Snart avgörs VM på Hemus – i MTBO: ”Kommer bli tufft”

Runt 200 deltagare beräknas delta i VM i mountainbikeorientering (MTBO), som arrangeras i Mora mellan den 24:e och 30:e augusti. Därtill avgörs även juniorvärldsmästerskapen samma dagar – och tävlingar för allmänheten. Arrangörerna i IFK Mora OK har arbetat hårt med förberedelserna och räknar med utmanande men roliga tävlingsdagar.

— Det kommer krävas ganska mycket av orienterarna med mycket stigar, även om det också blir variation, säger Henrik Johnsson, banläggare och tidigare elitcyklist.

En karta. Tusen vägval. Hitta ditt flyt!

Så marknadsförs mountainbikeorienteringen, vars världsmästerskap kommer till området i och omkring Hemus i slutet av augusti.

Helgen innan får den som känner sig manad tävla i så kallade ”publiktävlingar”, i ett annat område. JVM och VM för elitcyklister på seniornivå avgörs sedan vid Hemus under fyra dagar.

— Onsdagen den 26:e är det medeldistans, torsdagen den 27:e långdistans, lördagen den 29:e sprint och söndagen den 30:e stafett. Tävlingsområdet är skogen mellan E45/Malungsvägen och Läde samt mellan Dalälven och Hemulån, berättar Klaus Csúcs, tävlingsledare.

Han förklarar att det är lite speciellt att arrangera VM, i en sport som annars inte fångat ett brett intresse på svensk mark.

IFK Mora är ändå vana arrangörer i sammanhanget och har gjort sig kända som duktiga på den saken.

— Vi har också haft junior-VM i skidorientering 2009, EM i ”fotorientering” (löpning) 2012, världscupen i skidorientering 2013… alltså är vi vana att ordna med stora tävlingar. Det är jättekul att arrangera detta – men inte så stort just för oss som klubb. Mora är känt både nationellt och internationellt inom orientering. Ribban vi lägger är hög.

Flera länder har goda chanser till medalj på VM. Klaus Csúcs säger vilka han ser som störst inom mountainbikeorientering.

— Tjeckien, Österrike, Danmark, Frankrike, Portugal och Sverige ses som favoriter på VM. Och ser man till ytan som vi har här så är det otroligt stort att få fram de toppresultat vi fått – om man jämför med Tjeckien eller de andra.

Området där VM ska avgöras har länge varit avhyst för tävlingen, för att underlätta för banläggarna. Självklart krävs en respekt för såväl allemansrätt som närliggande trafik. Det är ett mindre bekymmer för dem. Snarare kan de behöva tänka på hur terrängen ser ut.

— Det kommer krävas ganska mycket av orienterarna med mycket stigar, även om det också blir variation. Man kommer få cykla en hel del. Jobbigast här – där det visserligen finns många korta, branta backar – är att det också finns platta partier. De är näst intill lika jobbiga, säger Henrik Johnsson, en av banläggarna tillika tidigare elitcyklist.

Just VM i mountainbikeorientering har arrangerats i Sverige tidigare. 2022 avgjordes mästerskapen i Falun.

— Terrängen i Mora liknar lite den som finns i Säter och Gustafs. Men det är inte alls likt Lugnet i Falun, säger Klaus Csúcs.

Roger Tynell, samordnare för banläggning och karta, utvecklar hur de behövt tänka för att avgöra hur snabbt orienterarna kan trampa på i spåret.

— Man kan inte planera för om det ska gå snabbt eller långsamt. Snarare ska man planera för andra tekniska variationer och utmaningar. Här ska man göra en uppskattning av idealtiden, säger han.

Variationen är stor när det gäller Moras natur. Henrik Johnsson förklarar att det kommer krävas mycket att cyklisterna.

— Man kommer få cykla en hel del. Jobbigast här – där det visserligen finns många korta, branta backar – är att det också finns platta partier. De är näst intill lika jobbiga.

Denna nischade variant av orientering bara varit känd för svenskar i ungefär 20 år. Fem år senare hade den etablerats i IFK Mora.

— Mountainbikeorientering är större utanför Sverige. Men man började dra i gång med det här, i en mindre skala, redan under 1990-talet. Jag åkte i Svenska Cupen de första åren. Sedan har det pågått och utökats från Mälardalen och Idre till andra orter. Jag kan ändå känna att sporten inte växt som man hade önskat.

Av hänsyn till att varken banläggarna eller tävlingsledarna vill utge hur banorna ser ut (med tanke på de tävlande) kan de bara berätta kort om dem.

— Utan att säga för mycket kommer det bli tufft. Fast det kommer inte bli stenigt eller halt, men en del rötter. En annan sak är sanden. Det blir avgörande hur pass mycket den ”suger” till följd av väderleken. Samtidigt spelar det ingen roll; för det blir inga stora vattensamlingar eller lera.

Henrik Johnsson har hört folk som säger att ”mountainbikeorientering är farligt”. Det har han sällan upplevt.

— Det är bara att anpassa farten, man har två bromsar. Men absolut kan man ramla och skada sig. En annan sak är att man kan krockar med en annan cyklist, vilket väldigt sällan händer.

Klaus Csúcs vill understryka att säkerheten också är stor kring vägarna. Ingen åkare har företräde bara för att det är tävling.

— En nyckel är att anpassa farten. Det ska man trycka på. Kommer ett område som är svårare att orientera i, måste man bromsa och hänga med var man är på kartan.