Nytt förslag till detaljplan för Stranden presenterades

På tisdagsförmiddagen presenterade Mora kommun ett nytt förslag på hur området kring Strandenskolan ska utformas säkerhetsmässigt och med hänsyn till miljö och trafik. Detta förslag ska fungera som ett omfattande underlag till hur kommunen tänker sig det nya skolområdet – vilket ska öppna för ytterligare förslag från allmänheten, kring områdets utformning.

— Det högsta målet i Mora kommun är att se en förbättrad måluppfyllelse för våra elever i grundskolan och framför allt på högstadiet, säger KSO Anna Hed (C).

Representanter i form av kommunstyrelsens ordförande Anna Hed (C), kommundirektör Peter Karlsson, planchef Daniel Falk, Mora Kommunfastigheters styrelseordförande Nicklas Lind samt kommunens planarkitekt Andrea Andersson, samlades på Gamla kommunhuset under tisdagen för att presentera underlaget på det nya skolområdet vid Stranden. Utöver dem fanns även Mikael Hedh, vd för Morastrand.

— Vi har haft en intensiv morgon, där vi har diskuterat i tre timmar. Nu har vi kommit ett steg in i den här viktiga processen. På morgonen har kommunstyrelsens samtliga ledamöter och ersättare fått ta del av detta omfattande underlag. Det har varit en oerhört professionell hantering av detta – där man har tittat på alla aspekter. Nu är förslaget att vi skickar ut detta för beslut nästa vecka på kommunstyrelsen efter en samrådsprocess. Då är det viktigt att alla får tycka till, säger KSO Anna Hed (C).

Men att alla ännu inte har fått sina åsikter sagda, är något Anna Hed (C) vill poängtera. Där finns det många frågetecken att reda ut.

— Man kan fråga sig varför vi gör det här överhuvudtaget. Jag kan säga att det högsta målet i Mora kommun är att se en förbättrad måluppfyllelse för våra elever i grundskolan och framför allt på högstadiet. Där har vi sett den största problematiken. Det har gjorts en extern utredning kring vilka förutsättningar vi har och vilka möjligheter vi har. Därför togs det här förslaget fram.

Kommundirektör Peter Karlsson säger att detta i all mening är en demokratisk process. Att det finns en oro i samband med bygget är självklart, understryker han.

— Vi har som sagt gjort en gedigen utredning. Vi kommer besvara och analysera alla de synpunkter vi får in. När man känner sig klar med det här, går man in i ett granskningsskede. När vi checkat av allt, går vi sedan in i en annan process med synpunkter. Först därefter har vi det vi kallar för ett färdigt förslag, säger Peter Karlsson.

Tidsmässigt väntas skolan vara klar hösten 2027; alltså om fyra år. För att följa tidsplanen utifrån de förutsättningar som finns, måste arbetet inledas senast 2025.

— Om man räknar baklänges så har vi ungefär två års byggtid på det här. Vi måste dessutom följa bygglovsprocessen efter granskningsskedet. Så det blir en ganska tight tidsplan – men vi fortsätter ha siktet på att klippa bandet 2027.

Planen är en 7–9-skola med 800 elever. Anna Hed (C) betonar att det inte finns 800 elever i denna målgrupp, i Mora.

— Det har funnits i snitt 175 elever per årskull varje år i Mora. Efter det kan man räkna ut hur många det är. Men när vi bygger en skola för framtiden, är det en skola att växa i. Däremot kommer det inte vara 800 elever i denna skola än på ett tag. Det är snarare något vi ser fram emot, när fler flyttar till Mora.

Det kollegiala samarbetet lyfter hon också fram som ytterligare en viktig punkt i skapandet av en ny skola; att lärare i grundskolan och gymnasiet ska kunna samlas och samverka på Strandenskolan.

Centralt i förslaget till det nya skolområdet är även hur villkoren för kultur- och idrottslivet ska förbättras.

— Framför allt får idrotten ett lyft. De vill vi starkt förbättra, säger kommunstyrelsens ordförande.

Anna Hed (C) noterar att de politiska partierna alla kommit överens om förslaget, även om vissa tycker lite olika. Därför har kommunen nu tagit till all expertis de kan få för att genomföra det.

— Det här hade vi aldrig klarat på egen hand. Det är en rad utredningar som gjort alltifrån hur man får de bästa pedagogiska läromiljöer, till hur platsen blir så säker som möjligt.

Kommunens planchef Daniel Falk förklarade därefter att kommunen har tittat på områden såsom geoteknik och miljövärden, när de skapat detaljplanen.

— Man vill kolla på lämpligheten. Samråd är den första av två vändor när vi går ut till myndigheter. Alla överväganden och bedömningar presenterar vi nu i en stor mängd handlingar. Sedan vill vi att man kommer in med synpunkter. Länsstyrelsen är en överprövande myndighet, som bevakar frågor om risk och hälsa, för att inte ställa till med problem, säger han.

Mer än att lärandemiljön ska vara så god som möjligt, önskar kommunen bidra med ett värdigt tillskott till stadsmiljön.

— Roligast tycker vi är att platsen för skolan har en förmåga att binda samman stadsmiljön. Vi har pratat om uttrycket ”stadsläkning”. I detta vill vi binda ihop platser, såsom resecentrum med centrum och centrum med Tingsnäs. Man ska kunna känna att det är trevligt, samtidigt som man leds in i stadsmiljön. Skolgården ska vara ett attraktivt tillskott.

Planchefen säger att de geotekniska undersökningarna av det tilltänkta området har visat på goda förutsättningar för att anlägga en skola där. Luftkvaliteten har uppmätts och håller sig på godkänd nivå enligt WHO:s riktvärden och miljökvalitetsmålen.

Däremot ligger nivåerna för mindre känslig markanvändning (MKM) några punkter över godkända nivåer. Men i dessa fall gäller det fyllnadsmaterial från en enstaka plats och kommunen ser inte detta som ett hot mot den tilltänkta skolmiljön.

Även slänten ned till Österdalälven är en sak kommunen har sett över. I detta fall påverkas inte älvslänten av skolbygget, men kommunen kommer ha fortsatt koll på hur stabil den är.

Aspekter såsom skyddsavstånd, utrymningar, brandtekniskt skydd, ventilation och avåkningsskydd är fler saker som analyserats i planeringsarbetet.

Nödvändigt för att skapa en större trygghet för eleverna som går på skolan, är att gården omges av byggnader. Daniel Falk är noga med att påpeka detta.

— Vi vill bygga en skola som är skyddad av byggnader. Med det sagt så ska byggnaderna som finns utanför inte vara några lekytor. Vi vill snarare se till att man tar sig in på skolområdet och känner sig skyddad av att det finns byggnader runtomkring.

Åsikter har även kommit gällande trafikbuller, särskilt med tanke på Genomfartsbygget på E45:an och hur det kommer påverka.

— Trafikbullerutredningen håller sig inom de riktvärden som tagits fram av Naturvårdsverket. Men man skulle kunna göra ännu mer – och det kommer vi titta på framöver.

I år har även en ny riskanalys gjorts gällande transport av farligt gods vid skolområdet. Denna analys har varit helt grundläggande för hur det nya skolområdet ska se ut.

— Både väg 70 och 26 är leder som pekats ut som farlig godsväg. Länsstyrelsen har direktiv om att man inte behöver ta till några åtgärder om skolan befinner sig 150 meter från vägen. Vill man ha det närmre än så, krävs en riskanalys. Utredningen satte ramar för hur man skulle utforma området. Man behöver då hålla sig 20 meter från vägar och byggnader.

Den nya riskutredningen utgår från det som kallas ”ALARP” – ”As Low As Reasonable Practical”.

— Detta är en zon där man vidtar så rimliga och ekonomiskt försvarbara åtgärder som möjligt. Det som anses rimligt, ska också göras.

Med den nya detaljplanen har även möjligheterna till nya cykelleder setts över. I detta planerar kommunen skapa nya säkra skolvägar.

— Vi vill se till att man tar sig fram så säkert som möjligt.

Den nya GC-porten under E45 är i sin tur tänkt att skapa såväl möjligheter som trygghet i koppling till skolområdet.

— Här kan man på ett säkrare sätt, utan att passera vägen, ta sig från resecentrum och Tingsnäs till skolområdet. Detta jobbar vi mycket med. När det gäller GC-porten så kommer vi i första hand prioritera de andra cykelvägarna ovanför skolområdet. Detta för att möjliggöra att det går att ta sig till skolan utan bil, säger Daniel Falk.

Gestaltningen av skolområdet har elever på de olika skolorna i Mora själva fått tycka till om. Då har det talats mycket om grönytor, menar Anna Hed (C).

— Man har pratat väldigt mycket om växtlighet, men också om ställen att kunna sitta på. Det finns med i vår planering; så att man kramar ut det mesta av varenda kvadratmeter. Vi vill att detta ska bli mer än en skola. Kan den användas även kvällar och helger, även sommartid, så blir den också trygg. Platser som lämnas tomma blir otrygga.

Hon tillägger:

— Vi vill göra en plats med ett flöde av människor – den ska signalera ”här vill man vara”. Detta kommer bli en plats som är mycket mer; ett ”läkt sår i stadsbilden”. Skolområdet ska få platser att hänga ihop, även när genomfartsbygget är klart, säger hon.

Fotnot: Det går att läsa mer om projektet på Mora kommuns webbsida ”Mora växer”.