Allsidig knöl har huvudroll i utställning

En allsidig knöl – från Andernas dimma till potatistavla i Stora Skedvi, är en utställning om potatisens historia och många användningsområden. I utställningen på Kulturhörnan Säters bibliotek får besökarna följa Karl H Kruses arbete när de konstnärliga potatistavlorna växer fram. Under fyra år skapat dessa fantastiska tavlor av potatis. Tavlor som avtäckts hos Roslunds i Stora Skedvi vid Skördefesten.

Att den allsidiga potatisen fått så lite uppmärksamhet är underligt, men nu ändrar konstnären Karl H Kruses och kultursekreterare Karin Hästö på den saken genom en utställning om knölens fantastiska och intressanta historia.

Samtidigt som Karl H Kruses arbete med potatistavlorna presenteras och illustreras genom uppförstorade bilder av originaltavlorna. Dock inte lika stora som originalen som är 20 kvadratmeter stor.

— Jag tog kontakt med Karin (Hästö, red. anm.) och frågade om vi inte skulle göra en utställning om potatisen och hon svarade jag direkt, säger en glad Karl H Kruses.

Karl är konstnär på många sätt och har börjat göra kläder av mönsterbilder av potatistavlorna, bland annat sjalar, men också muggar med potatistavelmotiv. Och i samarbete med Labys choklad har han även potatismotivet på kartongen. De potatisrelaterade produkterna går åt som smör i solsken, så Karl får hålla i dom för att få någon kvar att ha på sig på vernissagen. Han har alltså utvecklat flera produkter utifrån arbete med potatistavlorna.

Produkterna är ett sätt att få motivet att leva längre än de tre dagar som tavlan visas under skördefesten, innan den plockas ner.

— Jag monterar tavlan under 2–3 veckor, då har jag hjälp av sina två äldsta barn och sin fru. Sedan visas tavlan i tre dagar. Fredag, lördag och söndag. Sedan är den borta. Så mycket jobb och slit. Jag kände på sista tavlan att det går ju inte alltså, man lägger ner så mycket jobb, inte bara jag utan även Per-Anders har ju ett stort arbete i det här: att odla potatis, att spara potatis. Jag använder nästan 70–80 procent gamla potatisar, som folk inte vill ha. Potatissorterna Cherie (Röda) och Bergerac (mörkblå) vill Karl gärna ha för att kunna göra mer starka markeringar i tavlan. Han använder ingen färg men lite matolja för att få lite glans.

Försäljningen av askarna visar att det finns ett behov att få ha kvar en del av motivet, menar Karl. Och startade med muggar som kan bli samlingsobjekt.

— Jag tänker inte på att tjäna pengar på det här sättet, jag har aldrig varit sån. En besökare sa till mig att du måste tänka att du ska tjäna pengar också. Men jag har inte den läggningen. Så jag får väl tänka om.

Liselott Dahlin tog hit skördefesten. Så ringde Karin (Hästö) om jag ville göra potatistavlan och så började det.

— Jag gav mig in i något jag inte förstod över huvud taget, så jag fattade ingenting, förklarar Karl inledningen till arbetet med potatistavlorna hos Roslunds.

Per-Åke Roslund och Karl sköt in cirka 10 000 spik, de gjorde en spikmatta, för att kunna trycka upp potatisen på.

Spikmattan kläddes sedan med potatis i olika färger enligt Karls framarbetade motiv. Tavlan motsvarar 500 kilo potatis.

Så rullade det på. Fyra är gjorda och en femte ska det bli.

— Som konstnär gör det intryck på mig med 2500 besökare. Det är många samtal om allt. Det har tagit mycket positiv energi.

Han vill inte bara sätta upp en tavla utan också förmedla något i den, genom motivet.

Den första av de fyra var landskap, den andra var att jag förmedlade framtiden och att vända det negativa som många har upplevt. Höstglädje heter den tredje och är också en förmedling av känslan att gå i skogen och plocka svamp, eller bär.

— Det är en sådan enorm rikedom, inte enbart för att plocka mat utan för själen.

— Den senaste Älska där vill jag starkt förmedla att vi måste välja Vi måste välja kärleken som är vår framtid. Vi får barn när vi älskar, inte när vi hatar, eller hur?

— Det knepiga med de hör motiven är att jag får dom direkt efter jag visar den föregående tavlan. Som när han visade Höstglädje kom direkt att nästa skulle bli Älska, kanske inte ordet (titeln), men motivet växte fram direkt.

— Utställningen visar både potatisens historia och belyser Karls arbete med tavlorna, förtydligar Karin Hästö, och ger lite bakgrund till historiken kring den numera populära knölen:

Potatis är en oerhört viktig gröda och för över 8000 år odlades över 4000 sorters potatis i området mellan Peru och Bolivia. I språket som talades fanns 200 olika ord för potatis. När spanjorernas erövrade området spred sig kunskapen om potatisen till Europa. Återvändande soldater från 30-åriga kriget tog med sig potatis och kunskapen hem till Sverige. Så det fanns små öar av kunskap om potatis i Sverige.

Jonas Alström var en dynamisk företagsledare som utvecklade bland annat textilindustrier i Alingsås, importerade vävstolar men också arbetare från Holland och Frankrike. För att de skulle trivas så bra som möjligt tog han även med den mat de var vana vid vilket var potatisen. Efter tre års odlande skrev han 1727 den första svenska upplysningsskriften om jordpärer det vill säga potatis.

Han spred kunskapen på lantbruksskolan som han startade, och lobbade starkt för potatisen hos adel och näringsliv. Han bokstavligen reste runt och delade ut potatis för en billig penning.

I Tyskland hotade kungen med att skära öron och näsa av de bönder som inte odlade potatis. I Frankrike skapades nyfikenhet när en potatisodlare av rang lät beväpnade vakter bevaka odlingarna på dagtid.  På natten tog han bort vakterna och då snodde bönderna potatis och på det sättet spred det sig i Frankrike.

Motståndet mot potatisen var starkt i Sverige. När man ville ha kvar den traditionella födan – kålrötterna, rovorna och brödet. Statens reformeringen av jordbruket genom Laga skifte 1827 påverkade införandet starkt. Under 1820-talet började byggandet av jordkällare för förvaring av potatisen.

När grevinnan Eva Ekeblad framställde både potatismjöl som hon använde som puder och inte minst brännvin av potatis satte det fart på potatisodlingen. Detta gjord inte minns att man kunde ersätta säden som tidigare gått till brännvinstillverkningen, med potatis. Vilket gjorde att säden kunde användas till behövlig mat istället för brännvin. Detta var en väldigt viktig förändring.

— Potatisen är också klimatvänlig och lätt att odla. Det går åt 100 gånger mera vatten för att producera ett kilo ris jämfört med ett kg potatis, informerar Karin Hästö.

Det är vernissage av potatisutställningen En allsidig knöl – från Andernas dimma till potatistavla i Stora Skedvi, den 29 april klockan 11.00 på Kulturhörnan, Säters bibliotek. Utställningen hänger till och med den 24 maj. Karl H Kruse erhöll Säters kommuns kulturpris 2021.

Vid vernissagen kommer besökarna även att få möjlighet att prova potatisvatten, som är en av alla produkter där potatisen är huvudperson.