Siljan News logo
Annons
Anna Rosengren, vd Almi Gävle Dala, Thomas Hörnfeldt, vice president sustainable business vid SSAB och Annika Sund, Marknadschef vid Leksands Knäckebröd delade med sig av insikter från scenen under Dalarna Futureday.

Lönsamt att rädda klimatet: ”Vi tjänar mer pengar nu”

I mitten av oktober samlade Business News Dalarna tillsammans med våra partners företagare och anställda för en heldag om hållbarhet och lönsamma affärer. Vi kallade dagen för Dalarna Futureday och bestämde oss snabbt för att göra dagen till en årligt återkommande dag för att kraftsamla kring ämnet. Det blev nämligen övertydligt hur viktig hållbarhetsfrågan är för dalarnas näringsliv.

Under dagen fick vi lyssna på hur Leksands Knäckebröd i stort och smått sänkt sina klimatavtryck kontinuerligt under många år och tjänat stora pengar på det. Inledningsvis handlade det om kostnader som sjönk när man återanvände värme eller valde mer energisnåla lösningar, men de senaste åren har även intäkterna ökat tack vare hållbarhetsarbetet.

— Om man gör en livscykelanalys innan man väljer lösning visar det sig ofta att den mest klimatvänliga lösningen oftast är mest prisvärd, säger Annika Sund som är marknadschef för Leksands Knäckebröd och nu ser hur företaget tar nya affärer tack vare hållbarhetsarbetet man lagt ned under många år.

— När den största livsmedelskedjan i Nederländerna nu under hösten skulle välja leverantör av knäckebröd blev de imponerade av vårt låga klimatavtryck och hur vi jobbar. Det var självklart för dem att välja oss i stället för våra konkurrenter, men trots att vi inte måste följa nya CSRD-reglerna så ville de se att vi gör det. Jag skulle tipsa alla om att det är viktigt att hänga med i den nya rapporteringen även som mindre företag.

Annika Sund från Leksands Knäckebröd delade med sig av hur företaget jobbar för att ligga före kunder och konkurrenter.

På plats under Dalarna Futureday var också Thomas Hörnfeldt, vice president sustainable business på SSAB. Han inledde med att konstatera att företaget han jobbar på står för 10% av Sveriges totala koldioxidutsläpp. En hög andel som fått företagsledningen att fokusera på hur de kan minska bolagets utsläpp.

Lösningen blev att ändra tillverkningsprocessen helt. Att gå ifrån att använda kol för att framställa järnet till att använda fossilfri el och vätgas.

— Vi är i färd med att ställa om produktionen i Luleå och i Oxelösund för att möjliggöra fossilfri ståltillverkning. När det är klart kommer våra egna utsläpp där att vara nära noll och det får stor påverkan på hela Sveriges koldioxidutsläpp.

Det är stora investeringar som görs och inledningsvis blir det en högre prislapp på det fossilfria stålet. Men är kunderna med på tåget? Vill de betala mer för fossilfritt stål?

— Vi har en liten produktion redan nu i vår testanläggning och det är absolut inga problem att sälja stålet. Det är många stora företag som är väldigt intresserade och vi samarbetar till exempel redan med Volvo som använder pilotleveranser av vårt stål i en del av sina elektriska lastbilar, säger Thomas Hörnfeldt och fyller på med att många tillverkare likt Volvo är beroende av att deras leverantörer har låga klimatavtryck för att deras färdiga produkter ska få så låg klimatpåverkan som möjligt.

Volvo var en av de första kunder som SSAB levererade fossilfritt stål till, men nu fylls orderböckerna med beställningar från hela världen.

Att ställa om och bidra till låga koldioxidutsläpp blir snart inte valbart. Med EU´s satsning på Fit for 55 och skärpta krav på hållbarhetsredovisning (CSRD) påverkas ett stort antal företag direkt och mångdubbelt fler indirekt. Under 2025 ska alla stora europeiska företag redovisa hur de jobbar med hållbarhet och klimatmålen. Något som även påverkar det lilla tillverkande företaget som har storföretag eller grossister som kunder. För när t.ex. spårbarhet och energiåtgång ska redovisas gäller det hela produktionskedjan.

— Det här ger många företag en ny konkurrensfördel. De som är bra på hållbarhetsrapportering kan förse sina kunder med värdefull data kring miljöfrågor och sociala frågor. Dessutom är det första steget till en förbättrad företagsstrategi där hållbarhetsfrågorna får en större roll för företagets finansiella värdeskapande, slog Tommy Borglund, hållbarhetsexpert och moderator fast.

Att ställa om sin verksamhet kan vara kostsamt. Hur hittar man medel för att byta ut gamla maskiner mot klimatsmartare lösningar? Den frågan fick LF Dalarnas, Almi Gävle Dala och Leksands Sparbank som under Dalarna Futureday bidrog med sin syn på hållbarhet och finansiering.

— Vi ser tydligt att de företag som jobbar fokuserat med hållbarhet är mer framgångsrika. Vi har data från tusentals case från hela landet och när vi sammanställer den får vi svaret att hållbarhet bidrar till starkare företag, säger Anna Rosengren, vd för Almi Gävle Dala.

Även för Leksands Sparbank är det tydligt att hållbarhet blivit allt viktigare och att intresset bland kunderna ökat markant.

— För oss som sparbank är det här en naturlig utveckling och vi strävar alltid efter att hållbarhet ska genomsyra allt vi gör. Nu börjar vi också märka bland kunderna att fler är intresserade av och prioriterar de här frågorna. Idag går det inte att komma ifrån att hållbarhet är viktigare än någonsin och tar allt större plats i livet. Så även när man tänker på sin ekonomi och bank, säger Björn Rinstad, vd på Leksands Sparbank.

Helen Wittesjö, Green Iron, Kalle Wiklund, Ny Teknik och Kjell Grundström, Sparbanksstiftelsen/IUC visade hur hållbarhet blivit allt viktigare för start ups samtidigt som strategier kring hållbarhet säkrar framtiden för många av Dalarnas mindre industriföretag.

En del menar att hållbarhet har blivit en slags religion och att många av de satsningar som görs för att sänka utsläppen visar sig vara väldigt riskfyllda. Man pekar då på Northvolts problem i Skellefteå, vindkraftsparker som är olönsamma eller LKABs beslut att skjuta upp bygget av ett nytt järnsvampverk i Kiruna.

— Jag tror att det är att göra det lite för enkelt för sig när man pekar på t.ex. Northvolts finansieringskris och sen gör klart att ”klimathysterin har visat sitt sanna ansikte”. Jag ser stora möjligheter för Dalarna och Sverige att ta täten i den gröna teknikutvecklingen och i stället för att se mörkt på framtiden tänker jag att det läge vissa gröna företag är i nu liknar IT-kraschen för 25 år sen. Då förlorade investerarna förtroendet under en period, men bara ett par år efter kraschen jobbade fler i it-företagen än under glansdagarna, säger Thorbjörn Carlsson som är utgivare för Siljan News/Business News Dalarna.

Myndigheter, kommuner och region behöver bli vassare när det handlar om ”grön upphandling”, anser Dalarna Science Parks vd, Angelica Ekholm.

Men även om det visar sig att investerarna snabbt får tillbaka förtroendet för gröna teknikföretag igen så finns det en del att jobba med för politiker och offentlig sektor. Trots lovord kring hållbarhet skapar regler, attityder och lagar en hel del problem för många teknikföretag menar Dalarna Science Parks vd Angelica Ekholm.

— Jag ser att vi i Dalarna har momentum, det är här det händer nu. Vi är en del av den gröna omställningen med företag som Hitachi Energy och ECO datacenter som kommer vara avgörande i den utveckling vi behöver. Vi har också många mindre eller medelstora företag som är med och går i framkant i den gröna omställningen men som saknar ordentlig draghjälp från t ex offentlig sektors håll.  Kommuner och regioner sitter på möjlighet att upphandla de nya gröna lösningarna men gör det i för låg grad idag. De som stora upphandlare borde istället vara med och driva den här utvecklingen, säger Angelica Ekholm, vd för Dalarna Science Park

Vi vill också passa på att lyfta fram våra partners som gjorde eventet möjligt. Tack till Almi Gävle Dala, Leksands Sparbank, LF Dalarnas, Leksands Knäckebröd, Sparbanksstiftelsen Dalarna. Leksands kommun, Ny Teknik och Forever Sustainable. Ett extra tack också till Dalarna Science Park som arrangerar Dalarna Innovation Days som Dalarna Futureday var en del av.

Partners Dalarna Futureday 2024