”Två personer kan uppleva exakt samma ljudnivå helt olika”
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för de åsikter som framförs. Vill du få en debattartikel eller insändare publicerad hos oss? Mejla till redaktionen@siljannews.se.
Detta är ett svar på denna debattartikel: Skärpta straff för högljudda fordon
Jag är faktiskt en av dem som har blivit bötfällda, för cirka ett år sedan, trots att jag inte har någon utrustning monterad felaktigt och trots att jag inte själv styrde musiken eller hade åtkomst till stereon. Jag har inga horn, inga midbasar eller andra utåtriktade högtalare. Alla högtalare sitter på originalplatserna. Bilen har dessutom ljuddämpade dörrar och högtalarna i hatthyllan pekar uppåt.
Som exempel kan jag säga att om du står en meter från bilen med alla rutorna nervevade låter i princip en vanlig tvättmaskin mer än min bil. Det handlar alltså inte om någon extrem ljudanläggning eller uppenbart störande installation.
Det jag tycker blir problematiskt är att bedömningen i många fall verkar baseras på vad en enskild person upplever i stunden. Alla människor reagerar olika på ljud beroende på dagsform, vilken typ av musik som spelas och hur känsliga de är. Två personer kan uppleva exakt samma ljudnivå helt olika.
Vi spelade vanlig cruisingmusik – dansband, country och rockabilly – vilket är genrer som ofta förknippas med bilträffar och cruisingkultur.
Jag är dessutom själv arrangör av motorevenemang och bor i det centrum som mitt eget ärende handlar om. Jag vet därför mycket väl vilka utmaningar det finns med buller och hänsyn till de boende. Samtidigt finns det på samma plats en utescen med liveband som spelar fram till klockan 02.00 vid större arrangemang. Därför blir det svårt att förstå varför en bil med en normal bilstereo ska bedömas som ett större problem än andra ljudkällor som också förekommer under samma evenemang.
Jag har full förståelse för att man ska kunna ingripa mot bilar med extrema ljudanläggningar, utåtriktade högtalare eller de som medvetet stör omgivningen. Men när även bilar med helt normal montering och rimlig ljudnivå får böter blir gränsdragningen svår att förstå.
Problemet är egentligen ganska enkelt. Den stora skillnaden ligger i vilken typ av högtalare som används. Det är framför allt midbasar och horndiskanter av PA-typ som är byggda för att kasta ljud långa sträckor. Den typen av högtalare hör hemma på livescener och konserter – inte i personbilar. Det är därför de kan höras hundratals meter bort.
Vanliga bilstereohögtalare är däremot konstruerade för att ge ett bra ljud inne i bilen. Ljudnivån avtar snabbt utanför fordonet och redan två–tre meter från bilen är det oftast en helt annan ljudbild.
Om fokus låg på att stoppa användningen av PA-högtalare, midbasar och horndiskanter i personbilar skulle en stor del av problemet sannolikt försvinna. Då skulle människor fortfarande kunna lyssna på musik i sina bilar utan att störa omgivningen i samma utsträckning, samtidigt som de anläggningar som faktiskt sprider ljud över stora områden försvinner.
En ytterligare aspekt är att min bil är en typisk ungdomsbil, en Volvo S90-limousin. Medelåldern i bilen vid tillfället var 55 år. Det känns som att den ibland bedöms utifrån hur den ser ut, snarare än hur mycket den faktiskt låter. Den är inte sönderhoppad eller bucklig. Det är där jag tycker att rättssäkerheten blir en viktig fråga.
I alla andra sammanhang finns det tydliga gränsvärden i decibel som inte får överskridas, oavsett om det gäller arbetsplatser, bostäder eller motorsport. Där finns ett fast värde att förhålla sig till.
Men här saknas en sådan tydlig standard. I stället blir det i praktiken vad en enskild person upplever i stunden som avgör, vilket gör rättsläget otydligt och rättssäkerheten svag.
För att det ska gynna både allmänheten och polisen måste man ha tydliga riktlinjer, och inte utgå från vad en enskild polis tycker. En polis är en människa som uppfattar saker på olika sätt beroende på dagsformen.
Det som är störande i dag kan vara helt okej i morgon. Vi ska kunna bli bedömda på samma sätt, oavsett vem som bedömer och var man befinner sig.
Text: Mikael Persson