”Vi kan vara i Tyskland ena dagen och Mexiko nästa”

Tyskland ena dagen, nästa kan det bära av för en spelning i Mexiko. Det är tvära kast för Tomas Måsgard, gitarrist i dödsmetallbandet Unleashed. Däremellan hinner han vara hemma och sköta sitt företag Helloil som han har i Orsa.

— Ja, numera spelar vi bara på festivaler, sedan är man hemma i ett par veckor, då jag kan trycka mina tröjor, innan det bär iväg igen, säger Tomas.

Orsa är starkt förknippat med musik, inte minst genom Orsayran och Benny Andersson tillsammans med Orsa spelmän. Mindre känt är nog att i Orsa finns en gitarrist i ”death metal-bandet” Unleashed som turnerar runt om i världen.

Den 52-årige ”dödsrockaren”, som i Orsa har en något mer känd bror i kommunalrådet Mikael Thalin, började som så många andra i den kommunala musikskolan.

— Det var väl blockflöjt man började med. Sedan gick jag över till gitarr och det har jag fortsatt med. Hemma har jag flera instrument, men det blir sällan att man spelar på nåt annat än gitarr.

Tomas Måsgard spelade som ung i lokala band i Orsa och Mora. Mest känd menar han att Hasty Death är.

— De som kommer ihåg, de kommer ihåg, säger han om tiden i ungdomsbandet från Orsa.

Sedan flyttade han till Stockholm och där blev han en av medlemmarna i dödsmetallbandet Unleashed. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess.

— Bandet bildades 1989, jag kom med 1990 och sedan 1996 har vi haft samma uppsättning. Från början var det ett Stockholmsband och vi kallar oss det fortfarande, det är så snälla killar, även fast halva bandet är från Dalarna, skrattar Tomas.

Gitarrkollegan Fredrik Folkare kommer från Rättvik, de övriga två i Unleashed är Johnny Hedlund, på bas och sång, samt trummisen Anders Schultz.

Bandet har turnerat ända sedan 1990 så det har blivit ett antal år, över tre decennier riktigt hård metall.

— Ja, det har blivit många år, konstaterar han. Förr var det mer turnerande, men nu åker vi mest på festivaler.

Efter en tid i huvudstaden, flyttade Tomas Måsgard hem till Orsa igen.

— Det var för ett par år sedan, höll jag på att säga. Det känns så, men det är 15 år sedan jag flyttade hem.

Om någon undrar över efternamnet, så är det som många nog redan gissat, ett gårdsnamn.

— Mamma (Gertrud Olsson) är från Måsgard på Sollerön och hon bor kvar på den gården.

Apropå namn så är Unleashed ett passande namn på dödsmetallgruppen.

— Lössläppt betyder det, så det är mycket passande, konstaterar Tomas med ett skratt.

Han har inte hundra koll på hur många plattor som bandet spelat in under alla dessa år, vilket är fullt förståeligt om man hållit på sedan 1990.

— Jag tror det är 14 studioskivor, men är inte säker.

Många mil i buss och flyg har det blivit under dessa 33 år.

— Vi hade månadslånga turnéer under cirka 20 år, men på senare år har vi gått över till festivaler. Under en helg kan vi vara på en festival i Tyskland ena dagen för att därefter åka till Mexiko.

— Sedan är man hemma ett par veckor och så bär det iväg igen. För ett par veckor sedan var vi i Belgien och om två veckor ska vi till Italien på en festival.

Han konstaterar att resorna sliter, men att det är bättre upplägg som bandet har nu jämfört med turnerandet förr.

— Det var nötigt tidigare, nu är det bekvämare när man kan vara hemma ett par veckor. Visst kan det låta klyschigt, men att stå på scenen är fortfarande roligt, det är det som är grejen.

— Som vi är ute och spelar nu, så är det också en bra kombination med mitt företag.

Även det har med musik att göra.

— Jag trycker tröjor till olika band och artister som sedan säljer dem under sina turnéer, bland annat Mora/Stockholmsbandet Eclipse och Billy Opel, för att nämna ett par.

Efter alla dessa år i bandet måste det finnas hur mycket som helst att berätta.

— På scenen? En gång minns jag att när jag stod och ”headbangade”, som man gör, när jag kikade upp så hängde en BH på gitarren, haha.

— När vi är ute och lirar så kan det vara allt från 500 upp till inför 15 000 fans.

— När vi ska till Chile och Colombia blir det många timmar i flyg, det kan ju vara lite jobbigt. Men här i Europa går det fort att ta sig till spelningarna, säger han om alla resor.

Under alla flygningar har det hänt att planet ibland fått lov att gå ner och landa för att bränslet börjat ta slut.

— Det på nån liten flygplats… Annars så blev det dramatiskt när vi turnerade i Tyskland och bussen började brinna. Det var 20 personer i bussen och när nån skriker; ”Det brinner”, då kan det bli kaosartat. Man slet med sig plånbok och telefon och sprang ut.

— Som tur var blev det inget allvarligt. Det var bara motorn som brann. Men å andra sidan kördes bussen in på en mack och en brinnande buss på en bensinstation är inte så bra, men de fick stopp på elden och det hände inget mer än att motorn brann upp.

Vi försöker pressa Tomas på lite mer ”smarriga” grejer som turnerande rockare.

— Det är inget som lämpar sig i tryck, haha. Man kan väl sammanfatta det hela med över 30 års galenskaper, säger han med ett skratt innan det är dags att fortsätta med sitt civila jobb.

Planeringen inför nästa år är i full gång. För 2023 återstår bara festivalspelningen i Italien.

— Så här har det väl rullat på nu i tio år.

I januari väntar ett par häftiga spelningar på ett kryssningsfartyg.

— Det är nog ett av världens största passagerarfartyg. Vi åker från Miami till Dominikanska republiken och har två spelningar på den fyra dagar långa resan.

— 70 000 ton metal, kallas arrangemanget, det är 60 band som spelar och 3 000 fans på båten. Det blir tredje gången de tio senaste åren som vi är med där och det är rätt spektakulärt, säger dödsmetallrockaren och entreprenören Tomas Måsgard.