Dalahästen skyddas av EU – positivt för täljaren: ”Riktigt bra”
En av Sveriges mest kända symboler (kanske den mest kända) – dalahästen – får bara tillverkas i Dalarna för att få kallas så. Varumärket blir det första som omfattas av det nya systemet för hantverks-och industriprodukter. Beskedet kommer från Patent- och registreringsverket. För Grannas-täljaren Nils Vallin är detta ett glädjande besked.
— Genom det här skyddet kan det inte komma någon från Kina och säga att ”det här är en dalahäst”, förklarar han.
EU:s immaterialrättsmyndighet EUIPO har registrerat dalahästen som en skyddad geografisk beteckning för Dalarna. Systemet antogs 2023 och började gälla 1:a december 2025.
Om en produkt ska omfattas av systemet ska den ha sitt ursprung i en viss ort, region eller ett visst land. Den ska ha en särskild kvalitet, ett anseende eller ha andra egenskaper som kan tillskrivas det geografiska ursprunget. Minst ett av produktionsleden ska därmed finnas i det avgränsade geografiska området.
Nusnäs båda dalahästtillverkare, Nils Olsson Dalahästar och Grannas, har båda förespråkat detta skydd och kämpat hårt för att det ska börja gälla.
— I och med att dalahästen är så pass gammal – flera hundra år – så går det inte att ge ett annat skydd, till exempel ett patent. Men du kan aldrig få till en häst som ser likadan ut som en annan. Genom det här skyddet kan det inte komma någon från Kina och säga att ”det här är en dalahäst”. Den är nu varumärkesskyddad, säger Nils Vallin, täljare på Grannas.
Som täljare kan Nils känna sig trygg i sitt yrke. Detta är ett lyft för båda försäljarna.
— Alla kommer att känna sig trygga. Ingen kan fråga ”är det verkligen en dalahäst?”. Det går inte att komma ifrån skyddet. Det är riktigt bra.
För den som köper ett täljkit eller liknande spelar det ingen roll. Skyddet gäller för de som tar betalt för dalahästen.
— Man får alltså inte sälja den som dalahäst utan detta skydd.
Idag finns många butiker i Sverige som sålt hästar med liknande utseende. De är sällan ”äkta vara”, menar Nils Vallin.
Nu går det att styrka det ännu mer.
— Om man åker till Stockholm, kommer till en butik utanför Dalarna som säljer, finns det många butiker som inte har dalahästar tillverkade i Sverige. De är inte de vi kallar ”dalahästar”, säger täljaren.
Monika Nowicka, avdelningsjurist på Patent- och registreringsverket, har hjälpt till i ansökan till EU.
”För många är dalahästen och köttbullar det första man associerar med Sverige. Här handlar det om att värna en tradition och kunnandet som hänger ihop med det. Därför kändes det extra roligt att kunna ringa upp dem och meddela att de fått skyddet”, säger hon i ett pressmeddelande.
Europaparlamentariker Sofie Eriksson (S) har också drivit på i frågan. Hon säger följande om EU-beskedet:
”Det här har varit en lång och krånglig process och äntligen är vi i mål. Dalahästen är en av Sveriges mest älskade symboler och ett hantverk som förts vidare i generationer, men som på senare tid tvingats konkurrera med hästar producerade i Kina. Att den nu får skydd inom EU är ett viktigt erkännande av både vårt svenska kulturarv och de skickliga hantverkare som håller traditionen vid liv”.
Totalt i EU har 106 ansökningar kommit in från medlemsländerna om samma typ av skydd, som dalahästen nu fått. 75 av dessa ansökningar är till dags dato registrerade under skyddet.