Nytt beredskapslager ska säkra vården vid kris

Kommunen ska stärka sin beredskap inom den kommunala hälso- och sjukvården genom ett beredskapslager för sjukvårdsprodukter.

Målet är att kunna upprätthålla vården vid kriser, leveransstörningar och andra allvarliga samhällsstörningar.

Omsorgsnämnden har beslutat om en riktlinje för beredskapslager av sjukvårdsprodukter. Arbetet ska bidra till en mer långsiktig och robust försörjning av material som behövs i kommunens vårdverksamheter.

– Det kan vara allt från sjukvårdsmaterial och medicin till handsprit och annat som vi känner att vi behöver i någon form av kris, säger omsorgsnämndens ordförande Christopher Nilsson (S).

Enligt riktlinjen ska lagret säkerställa att kommunens hälso- och sjukvård har tillgång till nödvändiga produkter även när ordinarie leveranser inte fungerar. Det gäller bland annat hemsjukvård, särskilda boenden, korttidsverksamhet, LSS och kommunal rehabilitering.

Behovet av olika produkter ska analyseras och dokumenteras. Lagret ska också inventeras regelbundet, med kontroll av lagernivåer och hållbarhet. Produkterna ska omsättas kontinuerligt för att undvika att material blir för gammalt och behöver kasseras.

Enligt Christopher Nilsson är utgångspunkten att beredskapslagret ska motsvara minst en månads behov. Det har även diskuterats om lagret på sikt ska kunna täcka två till tre månader, men det är ännu inte fastställt vilka produkter som i så fall ska omfattas.

– Man vill ha en längre kapacitet. Det här var beslut kring själva riktlinjen. Arbetet och implementeringen kommer förvaltningen att återkomma om, säger han.

Behovet av en stärkt beredskap har blivit tydligt vid flera typer av kriser. Det kan handla om allt från krig och elavbrott till översvämningar eller hinder i transporterna som gör att leveranser inte kommer fram.

Nilsson lyfter fram erfarenheterna från pandemin som en viktig del av bakgrunden till arbetet.

– Vi lärde oss enormt mycket i Sverige och hela världen när vi hade covid. Det här är en fortsättning på det arbete vi redan har.

Befintliga lager ska finnas kvar

Kommunen har redan lagerhållning av sjukvårdsprodukter i verksamheterna. Det nya beredskapslagret ska komplettera och utöka den befintliga beredskapen, inte ersätta den.

– Enheterna kommer fortfarande att behöva ha viss lagerhållning. Det vi har upparbetat ska så klart vara kvar. Det här är ytterligare ett steg, säger Christopher Nilsson.

Han beskriver lagret som ett så kallat omsättningslager. Det innebär att produkterna inte ska bli liggande oanvända, utan successivt föras vidare ut till verksamheterna och ersättas med nytt material.

På så sätt ska kommunen kunna hålla produkterna aktuella och samtidigt minska risken för att stora mängder sjukvårdsmaterial blir liggande utan att användas.

– Det blir en initial kostnad när man fyller på. Man behöver inte fylla på allting första dagen, utan det gör man successivt. Sedan går det genom lagret ut till våra enheter. Hela tiden har vi fräscha grejer, säger han.

Riktlinjen har tagits fram av medicinskt ansvarig sjuksköterska i samråd med räddningstjänsten och kommunens beredskapssamordnare.

Verksamhetschefen för den kommunala hälso- och sjukvården ansvarar för organisationen och rutinerna kring lagret. En utsedd lageransvarig ska sköta den praktiska lagerhållningen, medan medicinskt ansvarig sjuksköterska följer upp arbetet ur ett patientperspektiv.

Brister som innebär eller riskerar att innebära vårdskada ska rapporteras som avvikelser och vid behov leda till förbättringsåtgärder.

För Christopher Nilsson är beredskapslagret en del av ett bredare arbete med att göra kommunens verksamheter mer motståndskraftiga vid störningar.

– Jag tycker att arbetet är bra i kommunen. Det känns stabilt och bra, säger han.