Dyrare vintrar men billigare somrar – så påverkar Dala Energis effekttaxa

Dala Energi med elnätskunder i Leksand, Rättvik, Gagnef, och Säter har kritiserats för valet att behålla effekttaxan i väntan på kommande utredningar. Nu har de presenterat data som visar att 47 procent har fått det billigare med den nya modellen, men att kunderna får bära en större andel av årskostnaden under de dyra vintermånaderna.

— Vi kan se att det finns hushåll som har fått lägre elnätskostnader, men de hörs av naturliga skäl inte lika mycket i debatten, betonar Dala Energi i ett mejlsvar till Siljan News.

I mars 2026, en vecka efter beskedet om att stoppa och utreda det framtida kravet på effekttaxor, sade energiministern Ebba Busch (KD) följande i en intervju med SVT Nyheter:

”Om elnätsbolagen tyckte att signalen förra veckan var otydlig, låt mig vara övertydlig den här veckan: Ta bort tarifferna.”

Vad tänker ni på Dala Energi när ni ser den intervjun?

— Vi tar naturligtvis in signalerna från regeringen och energiministern på största allvar. Samtidigt är det viktigt att skilja på den politiska viljeinriktningen och det faktiska ansvar som vi som elnätsbolag har, nämligen att driva och utveckla ett robust elnät inom de regelverk som gäller här och nu.

— Det regeringen har gjort är att ta bort kravet på obligatoriskt införande av effekttariffer från 1 januari 2027, och samtidigt ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram tydligare riktlinjer. Det förändrar inte vårt uppdrag eller de tekniska och ekonomiska förutsättningar som finns i vårt nät.

— Vi delar bilden att modeller ska vara rimliga, begripliga och rättvisa, där är vi helt överens. Men vi menar också att snabba av- och på‑beslut riskerar att skapa ryckighet som på sikt inte gynnar kunderna.

Dala Energis kommunikationsansvariga Veronica Bergström har tagit hjälp av flera chefer inom bolaget för att sätta ihop svaren på frågorna, och därför framgår det inte någon särskild person som uttalar sig.

Många införda effekttaxor kvarstår

Dala Energi har både lagen, direktiven och branschorganisationen Energiföretagen på sin sida när det gäller beslutet att avvakta den framtida utredningen om hur effektavgifterna bör utformas.

De allra flesta elnätsföretagen som redan hade gjort övergången till effekttaxa har precis som Dala Energi behållit den nya modellen, även om Ellevio utgör ett av få undantag som drog tillbaka sina effektavgifter från den 1 juni 2026.

Ellevio visar att det går att göra en omställning, om inte över en natt så på några månaders sikt. Har er kompassnål flyttats och utreder ni vad ett byte av er modell skulle innebära? Varför vore det svårt att gå tillbaka till något som ni har använt förr om åren?

— Vi förstår att Ellevios beslut väcker frågor, men det är viktigt att komma ihåg att elnätsbolag ser väldigt olika ut när det gäller nätstruktur, kundsammansättning, investeringsbehov och finansiella muskler. Det som är möjligt för ett bolag är inte nödvändigtvis det för ett annat, svarar Dala Energi och fortsätter:

— Vi har inte ändrat vår grundläggande kompassnål. Vi fortsätter att analysera vår modell, följa utvecklingen och invänta de nya riktlinjer som Energimarknadsinspektionen nu ska ta fram. Att ”gå tillbaka” är inte så enkelt som det kan låta. Tariffmodeller hänger ihop med hur intäktsramen används, hur investeringar planeras och hur kostnader fördelas över tid. Att byta modell flera gånger på kort tid riskerar att skapa osäkerhet och i slutänden högre kostnader för kunderna.

— Nu och fram till sista oktober befinner vi oss också i låglastperiod vilket innebär att perioden kommer gynna majoriteten av våra kunder ekonomiskt.

Större årstidsvariation

I den informationsartikel som Dala Energi lade ut på sin hemsida i slutet av april finns ett diagram (se bilden här ovanför) som visar att den totala årskostnaden skulle ha blivit nästintill densamma oavsett om man fakturerade enbart per säkringsstorlek och förbrukning, eller om man plockade in effekttaxan i bilden.

47% har fått det billigare och 53% har fått det dyrare med det nya upplägget. Cirka 75% av kunderna har fått en förändring som är inom 100 kronor per månad ifrån vad det skulle ha kostat med säkringsmodellen.

Men eftersom effekttopparna under höglasttiden (dagtid på vardagar) bara är dyrare under de fem vintermånaderna kommer kunderna relativt sett att betala mer på vintern, och mindre på sommaren.

Är det en önskvärd förskjutning från er sida? Kunderna får ju i regel inte mer i plånböckerna på vintrarna, så skulle det vara ett alternativ att balansera upp olika grundavgifter på sommaren och vintern för att jämna ut kurvan över året?

— Det är inte ett mål i sig att det ska bli dyrare på vintern, utan en följd av hur elnätet faktiskt används. Elnätet måste dimensioneras för de timmar när belastningen är som högst, och de uppstår nästan alltid kalla vinterdagar när många värmer sina hem och använder mycket el samtidigt. Det som driver kostnaderna är inte i första hand hur mycket el man använder över året, utan hur mycket man använder samtidigt när belastningen är hög.

— Om man istället jämnar ut kostnaden mer över året minskar också kopplingen till den faktiska belastningen. Då försvinner en del av incitamentet att jämna ut sin användning och undvika höga effekttoppar, vilket i längden kan innebära att nätet behöver byggas ut mer.

— Samtidigt följer vi hur kunderna upplever modellen och analyserar hur olika kundgrupper påverkas. Vi välkomnar också att det nu kommer tydligare riktlinjer framåt, eftersom det skapar bättre förutsättningar för långsiktiga och jämförbara lösningar i branschen.

Så varierade är effekttaxorna

Det finns många olika sätt att bygga en effekttaxa, och av den anledningen har Energimarknadsinspektionen valt ut fem olika elnätsföretag för en riktad tillsyn. Dala Energi är inte ett av dessa företag.

Siljan News har gått igenom ett 20-tal effekttaxor runtom i landet och Dala Energis effekttaxa följer ett av de vanligaste uppläggen, som varje månad bygger på de tre högsta timmedelvärdena från olika dygn på dagtid, kombinerat med de tre värsta timmarna från olika dygn på nattetid och helger.

Det finns exempel på effekttaxor runtom i landet som är ännu känsligare för en enstaka timme med hög förbrukning. I Bergs kommun i södra Jämtland kunde den värsta timmen tidigare ge utslag på ett helt års fakturering, men numera är det en ”syndartimme” som styr varje månads effektavgift.

I den andra delen av skalan finns det elnätsföretag som späder ut beräkningen av effekttopparna på ännu fler tillfällen. Ett udda exempel är Göteborg där vissa kunde välja att på förhand gissa sin bedömda maxeffekt och betala därefter, men sedan bli flyttad till ett annat abonnemang om man överskred detta.

En annan faktor är hur mycket av månadskostnaden som bygger på effektavgiften, jämfört med hur mycket som baseras på grundavgifter, säkringsstorlek och totalförbrukning.

Enligt en kartläggning som tidningen Ny Teknik gjorde 2025 låg Dala Energi högre än mitten av tabellen för kr/kW vid höglasttopparna, men inte högst. Siljan News har följt upp och jämfört ett urval av elnäten, och mönstret är ungefär detsamma 2026. Det finns några elnät där effektavgiften spelar en ännu mer avgörande roll för den totala månadskostnaden, exempelvis i Sollentuna och Bergs kommun.

— Vi upplever att vår modell står sig väl jämfört med många andra. Den bygger på ett begränsat antal effekttoppar, den är transparent och möjlig att påverka utan att kräva avancerade system eller ständig övervakning från kundens sida, skriver Dala Energi.

Märker ni om kundernas användningsmönster har förändrats sedan modellen har införts, och om det inte går att se någon skillnad är följdfrågan om det har varit motiverat med en effekttaxa om det ändå inte tycks påverka belastningen på nätet?

— På så kort tid är det svårt att dra säkra slutsatser om faktisk lastförändring, eftersom väder och temperatur påverkar elanvändningen betydligt mer. Det vore oseriöst att påstå något annat, svarar Dala Energi och resonerar vidare:

— Däremot märker vi tydligt att medvetenheten har ökat. Kunderna ställer fler frågor, vill förstå sina toppar och efterfrågar tips. Det i sig är en viktig förutsättning för att på sikt kunna påverka belastningen på nätet.

Har ägarskiftet inom koncernen (när kommunerna gick ihop med Nordion Energi) påverkat strategin kring elnätsavgifterna?

— Nej, det är till innehåll samma prispolicy idag som bolaget har haft under de senaste tio åren.