16 årige Axel flyger tusen meter upp i luften utan motor

16-åringen Axel Johansson har hittat passionen och ett aningen ovanligt fritidsintresse. Tusentals meter upp i luften, utan motor, seglar han omkring i sitt plan och hittar så väl spänning som fokus.

— Jag är lyckligt lottad som har en son som hittat något han brinner så mycket för, säger den stolta mamman Mia Johansson.

Att hålla sig lugn medan barnen blir stora, prövar sina vingar och så småningom lär sig flyga är en utmaning för de flesta föräldrar. För Mia Johansson har det bokstavligt talat varit ett faktum.

— Det hela gick gradvis. Jag har mest skjutsat honom till flygklubben. Han flög från marken och plötsligt satt han i ett plan. Men det här är ett fantastiskt sammanhang med många vuxna och jag känner en enorm trygghet. Här gäller det bara att supporta den tilltro han har till sig själv. Man får välja sin inställning och jag stöttar honom. Men jag blir orolig ibland om han inte har ätit ordentligt innan han sätter sig i planet, säger Mia.

Teknikintresset har alltid funnits där och när Axel och mamma Mia år 2019 reste till Skottland tillsammans upptäcktes intresset. Att Axel några år senare skulle vara svensk mästare i pricklandning och spendera nästa all sin fritid på flygklubben i Dala-Järna, det var det kanske ingen som hade anat.

— Han var intresserad och nyfiken på själva flygresan, planen och hade så många frågor. Jag sa att ”så du vet finns det en flygklubb hemma”, berättar Mia.

— Vi han inte mer än landa hemma så hade han kontaktat klubben, fortsätter hon.

Då var Axel 12 år och starten fick bli att flyga från marken, med modellflyg och i en simulator.

— Jag höll på varje dag i två år. Det är en kul inkörsport och det går att hitta på mycket roligt med modellflygplanen. Vi samlades ett helt gäng och övade precision, berättar Axel.

Först vid 14 års ålder får man börja flyga segelflyg. Till en början med enklare övningar som att flyga rakt, start och landning behöver sitta och så svängar så klart. Ganska snart övar man ensam i planet med uppsikt av en lärare från marken. Senare finns möjlighet att vidareutbilda sig i bland annat avancerad flygning för att kunna göra konster i luften. Det har inte Axel gjort än men inför nästa säsong kan det bli dags.

— Här i Dala-Järna har vi väldigt bra förutsättningar med en simulator. Jag kunde redan flyga innan jag kom upp i luften. Det är svårare att flyga i simulatorn än på riktigt, berättar Axel.

I segelflygplanet finns ingen motor. Här svävar man fritt med hjälp av termiken, alltså uppåtgående varmluftsströmmar. En stor del av utbildningen handlar om meteorologi och förmågan att tolka väder och vind för att kunna planera sin flygning.

— Axel klarade alla prov samtidigt som han skulle avsluta nian. Jag var lite orolig men det gick galant. Jag tror att det är en fördel att han hittat intresset själv och att han har sin egen glöd, säger Mia.

Det är spänningen som lockar och känslan av att hitta ett totalt fokus.

— Slappnar man av för mycket, då kan det bli farligt, menar Axel.

Men väldigt mycket av flygningen sker från marken och känslan av att dela gemenskapen på klubben är en stor del av upplevelsen. Över generationsgränser umgås man med likasinnade.

— Det är en otrolig gemenskap, man sitter här och pratar med gubbarna. Flygvärlden är liten och man får träffa så många coola människor. Vi har Sveriges bästa flygare här i klubben och mitt mål är att bli en av dem, säger Axel, som redan är en del av mästarligan.

Axel är numera svensk mästare i pricklandning, en sport där det gäller att planera sin flygning så väl att man kan landa med hög precision utan onormala manövrar.

— Det roligaste är att få komma ut och träffa andra ungdomar. En pokal är bara en extra inspiration, menar Axel.

Nästa mål är att nå framgångar i sträckflygning. Inom kort vill han klara att flyga en sträcka på 50 mil och så småningom sikta på 100 mil. Kanske vill Axel, som nu går teknikprogrammet på Vansbro Utbildningscenter, utbilda sig inom aerodynamik. Att ha själva flygandet som yrke är inget han siktar på.

— Jag skulle inte vilja ha min hobby som yrke, men det är intressant med allt runt flyget. Motstånd och dragkraft, säger Axel.

Vid sidan av flygandet finns tid för jakt, fiske, sång och gitarr. Det är ändå tydligt att Axel hittat sitt sammanhang och sin plats vid flygklubben i Dala-Järna. Ungdomsverksamheten här saknar dock medlemmar och både Axel och mamma Mia hyllar möjligheten att ha flygningen som fritidsintresse. Gemenskapen och möjligheten att ta eget ansvar och utvecklas som person är fantastisk, menar de.

— Det ska tilläggas att det inte är något billigt intresse, men även här har Axel tagit eget ansvar och arbetar extra för att kunna finansiera sin hobby, säger Mia.

När Axel tagit sitt certifikat för att flyga med passagerare var storebror Isak först på tur. Sedan kom mamma Mia. Axel valde att ta en kvällstur då det är lugnare termik och flygningen inte blir så skumpig som den annars kan vara. Under en kvällstur i vackert väder fick Mia sitta bakom sonen, svävandes högt över marken i solnedgången.

— Det var fantastiskt. Jag hade en känsla av att det här har vi gjort förr. Kanske är det för att jag stått bakom honom i simulatorn så många gånger, säger Mia.