Långväga besökare kom för att sladda på Porfyrdammen

Fem tillfällen hade Mikael Persson och föreningen River Valley Racing sökt för att anordna drifting på Bruksdammen, eller Porfyrdammen som är det mer vanliga namnet på dammen.

— Det blev bara fyra tillfällen, för nu kommer värmen, konstaterade Mikael, innan han fick bärga kompisen Joel Wiberg.

— Det är dubbelis och jag fastnade med bakhjulen i vattnet, suckar Joel, som fick stå där och se den ena efter den andra sladda förbi honom där han stod i en stor pöl på isen.

Få hade tid att stanna för att hjälpa till – det var nog lite för roligt att sladda runt och det visade sig att det krävdes en traktor för att dra upp Joel på fast is.

— Det är dubbelis med fem-tio centimer vatten under den övre isen. Den undre är metertjock, berättar Mikael.

De spikförsedda däcken gräver sig snabbt ner genom isen och efter ett par timmar så bar inte den övre isen.

— Inga problem, jag plogar upp en ny slinga, konstaterade Micke och snabbt driftades det åter för fullt, med sladdande bilar i hög fart på isen och bra många i snövallarna som omgav banan.

— Det här är tredje året vi är här och åker. Någon is i Bohuslän att drifta på har vi inte, konstaterade David från Brastad norr om Lysekil.

Tillsammans med fem kompisar från Bohuslän och Värmland har det blivit en tradition att åka till Älvdalen och få köra på Mickes sladdade banor.

— Vi har hunnit med att åka slalom, snöskoter och nu drifting, så visst har vi haft en fin helg här i Älvdalen, konstatera David.

För Nils Tormod Mælen och hans pojkar Odd-Eivind och Per-Ivar från norska Tynset var det första besöket på Bruksdammen.

— Vi brukar köra i Ljusnarsberg vid Funäsdalen och Drevsjö men jag har gjort lite affärer med Mikaels butik och lärt känna honom, så nu är vi här för att få köra, säger Nils Tormod.

— Jag hade hoppats få köra själv, men än så länge vill inte pojkarna lämna bilen, ler Nils Tormod och skyndar sig in för att åtgärda en trasig ljuddämpare.

Just bullerkravet är viktigt, inte minst med närheten till hästarna på Älvdalens ridklubb.

— De villkor som gäller är att vi i god tid ska informera om vilka helger vi kör och händer något med väder eller något annat så är det omöjligt för oss att på kort sikt skifta datum, förklarar Micke, när han är åter efter bärgningen av Joels bil och plogat upp nya slingor.

— Här finns bullerregler att ta hänsyn till. Det är bara att följa de reglerna, säger Andreas Bäcker, som är en av dem som körde rejält fort på banan, medan sambon Anna Stais fotade de sladdande bilarna för fullt.

— Det är kul att fota men svårt, det går ju så fort, säger Anna som jobbade med att försöka panorera de snabba bilarna när de sladdade förbi henne.

Andreas berättar överför han är en återkommande gäst på isen.

— Inne i bilen är det fest hela tiden när man kör!

När årets driftingssäosng nu smälter bort så planerar Micke för nästa säsong.

— Vi har fått tillstånd att återvända till Nässjön. Planen är att kunna ploga upp banor där för att kunna kombinera våra få tillfällen med drifting med att också ordna banorna till polisens halkningar.

— Fördelen med Nässjön är att där kan vi ha två banor, så de yngre förarna som kör A-traktorer vågar vara med. Det är ju väldigt många som kommer och vill vara med och köra, säger Micke Persson.

— Att få köra så här i kontrollerade former är bra för de unga, mycket bättre att de får gasa här än på gator, menar Johan från Kil, som med glädje driftar med de yngre förarna.

— Men nu ska vi göra ett turbobyte och ett bakaxelbyte, så det är nog slutkört för vår del, säger Johan.

Slutkört är det också för Micke Persson och hans medlemmar i River Valley Racing, åtminstone för den här säsongen.

— Nu laddar vi för sommaren och invigningsdagen av Musik och motorfestivalen. Då kan vi vara på Månzta, men nu när det är vinter skulle vi bara riva sönder asfalten

Drifting är en bedömningssport där förarna framför sina bilar och gör kontrollerade sladdar i sidled på en asfalterad bana eller slinga. I det här fallet på is och utan tävlingsmoment.