”Underhållet har blivit lidande”

Borlänge har omkring 450 skyddsrum. 51 av dem sköts av Kommunfastigheter som just nu  successivt håller på att rustas upp. Arbetet sker enligt en femårsplan – men det handlar inte främst om stora renoveringar. Det är underhåll, utrustning och gamla förändringar som behöver ses över.

På ytan kan ett skyddsrum se ut som vilket källarutrymme som helst. Men om det skulle behöva användas vid höjd beredskap ska det på 48 timmar kunna tömmas på sin vanliga verksamhet och ställas om till ett fungerande skyddsrum.

Kommunfastigheter har skyddsrum i de kommunala verksamheterna, främst i skola och förskola. Sedan ett år tillbaka pågår just nu en upprustning av deras skyddsrum, enligt en plan som sträcker sig över fem år.

Det är framför allt underhållet som har halkat efter.

Dörrar ska smörjas och hållas i fungerande skick. Skyddsrumsutrustning ska finnas kvar och installationer som gjorts när lokalerna använts i fredstid måste vara utformade så att skyddsrummet snabbt kan återställas.

— Det är just underhållet. Man ska smörja dörrar och sköta om grejerna. Det är det som har blivit lidande, säger Tomas Barret, rådgivare i brand- och skyddsrumsfrågor, Borlänge kommun.

På vissa håll har dörrar byggts igen eftersom lokalerna använts till annan verksamhet. Det finns också exempel på installationer som gjorts genom de tjocka betongväggarna.

Bland annat kan brandlarm och kablar ha dragits in i lokalerna.

— Har man till exempel dragit in brandlarm i en skola och gjort genomföringar av kablar genom betongen får man inte göra hur som helst. Sådana förändringar behöver nu ses över, förklarar Tomas Barret.

När ett skyddsrum ska ställas i ordning ska den nödvändiga utrustningen finnas på plats. Det kan handla om allt från spadar, hammare och skiftnycklar till bräckjärn och utrustning för ventilation.

Det ska också finnas material som gör det möjligt att bygga latriner.

Men under åren har delar av utrustningen försvunnit.

Hur mycket av den nödvändiga utrustningen saknas?

— Det varierar kraftigt mellan skyddsrummen. På flera ställen saknas allt. Folk tycker väl det är bra att ha de där sakerna för sig själva. Det finns verktygssatser med spadar och grejer som folk tar med sig, säger Tomas Barret.

Utrustningen i hygienväg som till exempel latrintunnor behöver även bytas ut helt.

— Latrintunnorna förr va gjorda av masonit. Nu är det gjorda i plast som man dessutom kan stapla. Det kunde man inte göra förr, fortsätter Barret.

När Tomas Barret får frågan om hur han bedömer skicket på de 51 kommunala skyddsrummen är svaret:

— Hyfsat. De fungerar och är dugliga och är i ett någorlunda skick. Men det finns delar som behöver återställas innan alla kan betraktas som fullt fungerande skyddsrum.

Ventilationen behöver exempelvis komma igång på vissa håll. På andra ställen måste hyllor tas bort eller förankras. På andra platser behöver installationer eller förändringar som gjorts under fredstid ses över.

Det är alltså skillnad på att ett rum är ett skyddat utrymme och att det är komplett utrustat och redo att fungera som skyddsrum, förklarar Barret.

— De funkar som ett skyddat utrymme, men inte som ett skyddsrum i och med att vi saknar grejer.

Sedan förra året fram till nu har Kommunfastigheter gått igenom och besiktigat 12 skyddsrum. Den siffran ska bli 15 innan årsskiftet, enligt Tomat Barret.

Ett fjärde projekt hade kunnat bli av i år men som har fått pausas.

— Vi hade hoppats på fyra, men då var det ett som behövde plockas ner och göras om enligt  nuvarande regler, säger Barret.

Enligt planen ska ytterligare sex skyddsrum åtgärdas nästa år och därefter fortsätter arbetet under de kommande åren fram till år 2030.

Det är dock inte helt säkert att samtliga 51 skyddsrum kommer ses över, då det finns flera skyddsrum på skolor/förskolor, där kommunen i nuläget inte vet vad som kommer att hända med byggnaderna.

— Därför ligger vissa åtgärder tills vidare vilande, om inte Myndigheten för civilt försvar meddelar något annat.

Tomas Barret känner sig trygg med det fortsatta arbetet med att gå igenom samtliga skyddsrum, men säger samtidigt att han är något orolig för vem som ska hinna ställa i ordning samtliga 450 skyddsrum i kommunen, om krisen skulle komma.

— Det är ju fastighetsägaren som bär ansvaret men det finns ingen möjlighet att de ska kunna hinna ställa i ordning alla rum på 48 timmar. Vem ska göra det då?

Han berättar vidare att ett första möte har hållits med representanter för Tunabyggen och Hushagen som även de har skyddsrum att se över.

— Vi måste titta på någon slags gemensam organisation, avslutar Tomas Barret.