Gagaboll och Ankmamman – Så ska Gagnef inspirera Europa

Det är inte alla kommuner som deltar i det internationella projektet Erasmus+, men Gagnef gör det. Det är anledningen till att sjätteklassare från Djurås, Mockfjärd och Djurmo skola gästades av elever från Litauen och Rumänien under förra veckan.

Projektet är uppdelat i tre delar där eleverna turas om att besöka varandra i sina hemländer. I januari besökte några Gagnefs-elever i 12-årsåldern Rumänien för att lära sig mer om skolvärlden där. Den gången var temat för utbytet schemaläggning. Den här gången var temat rastaktiviteter.

— Jag har varit med och anordnat flera internationella utbyten och aldrig förut har skolpersonal och lärare varit så nöjda. De gav 4,8 i betyg på vistelsen i Sverige och de sade att de förstod att raster inte bara är andningshål mellan lektionerna, säger verksamhetsutvecklare Göran Anlind, som är initiativtagare till Erasmus+ i Gagnefs kommun.

Han menar att rasterna också är lärtillfällen för eleverna i ämnen som inte är rent akademiska.

— De tränar och utvecklar sociala kontakter, samarbetsförmåga och koordinationsförmåga till exempel. Dessutom är rasterna en möjlighet att röra på kroppen och fylla på med energi, säger han.

Alva och Isabelle är två av eleverna på Djuråsskolan som delat sitt klassrum med utbyteseleverna under veckan. De tycker båda att upplevelsen varit positiv, även om det var ovant att prata engelska på en daglig basis till en början. Nervositeten släppte dock med tiden och efter veckans slut har eleverna fått nya, bestående vänner nere på kontinenten.

— Det gick bra. Men i början var det nervöst. Det känns som att man har lärt sig prata mer engelska. Nu har vi en grupp i WhatsApp där vi kan chatta, berättar Isabelle.

Oftast skriver de till varandra på engelska, men även när språkkunskaperna sviker kan de kommunicera ändå; att översätta från svenska till rumänska eller litauiska går fort på internet. Förutom den nyfunna vänskapen har projektet också lett till viktiga lärdomar.

— Vi har fått lära oss mycket om skillnaderna mellan länderna. Det är bra, då ser man om man kan förbättra någonting. De hade större klassrum men inte lika mycket saker i rummen. Maten får de ta med hemifrån eller betala för, berättar Alva.

Även rasterna har sett väldigt annorlunda ut för utbytesstudenterna. Att spela gagaboll, pingis, brännboll, rutan, ha vattenstafett eller leka ankmamman är inte självklara koncept utanför Sverige, men är välkända aktiviteter för Isabelle och Alva. Eleverna på Djuråsskolan kunde komma på 25 lekar som utbytesstudenterna aldrig testat förr och en del av dem hann de prova på tillsammans med Gagnefs elever.

— Jag tror de kommer leka mer på rasterna.

Även matkulturen – eller kanske snarare fikakulturen – var en uppskattad del av Sverigebesöket. Delicatobollar, muffins, kanelbullar och sju sorters kakor var bara några av delikatesserna som besökarna bjöds på. Nu hoppas Isabelle och Alva att de ska få möjlighet att besöka vännerna Litauen i höst, vilket blir det sista utbytet det här året.

— Det har varit roligt, konstaterar Alva.