Mobila trygghetslarm testas i höst – ska ge äldre större frihet

I september startar en pilot med mobila trygghetslarm för omkring 20 personer.

Målet är att ge äldre möjlighet att röra sig utanför hemmet och samtidigt känna sig trygga med att kunna få hjälp.

Omsorgsförvaltningen har i dag 433 stationära trygghetslarm installerade. Nu ska nästa steg testas när så kallade mobila trygghetslarm, eller GPS-larm, provas i en pilotstudie under hösten.

— Under september månad påbörjar vi piloten med omkring 20 deltagare, för att se att funktionaliteten på larmen har de krav vi har sett, säger omsorgsnämndens ordförande Christopher Nilsson (S).

Pilotgruppen består enligt planen av så kallade aktiva pensionärer. Tanken är att larmen ska kunna ge trygghet även när personen lämnar bostaden.

— Tanken är ju att du ska känna dig trygg och kunna gå ut och plocka svamp. Du ska egentligen kunna lämna hemmet om det är så. Du kan åka till affärer, gå ut i skogen eller var du än är, säger Christopher Nilsson.

De stationära trygghetslarmen är kopplade till en mottagare i hemmet. Om den äldre går för långt från bostaden fungerar inte den lösningen på samma sätt. Det mobila larmet ska i stället kunna användas även utanför hemmet.

Larmet är fristående och kräver ingen egen smartphone eller smartklocka. Det är en larmklocka med SIM-kort och inbyggd mikrofon och högtalare, vilket gör att användaren kan prata direkt med larmoperatören via klockan.

Omsorgsförvaltningens statistik visar samtidigt att det i dag kommer in omkring 1–3 så kallade tysta larm per dag. Det innebär att en hemtjänsttagare har larmat men att larmcentralens operatör inte får kontakt med personen. Vid sådana larm åker hemtjänstpersonal alltid ut.

Dessutom registreras omkring 4–6 misstagslarm per dag. De skickas inte vidare till hemtjänstpersonalen. Svarstiden från ett initierat larm till att larmcentralens operatör tar samtalet är i genomsnitt omkring 20 sekunder och ligger under 60 sekunder.

Förvaltningen utreder också möjligheten att införa en funktion där hemtjänstpersonal checkar in när ett larm besvarats. I dag används inte den funktionen, vilket innebär att någon korrekt genomsnittstid från larm till hemtjänstens besök inte kan redovisas. Utifrån samtal med personalgrupperna får hemtjänsttagare hjälp senast inom 60 minuter efter ett initierat larm, medan akuta larm prioriteras.

Pilotstudien med de mobila larmen ska enligt planen pågå till november. Om testet faller väl ut är planen att successivt erbjuda mobila trygghetslarm till fler målgrupper.

Christopher Nilsson ser satsningen som ett sätt att både öka tryggheten och göra det möjligt för äldre att fortsätta vara aktiva.

— Vi vill att fler personer kommer våga sig ut och hålla sig friskare längre. Att våga vara aktiv och fortsätta med det man alltid har tyckt om, säger han.

Han framhåller också att trygghetslarmet kan bli en första kontakt med omsorgen för personer som ännu inte har andra behov av kommunens stöd.

— Då förstår man att det inte är så otäckt att ta kontakt med kommunen genom den här frågan. Där ser vi en jättevinst, säger Christopher Nilsson.

Om ett larm utlöses utanför kommunen kan situationen behöva lösas av andra aktörer. Vid en krissituation kan larmoperatören eskalera larmet till 112. Någon generell samverkan mellan kommuners hemtjänster finns däremot inte i dagsläget.

— Det här måste ju fler kommuner ställas inför allt eftersom det här GPS-larmet införs, säger Christopher Nilsson.

Satsningen innebär en kostnad för kommunen eftersom de mobila trygghetslarmen ska vara kostnadsfria för användarna. Enligt Christopher Nilsson är det dock framför allt den enskildes möjlighet att fortsätta leva ett aktivt liv som är vinsten.

— Även om det inte är en ekonomisk vinst här och nu så kommer det vara det i längden. Men framför allt är det en jättevinst för individen, säger han.