Därför satsar de på ungas läsförståelse: ”Ett behov”

Satsningen ”Jag läser med dig” syftar till att ge barn större läsglädje och förbättra språkkunskaperna. Initiativtagare är specialpedagogen Terese Bustad och logopeden Helena Hurtig. De presenterar ett antal metoder för att främja inlärningen, däribland ”bokpromenader”.

— Läsningen är ett behov som alla barn har och man kan alltid utvecklas och bli bättre, säger Helena Hurtig.

Efter att ha besökt ett antal förskolor i Malung-Sälen kunde Terese Bustad och Helena Hurtig konstatera att det behövs en större satsning för språkinlärning i kommunen. Därför startade de initiativet ”Jag läser med dig”.

Båda arbetar på den centrala elevhälsan. Terese är dock specialpedagog och förskollärare till yrket och Helena arbetar som logoped. ”Jag läser med dig” genomförs i samarbete med förskolornas personal, rektorer, kommunens bibliotek, vårdnadshavare samt andra aktörer.

— Vi har verkligen sett att det behövs en satsning på språk av flera olika anledningar. När man följer PISA (”Programmet för internationell elevutvärdering”) så ser man också att språkkunskaperna gått ned rejält nationellt. All forskning visar att ju tidigare insatserna görs – redan när barnen är i förskolan – desto mer effekt har inlärningen, säger Terese Bustad.

Under höstlovet har speciella ”bokpromenader” anordnats på flera platser.

— Det finns en promenad i Sälen, en i Lima och en i Malung. Man kan gå dem tillsammans med en vuxen när man vill. Promenaderna riktar sig mest för förskolebarn i den åldern, men alla kan gå dem. Vi tror att alla har glädje av att göra det.

I arbetet med förskolorna gör de kartläggningar samt ger olika kreativa idéer på hur högläsningen kan gå till. Att läsa högt behöver inte se ut på ett visst sätt, menar Terese Bustad.

— Vi tänker att högläsning inte bara är att läsa en bok, utan man samtalar kring böckerna. Forskning visar att det är det som skapar mest utveckling för ordförrådet och språket. Det finns väldigt mycket att jobba med och vi har väldigt stora planer. Vi ska också göra en julkalender som riktar sig mot språket, med ljud och bokstavsinlärning.

Någon finansiering finns inte. Å andra sidan behövs inte så mycket mer än frivillig tid.

— Vi har egentligen inga pengar; vi gör det här på frivillig basis. Det ingår i vårat jobb att göra detta och vi gör det utifrån de medel vi har. Det mesta handlar om att gräva där vi står.

Som logoped vurmar även Helena Hurtig för språklig trygghet i låg ålder.

— Har du en stabil språklig grund när du börjar förskoleklass så är det lättare att bygga vidare på läsutvecklingen – exempelvis kopplingen mellan ljud och bokstav, säger hon.

Behovet finns på fler platser än i Malung-Sälen. Små barn som växer upp i ett ”skärmsamhälle” exponeras för just skärmar i den åldern, visar forskning.

— Läsningen är ett behov som alla barn har och man kan alltid utvecklas och bli bättre. I vår kommun ser vi, precis som nationellt i hela landet, att resultaten dalar. Grupperna med flerspråkig bakgrund är till exempel en grupp som över tid ser har stuckit ut i skolresultat – inte bara i vår kommun, utan på andra orter också. Här spelar förskolan nyckelroll. Om man inte blir exponerad för svenska språket i till exempel hemmiljön, så blir förskolan en kompensatoriskt viktig roll att främja språkutvecklingen.

Det finns med andra ord två spår i satsningen: Mot förskolans pedagoger och mot vårdnadshavarna till barnen.

— Vi vill stärka pedagogerna på förskolan, genom metoder i att använda litteraturen och högläsningen som ett pedagogiskt verktyg. För det spelar roll hur man läser; det är ett samtal. Vi vill att barnen ska vara aktiva mottagare – inte passiva lyssnare. Man ska prata om det man läser och reflektera över det tillsammans med dem. En del ord kan vara abstrakta för barnet.

Hon fortsätter med att beskriva vårdnadshavarnas roll.

— När vi riktar oss mot vårdnadshavarna så handlar det mer om att få till en regelbundenhet. Läsning är ju så mycket mer än bara språkutveckling; det är anknytning och en mysig stund. Det finns så många fördelar med att läsa. Och det ska vara lustfyllt, det är ett stort fokus. Det ska vara kul, mysigt och roligt att läsa.

Värt att notera är att ”Jag läser med dig” inte är ett projekt. Ordet ”satsning” valdes med omsorg.

— Vår målsättning är att det här ska ge effekter som håller i sig – som bär sig själva. Sedan hoppas vi att det väcker läslusten hos vårdnadshavarna och familjerna. Meningen är inte att detta ska vara ”tomtebloss som tänds”. Snarare ska det ge resultat över tid, säger Helena Hurtig.