
Qvinnoväsen firar 30 år med jubileumskonsert: ”Då grät publiken”
Kören Qvinnoväsen har nu funnits i Leksand i 30 år. Det uppmärksammas med en särskild konsert med ”gamla godbitar” ur repertoaren i Övermo bystuga på söndag den 18 oktober klockan 15.00.
Kördeltagaren Monica Jansson berättar att de sjunger allt möjligt, från folkvisor och schlagers till nya låtar och sånger på andra språk.
— Sen har vi alltid haft konsert den 8 mars på kvinnodagen då vi har pratat om kvinnor som har gjort avtryck i världen. Vi har lite extra fokus på klimat, miljö och fredstänk, även om vi är religiöst och politiskt obundna, förklarar Monica Jansson.
De var med på ett nordiskt krigsbarnsmöte i Tällberg, där finska krigsbarn i 70-årsåldern satt i publiken.
— Då sjöng vi den här tangon ”Satumaa” (Sagolandet), med en vers på finska och en vers på svenska. Då grät de och efteråt sade de ”Tack för att ni sjöng på finska”. De blev så rörda, minns en av sångerskorna.
Men hur gick det för er att sjunga på finska, det är väl ett språk som de flesta av er inte talar till vardags?
— Jo, vi tittade väl på papperet och sjöng det som stod där, blir svaret med ett skratt.

Numera är det Ingegerd Hyttsten som är körledare. Ambitionsnivån ligger högre än för en ordinär nybörjarkör, ofta har de tre eller fyra kvinnostämmor.
— Även om vi har haft många olika ledare och deltagare som har kommit och gått så har vi ändå haft kvar den här fina gemenskapen. Alla är välkomna, vi skrattar och har roligt. Jag tycker att det är friskvård, säger Marina Öström.
Besöker de äldsta med finstämd sång
Kören ses och tränar året runt förutom under sommaruppehållet, just nu håller de till i ABF:s lokaler i centrala Leksand.
— Vi åker på turnéer också. Vi har sjungit på alla äldreboenden i Leksands kommun och vi planerar att åka dit igen för att sjunga julsånger, säger Monica Jansson.
— Det är så fint att vara där, vissa sitter och klappar händerna i takt med musiken. Det känns väldigt uppskattat, upplever Monica.

När deltagarna tillfrågas om fler favoritminnen från körens historia nämns ceremonin till minne av häxprocesserna på Käringberget och hyllningsframträdandet när Siw Malmkvist gästade Visir Bio förra vintern.
— Och en gång när vi sjöng Dancing Queen som avslutningslåt fick vi upp publiken för att dansa med oss. Det var så häftigt, det glömmer jag aldrig, säger Eva Kock.
— Ett starkt minne för mig är när vi var med på Medeltidsmarknaden och hade medeltida kläder. Då var vi även med på medeltidsmässa i kyrkan, och fick gå i procession med häst, berättar Monica Jansson.
— Att sjunga medeltida sånger i kyrkorummet lät på ett så speciellt sätt, berättar hon.

Så gick det till när kören döptes
Marianne Höglund har varit med sedan kören Qvinnoväsen blev just Qvinnoväsen, tidigare var det en blandad kör med några karlar som deltog från gång till annan.
— Vi hade haft en konsert på S:t Persgården, och efteråt stod vi och tjattrade med varandra i kapprummet. För vi tycker både om att sjunga och att prata med varandra, understryker Marianne.
— Och då kom den tidigare körledaren Gudrun Dahl in och sade ”Åh kvinnor, vilket väsen ni för”, fyller en annan deltagare i.
— Så då blev det Qvinnoväsen, och vi var flera som tyckte att ”Ja men vilket bra namn!”, fortsätter Marianne.
För Marianne Höglund har körens namn flera meningsfulla bottnar:
— Väsen kan ju vara på olika vis. Vi har tagit både det lite finstämda med olika väsen, men också att ”Kom inte och sätt oss på plats! Vi är ett väsen och vi kan göra väsen av oss ifall det behövs!”