”Jädra Naturskyddsföreningen…”

Mycket börjar med en liten miss. Det kan vara ett litet mätfel, eller de där lustiga särskrivningarna som folk gillar att tipsa om. Ni vet; ”skum tomte”, ”sjuk syster”, ”vår kassa personal” osv.  Den här morgonen kom några sådana tips, och småleende går jag ut i garaget för att starta lördagens projekt: bygga fågelholkar.

Tyvärr dyker humöret nästan direkt.
”Jädra Naturskyddsföreningen…”, muttrar jag irriterat.

Ritningen för holken är nämligen utskriven från Naturskyddsföreningens hemsida – och den är felaktig. Och jag som redan har sågat upp plankorna…

Det är lätt att bygga en fågelholk. En planka sågas itu för sidor, botten och tak. Man kan såklart göra ritningen själv, men när det nu fanns en lättillgänglig på nätet så kan man lika gärna använda den.
”Naturskyddsföreningen borde dessutom vara duktiga på fågelholkar”, tänkte jag, godtroget…

Enligt deras ritning behöver man en 140 cm lång planka. Så dagen före var jag hos bygghandeln och köpte en standardplanka (420 cm), som delades i tre 140 cm-bitar på plats för att lätt kunna ta med i bilen.

I garaget ritar jag nu ut delmåtten för holkarnas väggar, tak och botten.
Men måtten stämmer ju inte!
Naturskyddsföreningen har skrivit delmått som gör att plankan blir för kort.
Kul…

Nu finns två val: Antingen får fåglarna några centimeters glipa upp till taket på en vägg, eller så får jag räkna om och dela upp felet på övriga mått.
Jag väljer det senare.

Kommer ni ihåg NASA:s Mars Climate Orbiter? Den skickades upp 1998 för att gå i omloppsbana runt Mars, men i stället kraschade den rakt in i planeten. Ingen förstod varför.
Senare visade det sig att två olika ingenjörsteam använt olika måttenheter – ett i engelska enheter och ett i det metriska systemet. Den lilla missen kostade drygt tre miljarder.

Riktigt så stort är inte problemet med min fågelholk.
Men är det irriterande?
Jajamän!

Nåja, några timmar senare är i alla fall holkarna klara. De är öppningsbara så att de kan städas ur inför häckningen (det gillar fåglarna) och har fått takpapp för att hålla längre.

Men jag har fortfarande en holk kvar att göra – och den är lite speciell.

I somras flög nämligen en vacker rödstjärt in i huset. Först landade den på knäckebrödsstången i köket där den spanade lite, varpå den tog en kort flygtur till diskstället.

Det var första gången vi sett en rödstjärt här, och definitiv premiär inne i huset.

Min fru, som har ovanligt fin kontakt med djur, är på fötter innan jag hinner reagera. Hon mumlar några lugnande ord till fågeln, där den sitter bland torkande skålar och träslevar – innan hon tar den i kupade händer och släpper ut den. Jag gör noll nytta i det här minidramat, men lyckas ändå fånga det på film.

Rödstjärten är ungefär lika stor som en talgoxe, men vill ha en större holk. Naturskyddsföreningen har en ritning för den holken också.
Den här gången kontrollmäter jag först.
Jodå, det stämmer.

En ny, längre planka sågas upp. Talgoxen vill ha ett 3,5 cm stort hål medan rödstjärten, som tydligen föredrar att knalla upprätt rakt in i holken, vill ha ett som är 7 centimeter.

Rödstjärten övervintrar i Afrika, och nu har den en egen holk på gården om den väljer att komma tillbaka hit på vårkanten för att häcka.

Här kanske du undrar om jag kontaktat Naturskyddsföreningen om deras felaktiga ritning?
Ja, det har jag; och igår kom ett svar där de tackar för påpekandet och meddelar att de har rättat ritningen.
Snabbt och snyggt jobbat Naturskyddsföreningen!

I morse slog jag mig ned vid köksbordet med en rykande kopp kaffe och plockade fram mobilen. Strax kommer några nya lustigheter med särskrivna ord. Den första var från en restaurang: ”Är du en paj älskare? Då är det här stället för dig!”
Ha, ha!
…sedan: ”En röd stjärt flög förbi köksfönstret”
Kul!

Jag hade kunnat skriva: ”En röd stjärt i diskstället”. Men det skulle ingen tro på – tur att jag har det på film.

Nåväl, fel händer och tur är väl det. För vad skulle vi annars skratta åt, och skriva om.