Golfklubbens projekt har fått naturen att surra av liv

Projektet för ökad biologisk på Solön Golfklubb har blivit en framgång både för klubben och Mora kommun. Till följd av den regniga sommaren, surrar det lite här och var i blomsterkragarna.

— När man står här vid blommorna är det som att se på ett ”torrt akvarium”. Man lägger märke till livet överallt, säger Anna Magnusson, ordförande i Solön Golfklubb.

I våras fick Solleröns golfklubb Solön GK ett bidrag beviljat av Länsstyrelsen. Bidraget – ett LONA-bidrag (Lokal Naturvårdssatsning) – är på 92 000 kronor. Pengarna har använts för att gynna ekologin på golfbanan; genom att plantera blomsterkragar, investera i insektshotell och förbättra förutsättningarna för bin och andra små varelser som rör sig bland blomstjälkarna.

Perenner, penséer och präktiga gerberor har planterats lite här och var vid entrén till golfbanan. De har blommat nästan hela sommaren.

— I stora drag är det tre olika områden vi fått bidrag för. Område ett – vid entrén – uppmanar till pollinering. Växterna har vi tagit fram tillsammans med Mora kommun. De har varit noga med att ta fram rätt växter, säger Pernilla Widstrand, kassör på Solön Golfklubb.

Blommorna ser ut att ha planterats enligt ett färgtema. Så är inte fallet, utan är mest av en slump.

— Man tänker bara ur perspektivet av biologisk mångfald när man planterar. Färgerna är mest en tillfällighet.

Anna Magnusson, golfklubbens ordförande, ser en hel värld full av liv i blomsterkragarna. Detta projekt har betytt mycket för henne när det inte duggat tätt med golfspelare under de regniga dagarna.

— När man står här vid blommorna är det som att se på ett ”torrt akvarium”. Man lägger märke till livet överallt – helt fantastiskt. Det känns välsignat att få göra det här. Alla blommor blir vackra oavsett hur de ser ut, särskilt nu när man ser dem på ett annat sätt, säger hon.

Under den tidiga sommaren var det torrt på golfbanan. Då var det inte samma gynnsamma förutsättningar för projektet som under sensommaren.

— Vi har droppslangar under alla rabatter. Dessa är kopplade till en dosa, som ser till att växterna får all vätska de behöver. Innan midsommar var det jättestora problem med att vattna; då var det kokhett. Nu är det nästan tvärtom, med mycket som ligger under vatten, säger Pernilla Widstrand.

Projektets andra område handlar om bihotell. 18 av dessa speciella ”minihus” har satts upp, ett vid varje tee, som kommer från föreningen SPF Pensionärerna.

— De har vi köpt in från pensionärsföreningen i Mora, som också har fått pris för designen.

Bihotellen måste också vara specialdesignade för att fylla sitt syfte.

— Det måste följa konstens alla regler. Vi hade ett vanligt bihotell hemma, men det blev till rena rama smörgåsbordet för hackspettar. Man måste ha ett med rätt dimensioner för hotellen, säger Anna Magnusson.

Område tre i projektet är platsen kring äventyrsgolfbanan.

— Där har vi använt pengar för att sätta ned träd och anlägga en äng. Men det börjar vi inte med i år, utan först nästa år. Ja, på sin höjd kommer vi bara sätta ned träden i höst. Krokus och snödroppar är växter som går att sätta ned nu. Det är en liten åtgärd.

Vid sidan av projektets tre områden har förändringar skett med bunkrarna på golfbanan. I stället för rena sandgropar, sticker grästuvor upp i dem.

— Bunkrarna kan bli en fantastisk boplats för pollinatörer. De sätter vi inte igen, utan gräset får växa vilt där.

Mikael Horn är kommunekolog på Mora kommun. Kommunen har stått som sökande till projektet, som i övrigt skett på ideell basis.

Han tycker att projektet har fallit i god jord.

— Vi har sett att det här är ett jättebra initiativ och har pushat för att det ska bli av. Även om det är ett enskilt projekt, är förhoppningen att andra ser det här. Vi hoppas att andra kan ta med sig detta hem och känna att även de kan göra skillnad för den biologiska mångfalden.

Utifrån budget tycker Mikael Horn att pengarna har använts på helt rätt sätt.

— Man får utvärdera hur det blir sedan, när de ska anlägga ängsmarken. Det är lite svårare – där får man inte resultat på en gång.

Nu kommer projektet pausas, när den första höstmånaden inletts. Efter årets insats kommer projektet med biologisk mångfald återupptas nästa år, då det är tänkt att pågå i åtminstone två somrar till. Men det betyder inte att det inte går att göra något för den biologiska mångfalden även under årets sista månader.

— Det man kan tänka på under hösten har inget med pollinatörer att göra, men att kratta upp lövhögar eller rishögar kan skapa boplatser för exempelvis igelkottar. Alltså går det att ha det lite oordnat på tomten – det är inte så dumt.

Mora är en kommun där arbetet för biologisk mångfald fungerar bra, menar Mikael Horn och hänvisar bland annat till när ängen vid Saxviken slogs med häst.

Han menar ändå att större kommuner ligger i framkant när det gäller denna typ av projekt.

— De ligger före. Där ser man att det finns hur mycket som helst att göra. Men att ha goda föredömen är bara bra i de här frågorna.