”Den enda möbeln vi hade var en pall”

Plötsligt en dag så ringde Anna Sofias telefon och där i luren var hennes gamla lärare och mästare Mats Svensson vid Hantverkets Folkhögskola i Leksand. Han undrade om Anna Sofia skulle kunna tänka sig att ta över som lärare efter honom.

—Det här var en fantastisk möjlighet för mig att få ta över lärartjänsten för keramisk form. Vi har varit här i trakten och snurrat under våra semestrar, då jag ursprungligen kommer från Falun. Så det här var chansen att få återvända hemåt, säger Anna Sofia.

Men är man två så och den ena vill hemåt innebär det att den andra istället får bryta upp. För Niklas blev det lite speciellt eftersom hans mamma är frön Öland och pappan från Kiruna.Nu hamnade han någonstans mittemellan.

—Duktig kompromiss, sen hade jag inget jobb när vi flyttade ner hit, men tänkte att det kommer säkert att lösa sig, säger Niklas.

Faktum är att de heller inte hade någonstas att bo. De fick hyra en liten möblerad stuga av Anna Sofias arbetsgivare.

—Det är lätt att sitta på Hemnet och drömma. Vi hade tänkt att röra oss söderut och nu var det mitt jobb som gjorde att vi hamnade just här, säger Anna Sofia.

Det här med sopsortering är ett nytt kapitel för paret.

—I Kiruna så slängdes allt i samma kärl, så nu har vi fullt upp med att lära oss det här med kompostering. En annan skillnad mot Kiruna är klimatet, alla här säger att det har varit en dålig sommar. Men jämfört med därifrån vi kommer ifrån så upplever vi det som att vi har haft en perfekt sommar, dessutom utan mygg, säger de båda.

Paret har blivit välkomnade av byborna som är glada att det är ett par som kommer att bli bofasta. För det är lättare att få en by att leva vidare med fast boende istället för sommargäster. När jag hälsar på hos Anna Sofia och Niklas så njuter de av att hösten är så lång, i Kiruna snöar det redan.

—Grannarna undrade när vi hade flyttat in varför vi inte hade några möbler de första två veckorna. Men det var ett logistikproblem som gjorde att det blev så. Allt var nämligen magasinerat i Luleå, så det tog sin tid att få hit möblerna efter det att vi hade köpt huset, säger Anna Sofia.

Faktum var att det enda de hade var en pall och en madrass att sova på, förutom kaffebryggaren förstås.

—Vi upptäckte att pallen blev väldigt viktig, den kan man både sitta och klättra på. Man kan faktiskt klara sig på väldigt lite. Vi var glada för tak och väggar. Var det fint väder åt vi i trädgården och vid dåligt väder satt vi på köksgolvet, säger paret.

Namn: Anna Sofia Mååg och Niklas Byman
Ålder: 49 respektive 50 år
Bor: Berg (uttalas Bars) i Leksands kommun
Bodde: Kiruna
Intressen: Fiske, trädgårdsliv, motorcykel, natur och yoga.
Jobb/sysselsättning: Keramiklärare, konstnär och operatör på Bergkvistsågen.

Anna Sofia och Niklas var på massor av visningar innan de hittade vad de ville ha och när visningen var på det hus som de numera äger så gick de och tittade surt på de andra spekulanterna. Om det var det som gjorde att de fick huset förtäljer inte historien.

—Det finns mycket planer för vår nya gård. Jag har flyttat ungefär vartannat år så nu vill jag rota mig här. Jag har samtidigt som jag som person har flyttat även flyttat med min verkstad, vilket är ett himla slit bara det, säger Anna Sofia.

Då Anna Sofia har sina rötter här blir det Niklas som får försöka tyda det nya hemspråket.

Språktestet

Öllt!: Kan det betyda halt, säger Niklas.
Imslens: Det har något med jordbruk att göra.
Duntji: Dåligt, chansar han på.
Skrika: Något slags redskap.

Rätt svar och en del andra ord hittar du här.

Känner du någon som också borde presenteras i vår serie om Nya grannar? Tveka inte att tipsa oss på redaktionen@siljannews.se