Dags att ompröva Dala Energis effekttaxa
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för de åsikter som framförs. Vill du få en debattartikel eller insändare publicerad hos oss? Mejla till redaktionen@siljannews.se.
Det ska löna sig att göra rätt. Den som laddar elbilen på natten, sprider ut sin elanvändning och försöker avlasta elnätet ska också märka att det lönar sig på fakturan.
Det är grundtanken bakom effektavgifter. När många använder mycket el samtidigt ökar kraven på nätets kapacitet. Att jämna ut belastningen är därför rimligt.
Just därför måste också prismodellen styra rätt.
Dala Energis elnät omfattar kunder i Gagnef, Leksand, Rättvik och Säter. Frågan berör därför många hushåll och företag runt om i Siljansbygden och södra Dalarna.
När Dala Energi införde sin modell fanns ett nationellt krav på att alla elnätsföretag senast 2027 skulle ha infört effektavgifter. Det kravet finns inte längre. Energimarknadsinspektionen upphävde föreskrifterna i juni och arbetar nu med ett förslag till en ny modell.
Dala Energi meddelade i våras att bolaget står kvar vid sin nuvarande modell. Det beskedet kom innan föreskrifterna upphävdes.
När förutsättningarna förändras tycker jag att det är rimligt att också pröva modellen på nytt.
Det finns delar i dagens taxa som fungerar logiskt. Under vinterhalvåret kostar hög effekt betydligt mer under vardagarnas höglast än under låglast. Det ger exempelvis ett tydligt ekonomiskt skäl att ladda elbilen på natten i stället för direkt efter jobbet.
Samtidigt kostar även effekttoppen under låglast. Från april till oktober är priset per kilowatt dessutom detsamma under hög- och låglast, samtidigt som topparna beräknas separat.
För den som försöker flytta elbilsladdning från dagen till natten är det därför inte självklart att sommarens modell ger någon tydlig belöning. När hög- och låglast kostar lika mycket samtidigt som topparna räknas separat kan resultatet i vissa fall till och med bli en högre effektavgift.
En avgift som ska styra elanvändningen bör göra det enkelt att förstå när och hur det lönar sig att ändra sitt beteende.
Det här blir dessutom en allt viktigare fråga. Elbilar, värmepumpar och annan elektrifiering förändrar hur vi använder el. Då behöver prismodellerna hjälpa hushåll och företag att använda elen smartare, inte göra det svårare att förstå vad som faktiskt lönar sig.
Det handlar inte om att effektavgifter alltid är fel. Effekttoppar innebär faktiska kostnader. Dala Energi har också redovisat att den nya modellen inte inneburit högre kostnader för alla kunder.
Frågan är om modellen kan bli bättre.
För oss i Gagnef finns ett särskilt skäl att engagera oss. Kommunen är delägare i bolaget där elnätsverksamheten ingår. Ett viktigt argument för ägandet var möjligheten till lokal förankring och inflytande över en samhällsviktig verksamhet.
Min uppfattning är därför att Dala Energis effektmodell bör omprövas mot bakgrund av de förändrade förutsättningarna. Särskilt bör man se över om den tydligare kan premiera elanvändning när nätet är mindre belastat och om taxan kan bli enklare och mer förutsägbar för hushåll och företag.
Gagnefs kommun kan inte ensam bestämma nätavgifterna. Däremot kan kommunen använda sitt ägarinflytande för att lyfta frågan och verka för att modellen prövas på nytt.
Det tycker jag att vi ska göra.
Det ska löna sig att göra rätt. Det ska också löna sig att använda el smart.
Text: Stefan Eriksson
Kandidat till kommunfullmäktige och riksdagen för Moderaterna