Tällbergs själ och framtid står på spel
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för de åsikter som framförs. Vill du få en debattartikel eller insändare publicerad hos oss? Mejla till redaktionen@siljannews.se.
När kommunen frångår sina egna riktlinjer och tillåter ett modernt och dominerande byggnadskomplex, på en kulturhistoriskt värdefull plats i Tällbergs bykärna, så flyttas gränsen för både var och hur det får byggas
Tällberg är en unik plats som årligen lockar 300-400 tusen besökare till de många hotellen. De öppna ängsmarkerna och gårdarna berättar om en by som vuxit fram under lång tid. Kulturmiljön är ingen kuliss, utan en del av byns identitet och själ.
Tällbergs själ är resultatet av generationers omsorg. I mer än ett sekel har boende och företagare vårdat och varsamt utvecklat byn med respekt för det arv som lämnats. Det har gjort Tällbergs by till en plats där många vill bo och verka – och som utgör grund för den viktiga besöksnäringen.
Att värna byns särprägel är inte att säga nej till utveckling. Det är en förutsättning för att Tällberg ska förbli levande och behålla sin dragningskraft. Den fortsatta utvecklingen måste däremot ske varsamt – annars riskerar de värden som gör byn unik att gå förlorade.
Bygglovet på den historiska ängsmarken nedanför Greens Hotel sätter kommunens egna riktlinjer på prov. Komplexet omfattar nära 800 kvm byggarea och sträcker sig cirka 54 meter längs Lissgattu, en av byns huvudvägar som idag erbjuder storslagen utsikt över Siljan. Enbart villan omfattar cirka 530 kvm i två plan och med en högsta höjd omkring åtta meter.
Bedömningen kan inte stanna vid fasadmaterial, sadeltak eller hur många byggnadskroppar projektet delas upp i. Det avgörande är den samlade volymen, placeringen och den visuella påverkan på landskapet. Påverkan måste även bedömas från de lägre belägna delarna av byn, där byggnaden kan upplevas högre och mer dominerande.
Det mest anmärkningsvärda är att kommunens eget kulturmiljöprogram pekar ut platsen som särskilt värdefull och framhåller att inägans öppna karaktär är viktig att bevara och att förändringar ska hanteras varsamt. Programmet framhåller dessutom att ängsmarkerna ska hållas öppna och hävdade och att det tidigare betes- och odlingslandskapets karaktär ska bibehållas.
Den nya översiktsplanen anger dessutom att ”ytterligare hus inne i bykärnan får bara tillkomma om den inte äventyrar utblickarna över Siljan och balansen mellan bebyggelse och öppen mark.”
Kommunen har alltså låtit det enskilda intresset väga tyngre än platsens kulturmiljö och landskapsvärden. Det är anmärkningsvärt och väcker allvarliga frågor.
I Falu-Kuriren den 22 augusti beskrivs projektet från kommunens sida som ”väl anpassat till omgivningen” och sägs bidra med ”en modern tolkning av Tällbergs bebyggelsekultur”.
Men den beskrivningen står i skarp kontrast till vad bygglovet faktiskt innebär. När den öppna inägan exploateras går värden förlorade som inte kan återskapas. Är detta verkligen varsam utveckling?
Skillnaden mellan förhandsbeskedet och det beviljade bygglovet är uppseendeväckande och skärper frågan ytterligare. Förhandsbeskedet avsåg ett bostadshus om cirka 134 kvadratmeter i högst en våning. Det betonades också att placeringen på tomten och hänsynen till omgivningen skulle prövas noga.
Hur kunde kommunen gå från ett villkorat förhandsbesked för ett mindre bostadshus till ett mångdubbelt större byggnadskomplex – och ändå bedöma det som väl anpassat till platsen?
Om kommunens egna riktlinjer inte får verklig betydelse här – när ska de då gälla?
Kommunen har tidigare framhållit betydelsen av professionella kulturmiljöunderlag och Dalarnas museums analyser i bygglovsprövningar. I ett ärende av denna omfattning och på denna plats borde det ha talat för en oberoende antikvarisk bedömning. Ändå har kommunen inte redovisat någon sådan bedömning av hur projektet påverkar inägan, odlingsrösena och den äldre bymiljön. Därmed går det inte att följa hur projektets samlade konsekvenser har bedömts, och omdömet ”väl anpassat” framstår som subjektivt snarare än underbyggt.
Enligt kommunens egna uppgifter har någon naturvärdesinventering inte heller genomförts. Även naturvärdena saknar därmed ett redovisat underlag i prövningen.
Men bristen gäller inte bara analysen av projektets konsekvenser, utan också processen.
Någon dialog med Tällbergs byamän, hembygdsförening, boende eller lokala företagare har inte förts – vare sig före eller efter beslutet. När även den dialogen helt har uteblivit väcks frågan vilket samlat underlag beslutet egentligen vilar på.
Det här är inte en fråga för ett fåtal närmast berörda. De många invändningarna, överklagandena och namnunderskrifterna visar att beslutet har skakat förtroendet långt utanför fastighetsgränserna.
Bygglovet riskerar att bli en måttstock för vilka avsteg från riktlinjerna som framöver tillåts. Kulturhistoriska värden försvinner sällan genom ett enda dramatiskt beslut, utan bit för bit: ett avsteg godtas, gränsen flyttas och nästa blir lättare att tillåta.
Det Tällberg vi vill lämna vidare till nästa generation står nu på spel. Det som har vuxit fram under århundraden och vårdats av generationer riskerar att på kort tid gå förlorat för alltid.
Vår generation får inte bli den som byggde bort Tällbergs själ!
Text: Birgitta Broberg och Henrik Nensen, fastighetsägare, Tällberg
Henrik Jensen, entreprenör och näringsidkare, Tällberg
Helena Spens, fastighetsägare, Tällberg
Lena Ytterman, näringsidkare, Tällberg