Hon vill skapa ett nytt nav i Söderbärke

I en liten lokal bredvid pizzerian i Söderbärke håller Veronica Lundberg på att bygga upp något som ännu inte riktigt har någon färdig form. Magasinet ska bli butik, mötesplats och servicepunkt, men också en plats där bybor, fritidshusägare och besökare kan hitta sådant de behöver.

– Jag vill att det ska vara ett nav, säger Veronica.

Idén till verksamheten har vuxit fram under flera år och ur ganska många olika håll. Veronica har tidigare drivit företag i många år. Bland annat hade hon flera behandlingshem för ungdomar, innan hennes dåvarande bolag såldes för några år sedan. Sedan dess har hon varit anställd och arbetar i dag med HR och förändringsledning.

Men tankarna på att starta något eget har aldrig riktigt försvunnit. När hon själv flyttade till Söderbärke började hon också fundera på vad som saknades på orten.

– Jag har ju alltid tankar om att jag måste göra någonting. Och när jag bor här tänker jag: vad finns det, vad kan jag hitta på som inte finns här och vad behövs?

En del av svaret kom från hennes egna erfarenheter. Veronica har flera fastigheter och vet hur mycket praktiskt arbete som följer med ett hus. Samtidigt har hon kompisar med fritidshus i trakten som efterfrågat hjälp när de själva inte är på plats.

Det kan handla om att vattna blommor, kontrollera att inget läcker eller se till huset när ägarna är bortresta. Där föddes idén om en form av husservice.

Men Veronica är också, med egna ord, besatt av hus.

– Jag tittar på hus hela dagarna. Vackra hus och liksom… ja, jag gillar hus.

När den lilla lokalen intill pizzerian blev ledig började nästa tanke ta form.

– Jag tänkte: hoppas ingen tar den. Hoppas ingen tar den, jag måste komma på någonting. Jag kan inte missa den där lokalen.

Hon började prata med andra företagare och människor i byn. Vad behövdes? Vad skulle kunna fungera? Svaren blev många.

En liten butik med praktiska saker. Kanske surdegsbröd och goda ostar. Kaffe. Och sådant som annars kräver en betydligt längre biltur.

– Jag vill att det ska finnas praktiska saker. Jag vill inte åka fyra mil för att köpa gitarrsträngar, berättar Veronica.

Hon har också planerat att flytta sin slipmaskin från garaget till lokalen och börja slipa knivar mot betalning.

Men Magasinet ska inte bara vara en butik. Veronica ser framför sig en plats där föreningar kan synas, där människor kan komma in och prata en stund och där både bofasta och fritidsboende kan få reda på vad som händer i området. Nästan som en turistbyrå.

Hon har därför också börjat bygga en hemsida där föreningar ska kunna lägga ut sina evenemang.

– Allt ligger ju på Facebook och Facebook är jag inget fan, kan jag säga. Och de yngre människorna, de är inte där överhuvudtaget.

Problemet är inte att det saknas information, menar hon. Snarare att den är utspridd.

– Det finns mängder av Facebookgrupper, men alla når inte alla.

– Jag tänker att det vore roligt om man kan få till en plats, eller bara få ett flöde som gynnar oss som bor här, som gynnar våra fritidsboende och turisterna som är på tillfälligt besök.

Samtidigt håller hon på att göra i ordning själva lokalen. Blomlådor ska på plats utanför och en egen disk har redan börjat ta form. En råpanel ska få fungera som anslagstavla. Där ska föreningar kunna sätta upp information om kommande aktiviteter.

– Jag tror att den ska få verka som anslagstavla. Så om du kommer från Korpen och har ett evenemang, då ska du kunna slå fast det där.

Några kanske kommer in för att köpa något. Någon annan stannar för en kopp kaffe. En förening sätter upp en affisch. En fritidshusägare behöver hjälp med sitt hus. Någon vill slipa en kniv. Det är just det levande nav som Veronica hoppas på.

Och kanske leder en sak till en annan.

– Jag har ingen brådska. Jag får liksom skruva på och titta vad som flyger och vad som inte flyger.

Den ursprungliga tanken är fortfarande husservicen. Det är den som på sikt ska vara basen i verksamheten. Med sin bakgrund inom socialt arbete och HR hoppas hon så småningom kunna utveckla verksamheten till något som också ger människor en väg in på arbetsmarknaden. Hon tänker särskilt på ungdomar som inte får sitt första jobb och äldre som kanske behöver en ny chans.

– En plats för någons första och någons sista jobb, lite så.

Just nu är det dock Veronica själv som gör det mesta. Hon bygger, planerar, pratar med människor och försöker få ihop alla delar.

När Magasinet öppnar och exakt hur verksamheten kommer att se ut är ännu inte helt bestämt. Under sommaren är planen att hålla öppet mycket, medan höstens öppettider fortfarande är under utveckling. Med lite tur kan det bli en premiäröppning i samband med hennes födelsedag senare i höst.

Veronica vet ungefär åt vilket håll hon vill. Resten får växa fram.

– Vissa saker kommer inte funka, och vissa saker kommer funka mer än vad jag har trott.