Låt kommunerna få del av vattenkraftens intäkter
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för de åsikter som framförs. Vill du få en debattartikel eller insändare publicerad hos oss? Mejla till redaktionen@siljannews.se
Sverige har en unik energitillgång i sin vattenkraft. Men kommunerna som bär upp produktionen – som upplåter mark, hanterar infrastruktur och lever med de miljömässiga konsekvenserna – ser knappt en krona av de enorma skatteintäkter som vattenkraften genererar. Det måste förändras.
I dag betalar ägare av vattenkraftsanläggningar fastighetsskatt till staten. Det är pengar som aldrig når de kommuner där turbinerna snurrar, dammarna reglerar älvar och kraftledningarna löper genom skogen. Samtidigt gäller för i princip alla andra fastighetstyper – bostäder, industrier, kontor – att kommunen får del av fastighetsavgiften. Logiken är enkel: fastigheter nyttjar lokal service, lokal infrastruktur och lokala resurser. Varför ska vattenkraften vara undantagen?
En orättvis geografisk omfördelning
Vattenkraften produceras i stor utsträckning i glesbygdskommuner så som Älvdalen och längs de stora älvdalarna. Vi är företrädandevis kommuner med begränsade skatteunderlag, åldrande befolkning och stora ytor att förvalta. Ändå skickar de varje år vidare miljarder kronor i skatteintäkter till staten – intäkter som härrör från naturresurser som i allra högsta grad är lokala.
Det handlar om en systematisk omfördelning av värden: från landsbygden till Stockholm. Från de som bär kostnaderna till de som inte gör det.
Kommunerna tar reella kostnader
Att ha en vattenkraftsanläggning i sin kommun är inte gratis. Kommunen ansvarar för vägar till anläggningarna, beredskap vid dammbrott och översvämningar, samhällsplanering runt reglerade vattendrag och kompensation till lokalsamhällen vars fiskevatten, friluftsliv och naturmiljö påverkas av regleringen. Dessa kostnader betalas av lokala skattebetalare – inte av kraftbolagen, inte av staten.
Det är djupt orättvist att kommunen ska bära dessa bördor utan att få motsvarande kompensation i form av skatteintäkter.
Argumenten mot håller inte
Motståndarna brukar hävda att en kommunal del av fastighetsskatten på vattenkraft skulle snedvrida energipolitiken eller gynna ett fåtal kommuner oproportionerligt. Men dessa argument är svaga.
För det första: vattenkraft är en stabil, planerbar och i det närmaste obegränsad förnybar energikälla. Den behöver inte subventioneras – den behöver inte heller skatteskyddas. En justerad skattefördelning ändrar inte kraftbolagens grundläggande incitament att producera el.
För det andra: ja, det handlar om ett fåtal kommuner. Men det är just poängen. Det är vi som tar stöten. Det är rimligt att vu också får skörda en del av frukterna.
En modell finns redan
Vi behöver inte uppfinna hjulet. Modellen för kommunal fastighetsavgift finns redan och fungerar väl. Det som krävs är en lagändring som inkluderar vattenkraftsanläggningar i det kommunala systemet – eller alternativt en riktad ersättningsmodell liknande den som diskuterats för vindkraft, där en del av intäkterna från produktionen återförs till värdkommunen.
Flera nordiska länder har redan sådana system. Norge, som är en stormakt inom vattenkraft, har sedan länge en modell där kommuner och fylken kompenseras via naturresursskatt och koncessionsavgifter. Sverige halkar efter.
Dags att agera
Energiomställningen kräver att vi producerar mer el, inte mindre. Vattenkraften är och förblir ryggraden i det svenska elsystemet. Men om vi vill att lokalsamhällen ska välkomna – eller åtminstone acceptera – energiinfrastruktur i sin närmiljö, måste de också få en rättvis del av värdet.
Att kommunerna i dag exkluderas från vattenkraftens fastighetsintäkter är inte bara en ekonomisk orättvisa. Det är ett demokratiskt problem. Det skapar ett system där beslut fattas på nationell nivå, men konsekvenserna bärs lokalt – utan kompensation.
Regeringen bör skyndsamt utreda hur en rättvis fördelning av vattenkraftens fastighetsskatt kan genomföras. Det är en fråga om rimlighet, rättvisa och respekt för de kommuner som gör hela systemet möjligt.
Text: Christoffer Gyllenkall (S), kommunstyrelsens ordförande Älvdalen
Anna Bength kommunalrådskandidat för S i Mora
Magnus Bjurman kommunalrådskandidat för S i Orsa