Morabor får höjd avfallstaxa 

Avfallstaxan i Mora höjs med elva procent för avfall och åtta procent för vatten, samtidigt slipper de som har enklare fritidshus, som fäbodstugor utan vatten och avlopp att betala grundavgiften.

Det framkom att den grundavgift på 700 kronor som togs ut av fritidshusägare som var skrivna utanför kommunen stred mot likställighetsprincipen. Därför togs den bort. Därför fins det ingen grundavgift längre för enkla fritidshus.

Alla som äger en fastighet ska betala hämtningsavgift medan grundavgiften numera enbart betalas av de som är skrivna i Mora och har egna fastigheter.

Hämtningsavgiften betalas av alla fastighetsägare, för de som är bosatta i Mora finns möjligheten att befrias från hämtningsavgiften genom att ta med sig hushållssopporna till den ordinarie bostaden. De som är skrivna på annan ort får inte ta med sig sopor över kommungränser och betalar därför enbart hämtningsavgift. Grundavgiften slipper de däremot om deras fastigheter bedöms som enklare. Den vältras över på dem som är skrivna och har fastigheter i Mora.

Bortfallet av grundavgiften påverkar Moravattens resultat och är en liten del av behovet av en höjning av avgifterna.

— Det här handlar inte så mycket om pengar som om rättvisa och likställighetsprincipen, säger Gösta Frost, (s), som reserverade sig mot beslutet att inte införa en grundavgift för alla.

— Men en grundavgift på 100 kronor för alla enklare fritidshus skulle ge närmare en halv miljon till Moravatten.

Grundavgiften ska bland annat täcka gemensamma kostnader för återvinningscentraler och registerhållning.

— Grannen i fäboden betalade tidigare 700 kronor om året i grundavgift för att täcka de kostnaderna, som övriga morabor betalade för sina ordinarie bostäder, förklarar Gösta Frost.

Det systemet stämde inte med likställighetsprincipen.

— Nu är det omvänt och morabor med villor som missgynnas med höjd avgift.

”Vinnare” blir istället enligt Gösta Frost de morabor som har enklare fritidshus som sparar en hundralapp eller två.

— Jag vill mena att det här inte följer likställighetsprincipen, men framförallt hade det varit enkelt att ha en grundavgift på kanske 100 kronor för samtliga fastigheter.

— Då hade alla varit med och betalat för de gemensamma kostnaderna för registerhållning och återvinningscentraler, säger Gösta Frost.

— Att sedan inte många i fullmäktige kan skilja på grundavgift och hämtningsavgift är också ett problem när de menar att det inte ska behöva betala för sophämtning i fäbodar.

Joakim Holback är ordförande i Moravatten. Han konstaterar att orsaken till att det inte utgår någon grundavgift för enklare fritidshus är att det tidigare stred mot likställighetsprincipen. Detta då boende i Mora kommun kunde samordna avgiften för sitt fritidshus med sitt ordinära boende. Något som däremot inte var möjligt för fritidshusägare från andra håll i landet. Nu behandlas alla fritidshusägare lika.

— Att ha olika avgifter beroende på var man bor var alltså förmodligen inte tillåtet. Att ha en låg grundavgift på upp till en hundralapp för enklare hus och kojor skulle kosta mer än det smakar.

Holback betonar också att det skulle bli en besvärligt gränsdragning mellan vad som är en koja från vad som är ett enklare fritidshus. Likaså att ägare till jaktkojor och enklare fritidshus inte utnyttjar kommunens återvinningscentraler särskilt mycket jämfört med exempelvis en villaägare.

— För det första måste de befintliga registren uppdateras och det skulle kosta både tid och pengar.

Joakim Holback ser inte heller att det strider mot likställighetsprincipen när ingen behöver betala grundavgiften för de enklare fritidshusen.

— Det här är också ett sätt för oss att värna vår unika fäbodkultur och inte skapa onödiga kostnader. Det handlar om så små belopp så administrationen skulle äta upp intäkterna, menar Joakim Holback.