Siljan News logo
Annons
En sån här syn vill många inte se på Orsa Besparingsskogs marker i trakterna av Noppikoski. Trots nej från politikerna har Dalavind inte gett upp planerna gällande vindkraft i Orsa Norr. Arkivfoto. Jörgen Wåger

”Det här är helt galet och bortom allt sunt förnuft”

Det kokar inom Orsa Besparingsskog. Det sedan allmänningsstyrelsen beslutat att arrendera ut mark så att Dalavind ska kunna bygga närmare 100 vindkraftverk. Ett beslut som togs utan att informera besparingsskogens 2 500 delägare.

— Det är ett så oerhört korkat beslut, allra helst som många vindkraftverk går med förlust och att sedan inte informera alla delägare om det här, det är bara för dåligt, dundrar Hans-Erik West.

Att det inte gått ut information till delägarna håller inte tidigare ordföranden i allmänningsstyrelsen, Martin Moraeus, med om.

— Orsa besparingsskog har jobbat aktivt för vindkraft sedan 2005, så det här är en process som pågått länge och som inte är någon nyhet, menar Moraeus. ​Information och diskussion om detta har förts på stämmor, seminarier och i vår tidning Jordägaren.

— Vi bedömer också att det här blir en bra affär som ska komma alla delägare och hela Orsa som byggd till godo, poängterar han.

Hans-Erik är en av många som kämpar för att riva upp det här beslutet. Det startades en Facebookgrupp i söndags morse klockan 9.00 och därefter har medlemmarna och kommentarerna i gruppen strömmat in.

— När jag gick och la mig söndag kväll, hade gruppen redan då passerat 1 000 medlemmar på första dagen.

Och det fortsätter hela tiden ticka in nya i gruppen som går under namnet; ”NEJ till vindkraftsindustri Orsa”. Hans-Erik West vill inte säga att han är den mest drivande.

— Det är inte jag som startat gruppen, men blev ombedd att skriva i den och är kanske den som skriver mest, men det finns många som är drivande, som Elle Thomée och Erik Partelow för att nämna ett par namn. Det här är en demokratisk folkrörelse som växt fram, poängterar Hans-Erik.

Det man är emot är de planer där Orsa Besparingsskog tillåter Dalavind att bygga närmare 100 vindkraftverk i trakterna av Noppikoski och in i Ljusdals kommun i grannlänet Hälsingland.

— Det här har allmänningsstyrelsen i Orsa Besparingsskog beslutat och det utan att informera eller fråga besparingsskogens 2 500 delägare, menar West.

Hans-Erik menar också att historien upprepar sig. En händelse som upprörde känslor hos delägarna för ett antal år sedan var när besparingsskogen investerade i vattenkraftverk i Hälsingland.

— Jag tror det handlade om tio stycken vattenkraftverk. Inte heller den gången informerades delägarna, som gick i taket. På varenda stämma och årsmöte vädrades det missnöje att så här får det inte gå till. När så tunga frågor ska avgöras måste delägarna få säga sitt.

Annons
Hans-Erik West ser inte så här glad ut när man diskuterar vindkraft. Foto. Privat

Då var det turbulent i Orsa Besparingsskog och nu har det blossat upp igen.

— När det här med vattenkraftverken skedde och all missnöje som var då, så slöts en överenskommelse att det här skulle aldrig upprepas. Men nu har de gjort samma sak igen, ingen information gavs till delägarna.

Mycket av kritiken som Hans-Erik framför riktar sig mot Martin Moraeus, som satt som ordförande i Orsa Besparingsskogs allmänningsstyrelse när beslutet togs.

— Martin var inte med när det hände det här med vattenkraften, men han vet mycket väl om turerna den gången. Ändå har han gått bakom ryggen på delägarna och samma sak händer igen, menar West.

— Men vindkraft är något som vi diskuterat länge skulle kunna bli en bra inkomst för Orsa Besparingsskog och delägarna, poängterar Moraeus.

Hans-Erik hade ett långt samtal med Martin Moraeus för några dagar sedan.

— Martin försökte med att vi är helt överens, han tyckte bara att vi har olika synvinklar på det hela. Då kan jag säga att under de 1,5 timme vi pratade, så var vi inte överens en enda minut.

Att bygga vindkraft innebär stora ingrepp i naturen. Många människor blir drabbade, allra helst de som bor i närheten, då det blinkar och låter om vindkraftverken.

— Området där de ska byggas är en stor rekreationsplats. Ta bara en plats som Blomtäkt, det är väldigt mycket folk där under vintrarna och den platsen betyder väldigt mycket för besökarna.

— Sedan har vi många fritidshus och det finns mycket jakt- och fiskestugor där. Tänk att åka skidor och snirkla sig fram mellan vindkraftverk, målar Hans-Erik upp en vision som han inte vill vara med om.

— Jag förstår att vindkraft upprör, att en del inte tycker det här är en bra idé. Det är bara att följa det som händer i Malung, säger Moraeus.

— Det finns ett fåtal fast boende i området, plus då de som har fritidshus. Vad jag förstår, är det anledningen till att området klassas som ett område med relativt låg konfliktgrad. Det hade blivit än värre om vindkraften planeras närmare bebyggelsen i Orsa, där det bor mer folk.

Martin Moraeus satt som ordförande för allmänningsstyrelsen inom Orsa Besparingsskog när man beslöt att godkänna att Dalavind får arrendera mark för projektering av vindkraftverk inom Orsa Besparingsskogs område. Foto. Kola Productions

Enligt uppgift ska vindkraftsbygget ge 15 miljoner kronor till Orsa Besparingsskog.

— Problemet är att vindkraftverk inte bär sig ekonomiskt, speciellt inte när statliga subventioner minskat. Man måste tänka lite längre, Orsa Besparingsskog har funnits över flera generationer och ska fortsätta finnas för många generationer till, säger West och fortsätter:

— Om de behöver pengar, så får de se om sitt hus. Man måste värna om långsiktigheten och inte satsa på riskabel vindkraft som i slutändan kommer att bli en förlustaffär.

— Men vi ska inte äga vindkraftverken, det är Dalavind ​eller någon annan som gör det. Det enda vi har beslutat är att ge Dalavind tillåtelse att de får arrendera vår mark. Om det här blir av, så räknar vi att det blir närmare 12 miljoner kronor per år i arrende till oss och då är det lågt räknat. Det här räknat på 80 vindkraftverk, förklarar Martin Moraeus.

Enligt West finns det beräkningar som säger att många vindkraftverk går med förlust med en miljon kronor per år.

— Orsa Besparingsskog äger ju redan ett halvt vindkraftverk och det senaste året blev det en förlust på 600 000 kronor.

— Ja, det blev förlust i år, men det beror på att elpriset har varit ovanligt lågt under 2020. Vi äger en del i ett vindkraftverk utanför Hedemora sedan 2012 och​ man kan inte utvärdera en så långsiktig investering på utfallet ett enskilt år, säger Moraeus.

Att vindkraft är en förlustaffär får vi ett bevis på genom att titta på grannkommunen. Nyligen skrev vi om Mora kommun som ska sälja sitt vindkraftverk på Hedboberget i Rättvik.

Anledningen är att kommunen årligen går 1,7 miljoner back på det vindkraftverket. Det var 2010 som Mora kommun anskaffade vindkraftverket som man nu vill bli av med.

— Det fanns en tid då det var väldigt förmånligt att äga ett vindkraftverk, men det har förändrats i och med olika skatteförändringar, sa Anna Hed (C), kommunalråd i Mora och kommunstyrelsens ordförande, till Siljan News i artikeln som publicerades den 17 april.

Martin Moraeus poängterar att Orsa Besparingsskog inte kommer att äga vindkraftverken.

— Nej, det är en ​alldeles för stor investering för oss. Vi kommer att få in vår​t arrende för marken oavsett om det blåser lite eller mycket.

En något märklig detalj i det här är att nuvarande ordförande i Orsa Besparingsskogs allmänningsstyrelse heter Ulf Andersson. Samme Andersson är ordförande i Dalavind, företaget som ska bygga de närmare 100 vindkraftverken som det handlar om.

— Det är förbannat märkligt. Det sägs att Ulf gick ut när beslutet togs, men under hela processen som det diskuterats så lär Andersson ha varit med, menar West.

Men det är inget konstigt med det, enligt Moraeus.

— Ulf kommer ju från början från våra led i besparingsskogarna. Om vi skulle arrendera ut mark till Dalavind, då ville vi ​och Älvdalens besparingsskog ha en representant i deras styrelse, det fick vi i Ulf. Det är inte tvärtom, om någon tror att Andersson kommit från Dalavind in i allmänningsstyrelsen, förklarar Martin.

— Sedan var inte Ulf Andersson med när avtalet skrevs, poängterar han.

Annons
En sån här syn med vindkraftverk vill många helst slippa se på Orsa Besparingsskogs marker i trakterna av Noppikoski. Foto. Jörgen Wåger

Hans-Erik West menar att bygga vindkraft på land är förlegat.

— Ledande politiker uppger numera att vindkraft ska man bygga på vatten, inte på land.

Om man läser i Facebookgruppen så verkligen kokar det. Sent tisdag kväll hade medlemsantalet ökat till 1 500.

— Det här är en demokratisk folkrörelse som vill få stopp på det här vansinnet.

West återkommer till avsaknaden av information till delägarna i det här ärendet.

— När jag påtalade det för Martin Moraeus, så fick jag svaret att han ”inte kan skicka ut 2 500 mail”. Men vad är det för svar, i dag när det finns så många kanaler via sociala medier är det hur enkelt som helst att få ut budskap och information.

— Men trots att det finns så många sätt att förmedla sig, så har vi aldrig fått så lite information som vi får i dag. Hela allmänningsstyrelsen borde avgå, det här är riktigt dåligt skött.

Med det här försvarar sig Martin Moraeus, som vi nämner ovan, med att diskussionerna om vindkraft som en ny inkomst pågått i väldigt många år inom Orsa Besparingsskog.

I Facebookgruppen diskuterar man hur de olika partierna i Orsa ställer sig till det hela och frågor har ställts. Det vi sett av kommentarerna hittills så är moderaterna och Sverigedemokraterna emot vindkraftsbygget. Andra partier skulle återkomma med svar.

— Det kan jag säga, att den politiker som är för det här, den kan drömma om att sitta nästa mandatperiod. Det här är emot allt sunt förnuft, det här är helt galet och vi måste få stopp på det här, säger Hans-Erik West och poängterar att denna grupp är en maktfaktor att räkna med.

Och det är just Orsas politiker som i slutändan ska besluta om det får byggas vindkraftverk på Orsa Besparingsskogs marker.

— Till syvende och sist är det politikerna och länsstyrelsens miljöprövning som avgör. Skulle de säga nej till det här projektet, så hänger inte jag läpp för det, men går det här igenom så skulle det betyda dubbelt mer pengar till bygden, hävdar Martin Moraeus.

— Det är ju inte så att vi lagrar pengar, överskottet går tillbaka till delägarna och bygden och att arrendera ut mark till Dalavind skulle innebära en bra inkomst, försvarar han den här minst sagt infekterade frågan.