Siljan News logo
Annons
Björn Carlgren har följt Leksands IF på distans från Stockholm de senaste åren, men han kom tillbaka för att spela in för att spela in filmen med underrubriken ”Vad ryms i ett hockeyhjärta…”. Foto: Anders Hellström.

Länge leve Leksandsandan – ny film om hockeyns mjuka värden

Journalisten Björn Carlgren och LIF-mästaren Bengt Lundholm satt tillsammans och funderade: ”Finns det utrymme för andra och mjukare värden än mål och poäng i dagens elithockey?”.

Carlgren kunde inte släppa den tanken och gjorde därför en halvtimmeslång film som premiärvisas på Visir Bio den 16 september.

Det är lite av en favorit i repris. 2000 gjorde Björn Carlgren en liknande film till SVT som döptes till ”Leksand – Lirarnas lag”.

Klubbikonen Jonas Bergqvist var med både då och nu, och Carlgren har återanvänt intervjusvar från ikoner som Gösta Mårtas och Åke Lassas.

En modern stjärna som medverkar i den färska filmen är Jon Knuts, Malungspojken som har rekordet för flest spelade matcher i klubbtröjan.

— Det är ju många idrottare som beskriver en klubbkänsla snarare än en lagkänsla, men i Jons fall är det 100 procent trovärdigt och rätt. Han berättar om hur det var en dröm som besannades när han fick spela för Leksands IF och han spelar inte primärt för sin egen karriär. Han spelar för klubben, slår Björn Carlgren fast.

— Jon Knuts är ett namn som man blir så där extra berörd av. Honom får föreningen inte tappa bort, tycker Björn.

Annons
Jon Knuts åker framför ett blåvitt publikhav.
Jon Knuts under en av många hälsningar till den trogna supporterskaran på ”norra stå”. Foto: Daniel Eriksson/Bildbyrån.

Kan jämföra dåtid med nutid

I filmen pratar Jonas Bergqvist om Leksands historik av att slussa upp spelare från juniorlaget till A-laget, och hur han själv blev väl omhändertagen av mentorn Dan Söderström som ny 16-åring i Leksand. Söderström intervjuas förresten också i filmen.

— Det är ett fint initiativ med den här filmen. Jag har ju inte sett den nya än, men förra gången fångade han Leksandsandan väldigt väl, tycker Jonas Bergqvist som då var klubbdirektör.

Hur tycker du att Leksandsandan mår idag?

— Jag tycker ändå att andan är lite urholkad idag. I första filmen sade vi att vi kommer långt om alla som vill Leksands väl drar åt samma håll. Nu har jag bara följt det på distans, men det har varit för mycket slitningar och polariseringar runt årsstämmor och valberedningar. Jag säger inte vem som har rätt eller fel, men börjar det hända är chansen mindre att vi kommer att spela i högsta eliten. Det är toppidrotten som finansierar mycket av bredden, då behöver man ha ett förtroende för att få en vilja att satsa pengar och komma till matcherna, säger Jonas Bergqvist som lägger in ett positivt slutord:

— Men allt är inte nattsvart, och det behöver inte vara så här för evigt. Mycket är förbannat bra och det håller på att lappas ihop, tror Bergqvist.

Annons
Till filmpremiären på onsdag kväll vågar arrangörerna lova att det ska komma extra många LIF-kändisar från nu och förr. Arkivfoto.

Fokus på berättelserna snarare än scenerna

Filmaren erkänner att det är lite skönt att han inte behöver göra anspråk på någon opartiskhet nu när filmen inte är producerad för SVT.

— Men de som kommer för att se filmen ska nog ha med sig att det inte är lika mycket knätofsar, fiolspel och utflykter till Sammilsdalsgropen den här gången. Det är varken en spelfilm eller en musikvideo, utan mer av ett journalistiskt verk där jag har fått undersöka min tes om Leksandsandan, förtydligar Björn Carlgren.

Så vad blir din egen slutsats? Lever Leksandsandan och finns det plats för mjukare värden?

— Jag vill nog påstå att den lever, och jag är tacksam för att de som är med i filmen gestaltar den så väl. Vi har till exempel en inflyttad familj som pratar om livsstilen, det familjära och hur de lär känna andra leksandssupportrar när de reser tillsammans. De understryker också att det inte bara handlar om A-laget. De är i hallen stup i kvarten, även när damerna, tjejerna, J20 och J18 spelar.

— Men känslan är nog att det blåser lite snålare nu än i början av 2000-talet då supportrarna reste i stora följen till Globen i vad som kallades ”Bondeupproret”. Jag har ingen särskild insyn i ekonomin eller relationen till kommunen och de kommersiella aktörerna, men det är kanske så att en krass ekonomisk verklighet konkurrerar om utrymmet för vad folk pratar om nu, resonerar Björn.

Annons
Tredelad bild på ett par i Leksandströjor i olika miljöer. Bland annat framför en bro i en storstad och på en italiensk marknad.
Maria och Sven-Erik Johansson är hängivna ​följare som aldrig har långt till sina Leksandströjor – oavsett om de är i Tegera Arena eller på utlandssemester. Foto: Privat.

Stämningen och resultaten går inte alltid hand i hand

En av intervjupersonerna i filmen vill sprida budskapet ”Hockeyn behöver Leksand, och Leksand behöver hockeyn”. I enlighet med filmens titel vill Björn Carlgren helst betona de positiva delarna, så leksing han ändå medger att han är:

— Andan finns absolut kvar. Det är jag fullständigt övertygad om, och den är väldigt stark.

Journalisten inuti Björn tvingar honom dock att nyansera bilden en aning.

— Samtidigt så finns det andra parametrar som påverkar det sportsliga. Det vore fantastiskt om det räckte med en stark och renodlad anda för att nå långt, men idag måste du också ta hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna, avrundar Björn Carlgren.

Originalfilmen ”Leksand – Lirarnas lag” finns bevarad på Youtube, med minnesvärda citat om hur hockeyns närvaro i Leksand blev så stark att den dåvarande rinken flyttades för att inte störa gudstjänsterna.