
Skistar lägger i ny växel med eldrivna pistmaskiner: ”Lönsamt inom 4 säsonger”
Skistar har i några år testat att preparera skidspår och små backar med en eldriven pistmaskin. Nu är det dags för nästa steg: Inför vintersäsongen 2027-2028 ska de köpa in två nya pistmaskiner i full storlek. Den nyheten avslöjades på hållbarhetskonferensen Dalarna Futureday i Leksand.
Skistar har varit nöjda med den mindre variant av eldrivna pistmaskiner från företaget Prinoth, som Siljan News tidigare har skrivit om. Men nu ska företaget få köpa in två av de totalt tio maskiner som tillverkas i första batchen. Den möjligheten har Skistar eftersom de ingår i ett större nätverk med namnet ”Global Sustainability Ski Alliance”.
— Vi har precis fått affären klar, och vi räknar med att de kommer att ha burit upp sin kostnad inom fyra säsonger, säger hållbarhetschefen Fanny Sjödin.
Hon berättar att varje ordinarie pistmaskin som kan ersättas förbrukar 30 liter HVO-bränsle i timmen, eller 45 000 liter per säsong. Genom investeringen räknar de med att undvika 130 ton koldioxidutsläpp under hela pistmaskinens livslängd.
Minst en av maskinerna ska gå i Sälenfjällen, och de har redan börjat titta på hur de stora batterierna kan användas till annat än snöpreparering. Ellagring och koppling till energimarknaden är ett möjligt användningsområde.

Nyhet för att underlätta tågresor till fjällen
Till Sälenfjällens backar kommer 98 procent med bil, och i hela Skistar-koncernen är det några få procent som tar flyget till skidorterna. Men de andelarna tillsammans står för en betungande del av utsläppen i Skistars värdekedja.
Därför är det med stort nöje som Sjödin presenterar att det i dagarna släpps en ny tågförbindelse med direkttransfer från Mora till Sälenfjällen. Det är SJ som ska köra det tåget till och från Dalarna på söndagar, och sedan får passagerarna kliva på en buss för den sista sträckan. Det blir ett komplement till Snälltågets lördagstrafik med samma upplägg.
— Vi har sett i våra kundundersökningar att det är många som skulle överväga att resa kollektivt om det fanns en smidig lösning för att komma hela vägen fram och checka in. Så det är nog något vi behöver utveckla och marknadsföra vad som finns, säger Skistars hållbarhetschef Fanny Sjödin.
Spendrups inspirerade med tekniska lösningar
Den årliga konferensen och inspirationsdagen Dalarna Futureday ägde rum i Wallénhallen vid Leksands Folkhögskola på tisdagsförmiddagen. Siljan News/Business News Dalarna arrangerade och modererade tillsammans med Forever Sustainable och flera andra partners.
Ett 60-tal chefer och ledare från olika dalaföretag satt i publiken för att lyssna, ställa frågor, diskutera och lära av varandra.
Spendrups hållbarhetschef Anna Lidström bidrog med flera goda föregångsexempel från deras verksamhet. Som Siljan News tidigare har berättat ligger Spendrups i framkant med att samla in och återvinna kolsyra, och de gör spolarvätska av den etanol som blir över när de brygger alkoholfri öl.
— Det är därför vår alkoholfria öl smakar så gott, vi brygger den som en starköl och tar bort etanolen i slutet av processen och kan på så vis bevara smakerna, säger Lidström.

Allt börjar med råvaruinköpen
Anna Sandgren, grundare av Unibloom, inledde sin presentation med en handuppräckning för att kolla hur många hållbarhetschefer och inköpare som satt i föreläsningssalen.
Hållbarhetscheferna vann med en förkrossande marginal.
— Nästa gång vore det fint om det satt många inköpare här också. För inköpen står för en jättestor del av utsläppen i företagens produktionskedjor, säger Sandgren.
Hennes företag erbjuder en tjänst som hjälper företagen använda livscykelanalyser (LCA) och klimatdata i kunddialoger, affärsbeslut och inköpsförhandlingar.
— Ni vet precis hur mycket en skruv eller ett kilo mjöl kostar i kronor, men vet ni hur mycket utsläpp de bidrar till? Kunder och leverantörer kommer att börja fråga om det och ställa krav i allt större utsträckning, förutspår Sandgren.
Unibloom har kopplat ihop nationella och globala databaser som exempelvis räknar ut hur mycket naturresurser som går åt för att tillverka ett kilo sojabönor i Brasilien.
— De som levererar till er har inte heller koll på de här uppgifterna alla gånger. Vårt mål är att man ska se var man kan få mest omställning och nytta för den investering som man gör, sammanfattar Anna Sandgren.

Alla kan hållbarhetsrapportera på något sätt
Annika Sund från Leksands Knäckebröd hade en av de kortaste resvägarna till konferensen. Bageriet i Häradsbygden arbetar redan i linje med Anna Sandbergs vision, där hållbarhetsarbetet inte är isolerat till en specifik hållbarhetschef.
— Det är en fråga som både ligger hos mig som marknadschef, hos vår inköpschef och i hela ledningsgruppen, förklarar Annika Sund.
Lokalt i Leksand är de ett stort företag, men i en nationell och global kontext är Leksands Knäckebröd för litet för att omfattas av de allra striktaste hållbarhetsredovisningskraven.
— Men vi har ändå gjort ett omfattande arbete de senaste 7 åren, så då är det klart att vi vill presentera det, säger Sund och syftar på den 36 sidor långa hållbarhetsrapporten för 2025.
Där redovisar Leksands Knäckebröd publikt vilka mål som är uppfyllda och vilka mål som de vill förbättra, precis som andra stora kommuner och organisationer måste göra.

Hållbarhet och lönsamhet behöver inte vara motpoler
Hållbarhet kan mätas på flera sätt. Dels genom miljö- och klimatpåverkan, dels genom rättvis styrning och dels genom vilket samhällsengagemang som företagets verksamhet bidrar med.
Konsultbolaget Forever Sustainable hjälper till med att ta fram strategier och kampanjer för olika typer av hållbarhet på global, nationell och lokal nivå.
Grundaren Tommy Borglund visade hur många länder i Europa har satt ett ännu större fokus på den cirkulära ekonomin så att våra prylar och material återanvänds.
Hans kollega Sara Löfberg med titeln ”Head of Impact” gav exempel på hur hållbarhetstänket kunde spara pengar åt privatpersoner, organisationer och samhället. Bland annat med data från ett stort försäkringsbolag som har arbetat proaktivt med arbetsgivare för att minska sjukskrivningstalen.
— Samhällsengagemang är inte bara nice to have, utan det har jättestor påverkan på näringslivets utveckling, anser Ellevios hållbarhetschef Karolina Viksten som satt i publiken.

Vad kan företagen bidra med – utöver sina tjänster och produkter?
Samhällsengagemanget blev även ett samtalsämne i den lokala paneldebatten med Annika Sund (Leksands Knäckebröd), Gabriel Edelbrock (Leksands IF) och Jonas Heimer (Leksands Sparbank).
Edelbrock fick en publikfråga om huruvida sponsorerna förväntar sig ”mer än en skylt”, alltså att Leksands IF:s ska närvara eller medverka till gemensamma aktiviteter och projekt i lokalsamhället?
— Jag skulle faktiskt säga att våra sponsorer ställer förvånansvärt få krav på oss. Vi skulle gärna prata mycket mer om social hållbarhet, och att vi ser på Leksands IF som mer än bara ett eller några hockeylag. Andra idrotter har kommit längre och det finns mycket outforskad potential kopplad till social hållbarhet inom ishockeyn, resonerar Leksands IF:s nye vd Gabriel Edelbrock.
Jonas Heimer som är marknadschef på Leksands Sparbank får slutordet:
— Om vi ska ha ett Leksand, en Siljansbygd eller ett Dalarna som mår bra, då måste vi ha hållbarhet på flera sätt. Både miljömässigt, socialt och ekonomiskt!