miljö. Det är viktigt att det inte är en massa träd i närheten som fäller löv som lägger sig på taket. Fuktiga somrar förkortar också livslängden på taket.

Namn: Anders Fransson

Ålder: 38

Familj: Sambo, två barn, katt, höns och en kanin.

Intressen: Många, men nu mest familj och jobb, annars gillar han musik och spelar saxofon.

Jobb: Driver Solvarbo timring och Byggnadsvård AB.