Kräver 164 miljoner av kommunen – efter en tvist på över tio år

Den mer än tio år långa tvisten om den gamla restaurangfastigheten vid Valhallavägen i Ludvika fortsätter. Bolaget Oy Sköna Hem Finland AB har krävt närmare 164 miljoner kronor i ersättning sedan kommunen tagit över en del av fastighetens mark. Mark- och miljödomstolen har sagt nej, men nu har bolaget överklagat domen till högre instans.

Det handlar om en del av fastigheten Älgkon 16 vid Valhallavägen i Ludvika. Marken har överförts till kommunens fastighet Ludvika 6:1 för att genomföra en detaljplan som bland annat omfattar parkmark och gång- och cykelväg.

I april 2024 beslutade Lantmäteriet att kommunen skulle betala 306 600 kronor till fastighetsägaren, det finländska bolaget Oy Sköna Hem Finland AB.

Ersättningen gäller alltså inte hela den gamla restaurangfastigheten, utan den mark som överförts till kommunen.

Men bolaget anser att värderingen är felaktig och att hänsyn även måste tas till en byggnad som kommunen rev för mer än tio år sedan.

Bolaget begärde i första hand att ersättningsfrågan skulle skickas tillbaka till Lantmäteriet för ny prövning och i andra hand drygt 163,7 miljoner kronor.

Kommunen rev restaurangbyggnaden

Bakgrunden till konflikten sträcker sig tillbaka till 2012, då Ludvika kommun köpte den gamla restaurangfastigheten av Sweden Paraship AB. Köpeskillingen var 50 000 kronor.

På tomten stod en turkosfärgad byggnad som tidigare bland annat hade inrymt restaurangen Wing-Wai. Byggnaden skadades svårt i en brand 1995 och hade därefter förfallit under många år.

I januari 2014 lät kommunen riva byggnaden, som ansågs vara i mycket dåligt skick. Men redan före rivningen hade bolaget ifrågasatt den överlåtelse som låg bakom kommunens ägande.

Bolaget hävdade att ett gåvobrev som legat till grund för en tidigare överlåtelse inte var äkta.

År 2016 gav Svea hovrätt det finländska bolaget rätt. Domstolen ansåg att gåvobrevets äkthet inte hade styrkts tillräckligt och slog fast att bolaget hade bättre rätt till fastigheten.

Kommunen överklagade till Högsta domstolen, men nekades prövningstillstånd.

Krävde 94 miljoner för rivningen

Därefter fortsatte striden om ersättningen för den rivna byggnaden.

Bolaget krävde Ludvika kommun på 94 miljoner kronor i skadestånd. Enligt bolaget hade rivningen orsakat stora ekonomiska förluster, bland annat genom uteblivna hyresintäkter och reklamintäkter.

Men i januari 2019 avslog Falu tingsrätt kravet.

Domstolen ansåg bland annat att bolaget inte hade visat att de planerade intäkterna skulle ha kunnat förverkligas eller att det hade ekonomiska förutsättningar att genomföra de omfattande renoveringar som skulle ha krävts.

Tingsrätten ansåg inte heller att bolaget hade visat att fastigheten minskat i värde genom rivningen.

Samtidigt fick kommunen avslag på sitt eget krav om drygt 1,4 miljoner kronor för rivningskostnaderna. Tingsrätten ansåg inte att rivningen hade varit nödvändig vid den aktuella tidpunkten. Enligt domstolen borde det ha varit möjligt att begränsa allmänhetens tillträde till byggnaden på andra sätt.

Bolaget överklagade domen, men varken Svea hovrätt eller Högsta domstolen meddelade prövningstillstånd.

Helt olika syn på fastighetens värde

Den senaste rättsprocessen gäller inte det tidigare skadeståndskravet, utan ersättningen för den mark som kommunen tagit över. Ändå har den rivna restaurangbyggnaden återigen hamnat i centrum.

Bolaget anser att Lantmäteriet har utgått från fel tidpunkt när myndigheten värderade marken som kommunen tog över 2024. Den värderingen låg till grund för beslutet att bolaget skulle få 306 600 kronor i ersättning.

Enligt bolaget borde ersättningen i stället beräknas utifrån förhållandena före rivningen av restaurangbyggnaden i januari 2014.

I domens sammanfattning av bolagets argument står det:

”Det allvarligaste felet med LM värdering är att den skett med tillämpning av fel värdetidpunkt.”

Bolaget menar att kommunen genom rivningen i praktiken redan 2014 tog fastigheten i anspråk. Därför anser bolaget att värderingen också borde ta hänsyn till den tidigare byggnaden och dess möjligheter att generera framtida intäkter.

Av det alternativa kravet på närmare 164 miljoner kronor avsåg cirka 159,8 miljoner kronor ersättning för det marknadsvärde som bolaget anser ska ligga till grund för beräkningen. Resterande 3,9 miljoner kronor gällde annan ekonomisk skada, bland annat kopplad till lös egendom.

Ludvika kommun motsätter sig kravet och anser att Lantmäteriets ersättningsbeslut är riktigt.

Kommunen har bland annat hänvisat till en värdering från november 2013, alltså före rivningen. Där bedömdes hela restaurangfastigheten, med den dåvarande byggnaden, ha ett negativt marknadsvärde på två miljoner kronor.

Kommunen har också hänvisat till ett värdeutlåtande från 2017 som, med januari 2014 som utgångspunkt, bedömde att fastigheten hade ett negativt marknadsvärde före rivningen.

Det handlar alltså om värderingar av den gamla fastigheten med byggnaden, inte om Lantmäteriets senare värdering av den mark som överfördes till kommunen.

Kommunen anser dessutom att bolaget återkommer till ekonomiska skador som redan har prövats i den tidigare skadeståndstvisten från 2019.

Det håller inte bolaget med om. Enligt bolaget gäller det nuvarande målet en annan juridisk fråga, nämligen ersättningen för den mark som kommunen tagit över.

Domstolen säger nej igen

Redan i juli 2025 prövade mark- och miljödomstolen bolagets krav på högre ersättning för marken. Domstolen avslog överklagandet, men bolaget gick vidare till Mark- och miljööverdomstolen.

Den högre instansen undanröjde domen och skickade tillbaka målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt behandling. Det innebar att ersättningsfrågan skulle prövas på nytt.

Den 12 oktober 2026 kom den nya domen från mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. Även denna gång avslogs bolagets överklagande.

Domstolen anser att rivningen 2014 och marköverföringen 2024 är två skilda händelser. Rivningen innebar enligt domstolen inte att kommunen redan då tog marken i anspråk inom ramen för den senare fastighetsregleringen.

Därför ska ersättningen beräknas utifrån förhållandena vid Lantmäteriets beslut 2024, inte utifrån hur fastigheten såg ut före rivningen.

Domstolen anser inte heller att bolaget har visat att den överförda marken hade ett högre värde än vad Lantmäteriet kommit fram till.

”Det har inte framkommit någon objektiv utredning som visar att marknadsvärdet för den reglerade marken vid värdetidpunkten varit högre än vad LM beräknat”, skriver domstolen.

De ekonomiska förluster som bolaget hävdar har uppstått genom den tidigare rivningen hör enligt domstolen huvudsakligen inte till den ersättningsfråga som nu prövats.

Överklagar ännu en gång

Mark- och miljödomstolen har därmed låtit Lantmäteriets ersättningsbeslut på 306 600 kronor stå fast. Domen har dock överklagats och ersättningsfrågan är därför inte slutligt avgjord.

Trots att bolagets överklagande avslås ska Ludvika kommun enligt domen betala 187 775 kronor för bolagets rättegångskostnader, plus ränta.

Men den långdragna rättsstriden är ännu inte över.

Den 2 november lämnade bolaget in ett nytt överklagande genom sitt juridiska ombud.

Bolaget begär att Mark- och miljööverdomstolen upphäver den senaste domen och bifaller de ersättningsyrkanden som tidigare framförts i målet. Bolaget begär också ersättning för sina rättegångskostnader i den högre instansen.

Det juridiska ombudet har samtidigt begärt anstånd till den 2 december för att komplettera överklagandet. Som skäl anges stor arbetsbörda.

Mark- och miljööverdomstolen ska nu ta ställning till frågan om prövningstillstånd.