Kokboken som rev muren: ”Att titta på diagnosen är bara bullshit! Man ska titta på människan”

Endast 25 procent av eleverna från anpassad gymnasieskola får jobb – trots en kvalificerad yrkesutbildning. Nu har Borlänge kommun beslutat om en tvåårig jobbgaranti med riktig lön. Beslutet är ett direkt resultat av lärarnas frustration och den nya kokboken ”BRA KÄK!”.

Det bakas studenttårtor i köket på Ljungbergsgymnasiet i Borlänge. Det är dagen före studenten. För några av eleverna på den anpassade gymnasieskolan är fyra års yrkesutbildning över. De har lärt sig ett yrke. De har gjort minst 22 veckors praktik ute på företag. De är kvalificerade yrkesarbetare.

Dyster statistik väntar

Skolverkets siffror visar att endast omkring 25 procent av eleverna i landet som kommer från anpassad gymnasiskola får ett jobb inom två år. Resten möter stora hinder. De hänvisas till daglig verksamhet eller arbetslöshet. Detta trots att det råder kompetensbrist och att eleverna har rätt utbildning för jobb inom till exempel restaurang, storkök och café. Intresset från arbetsgivare är lågt.

Det var den frustrationen som födde kokboken ”BRA KÄK!”. För fyra år sedan stod en hel klass med högpresterande elever utan jobb efter studenten. Lärarna vägrade acceptera att eleverna gömdes undan. De slog sig ihop med FUB Dalarna. Boken skapades för att visa elevernas kompetens och få media och politiker att lyssna. Nu sker boksläppet mitt under det pågående tårtbaket.

Drömmen om bageribranschen

I köket står Elin Johansson från Dala Järna. Hon tar studenten i morgon. Bakning är hennes stora passion. Hon besökte skolan i nian och bestämde sig direkt. Tiden på gymnasiet har betytt mycket, även utanför köket.

— Under skolperioderna så har jag haft väldigt svårt med det sociala umgänget. Och det tycker jag har utvecklats väldigt mycket nu under de här fyra åren. För jag har fått mycket fler kompisar här. På både skolan och på elevhemmet jag bor på, berättar Elin.

Framtidsdrömmen är tydlig. Hon vill arbeta inom bageri- eller cafébranschen. Hon fokuserar på vad hon faktiskt kan leverera till en arbetsgivare.

— Look what I can do. Look what I’m capable of, säger Elin.

Siktet på en karriär

Bredvid henne arbetar Joel Olers Mörk från Djurås. Han går i trean och har ett år kvar till studenten. Han valde utbildningen för att få bra jobbmöjligheter. Nu har han börjat gilla yrket på riktigt och ser det som en framtida karriär. En stor del av förklaringen är hans lärlingsplats på Galaxen, där han fick börja redan under våren i första klass.

— Det är väl lärningsplatsen jag har som gjort väldigt mycket. Och man verkligen får jobba i ett kök hela tiden. Det gör verkligen att man tror att man har en plats där, säger Joel Olers Mörk.

När han får välja vad han vill laga är det varm mat som gäller. En bra och fräsch fisk slår nästan alltid kött. Hans mål med yrkeslivet sträcker sig långt.

— Drömmen är väl att visa att jag kan mycket. Inte bara försöka överleva utan verkligen försöka lyckas på en karriär, säger Joel.

Historiskt beslut om jobbgaranti

Nu har samarbetet mellan lärarna och FUB gett resultat. Kommunfullmäktige i Borlänge har tagit ett beslut. Det handlar om en jobbgaranti.

Alla elever från de sju nationella programmen på anpassad gymnasieskola erbjuds två års anställning med riktig lön inom kommunkoncernen. Det gäller om de inte får något annat jobb. Kommunen ska också samordna praktikplatser tidigt i utbildningen. Det kostar inget extra. Kommunen utnyttjar statliga lönestöd.

Beskedet kom via ett Facebook-inlägg från kommunstyrelsens ordförande Erik Nises (S). Patrik Steen, som är lärare på Ljungbergsgymnasiet, såg det.

— Jag blev helt knäckt. Jag blev så glad så jag bröt ihop. Jag trodde inte det. Det var precis det här vi ville skulle hända. Att någon som kan påverka. Som kan ta ett beslut tar tag i det. Och där är vi nu. Det är fantastiskt, säger Patrik Steen.

”Det är bara bullshit – man ska titta på människan”

Glädjen är stor. Men Patrik är också kritisk mot fördomarna i samhället och synen på eleverna.

— Att det inte är ett yrkesprogram, men det är precis det det är. Så här får vi ju kämpa mot de fördomarna. Att titta på diagnosen, det är bara bullshit. Man ska titta på människan. Vad kan den, säger Patrik med eftertryck.

Skolan arbetar hårt med att bygga upp eleverna, och kraven är precis lika höga som på vilket ordinarie yrkesprogram som helst.

— Kompetensen finns där, men självförtroendet är ofta väldigt lågt. I skolan måste vi börja med att få dem att tro på att de kan. Men vi ställer krav. Produkten du gör måste gå att sälja. Det duger inte med mindre, den måste göras bättre. Precis som i vanliga gymnasieskolan, fortsätter han.

Samtidigt är elevernas egen motivation en enorm tillgång för framtida arbetsgivare.

— Eleverna är otroligt hängivna och kommer i tid. De vet att det inte är självklart att få ett jobb, även om de försöker. Därför ställs det högre krav på dem att sköta sig, för att kunna komma in och få referenser, säger Patrik.

Borlänge kommun vill bli ett föredöme och utmana resten av Dalarna. Det råder kompetensbrist i länet. Bara tre kommuner är större idag än 1964 så det saknas folk inom yrkeslivet. Nu skickas en uppmaning till det ordinarie näringslivet.

— Man måste se det utifrån ett annat synsätt. För det är personer som har kompetens. Och den finns där. Jag tror att de ska våga. Så bara våga lita på dem, avslutar Patrik.