Gruvbolagets stora planer i Grängesberg: ”Blivit allt viktigare”
Grängesberg Iron AB vill undersöka drygt 500 hektar mark i och omkring Grängesberg. Ett av områdena ligger nära bebyggelsen och fastighetsägare har fått brev om planerna. Samtidigt arbetar bolaget vidare för att kunna öppna den gamla gruvan igen, men den svaga järnmalmsmarknaden sätter käppar i hjulet.
Grängesberg Iron AB har lämnat in två ansökningar om undersökningstillstånd till Bergsstaten. Det handlar om områdena Grängesberg nr 8 och Grängesberg nr 9.
Det mindre området, Grängesberg nr 8, omfattar cirka 98 hektar. Det ligger väster om den gamla gruvan, i anslutning till bebyggelsen på Västra i Grängesberg.
Grängesberg nr 9 är betydligt större, cirka 403 hektar. Det ligger söder om gruvan och sträcker sig över delar av både Ludvika och Ljusnarsbergs kommuner. Med delar av Öraberget i nordost och Hötjärnen i sydväst.
Fastighetsägare inom de aktuella områdena har fått brev hemskickade om ansökningarna.
Syftet med undersökningarna är att få bättre kunskap om järnmalmen runt den gamla gruvan.
I det mindre området vill bolaget undersöka hur malmen ser ut väster om gruvan. I det större området vill man ta reda på om den kända fyndigheten fortsätter söderut.
Bolaget vill även undersöka andra mineral, bland annat apatit, sällsynta jordartsmetaller, volfram, tenn och vanadin.
Arbetet ska börja med att gamla gruvkartor och tidigare borrresultat granskas. Därefter planeras undersökningar av berggrunden och olika mätningar. Senare kan det också bli aktuellt med provborrningar.
Enligt ansökan ska eventuella borrhål förslutas och marken återställas när arbetet är klart. Berörda markägare ska informeras innan arbeten ute i området påbörjas.
Det finns ännu inget besked om när undersökningarna kan starta.
Ser möjligheter för framtiden
Sedan februari 2026 ägs Grängesberg Iron AB helt av det kanadensiska bolaget Energold Minerals Inc.
Brendan Cahill, styrelseledamot i Grängesberg Iron AB och president i ägarbolaget, ser möjligheter för gruvprojektet.
”Järnmalmsprojektet i Grängesberg har blivit allt viktigare för Sveriges och Europas försörjningstrygghet och ekonomiska självständighet. Projektet kan också bli en framtida källa till produktion av grönt stål”, uppger han i ett skriftligt svar.
Enligt Cahill har ägandet i projektet nu samlats.
”Ägandet i projektet har nyligen samlats efter många år med delat ägande”.
Bolaget arbetar nu med att planera nästa steg.
Svag marknad bromsar återstarten
Trots de nya planerna finns ännu inget datum för när gruvdriften i Grängesberg skulle kunna starta igen.
Cahill förklarar att den svaga järnmalmsmarknaden påverkar möjligheterna att gå vidare.
”Järnmalmsmarknaden är för närvarande svag, och det kommer att styra takten i den framtida finansieringen och utvecklingen”.
Det betyder att bolagets möjligheter att få fram pengar till projektet till stor del beror på hur marknaden utvecklas.
Grängesberg Iron AB har sedan tidigare en bearbetningskoncession för den befintliga gruvan. Den gäller fram till maj 2038. För att återuppta gruvdriften krävs även andra tillstånd.
De två nya ansökningarna handlar däremot om att undersöka marken. De innebär inte att bolaget har fått tillstånd att börja bryta malm i de nya områdena.
Cahill menar att undersökningarna stärker projektets framtidsmöjligheter.
”Vår ansökan om ytterligare undersökningstillstånd i anslutning till vår bearbetningskoncession stärker projektets långsiktiga potential”.
Brendan Cahills uttalanden har översatts från engelska.