Ytterligare 1906 hektar naturreservat i Särna
Älvdalens kommun sade nej, men nu är ett nytt reservat på plats i Älvdalens kommun. Det senaste som nu är beslutat är Grund-Olakölen i Särna i Särna socken.
Älvdalens kommun har idag två nationalparker, fem kommunala reservat och 75 ytterligare reservat, där det senaste är Grund-Olakölen, väster om Älvdalens skjutfält. Ett stort reservats på 1906 hektar, som till drygt hälften av ytan består av våtmark och. vatten.
Redan 1973 noterades ”högsta naturvärde” för Grund-Olakölen i rapporten ”skyddsvärda myrar i Kopparbegrs län”. I ett regeringsuppdrag föreslogs 2022 att skydda ett antal av Sveaskogs fjällnära skogar. Delar av skogen har idag högsta naturvårdsvärde då de i inte varit lönsamma för så kallad dimensionshuggning. Det då de ofta varit svårtillgängliga.
I området finns det både utter och tretåig hackspett och vad gäller växtliv förekommer varglav bland de djur och växter som är skyddade.
Både försvaret och Älvdalen kommun sa nej till reservatet. Försvaret pekade på det riksintresse som skjutfältet är för deras behov och de begränsningar som ett naturreservat intill deras gräns skulle medföra.
Det fick Länsstyrelsen att anpassa förslaget till naturreservat så försvaret kunde godta det med de genomförda ändringarna.
Om det justerade skrivningarna, som handlar om undantag för nödvändiga åtgärder, kan innebär en möjlighet att anlägga en ny infart från norr till skjutfältet framgår inte av beslutet.
Positiva till förslaget är Dalarnas Ornitologiska Förening, som dock helst sett att fågeljakten förbjöds inom reservatet.
Älvdalens kommun säger nej till reservatet med fem punkter. Framförallt att det redan är en hög andel skyddad mark i norra Dalarna. Kommunen anser också att Länsstyrelsen saknar kapacitet att sköta befintliga reservat, samtidigt som det medför inskränkningar för markägare och det omgivande samhället. Kommunen påtalar också att ett reservat begränsar livsmiljön för de boende i en redan glesbefolkad bygd. Kommunen ser också negativa konsekvenser för skogsnäringen och att ett reservat medför begränsnings för turismutveckling.
Kommunen skriver att de ”anser att en levande landsbygd bäst bevaras genom att människor kan bo, arbeta och försörja sig på platsen, inte genom att tömma bygden på utvecklingsmöjligheter i naturskyddets namn”.
Länsstyrelsen medger att Särna och Idre har en stor andel skyddad mark, 33 procent i Särna och 57 procent i Idre, men att det finns nationella och internationella utfästelser att värna den fjällnära skogen.
När det gäller skoteråkning och tillgänglighet kommer reservatet inte att innebära några begränsningar.
Nu fyller Grund-Olakölen på den listan av skogar som blivit naturreservat i Älvdalens kommunen.
— Det här är det sista av de reservat som bidas på Sveaskogs avsatta marker, förklarar Lennart Bratt på Länsstyrelsen.
Kvar är visserligen Hamarskaftet som ligger i Långfjällets sydvästligaste del, norr om Vassbo gamla gruva.
— Det är en äldre plan som har avvaktat ett slutligt beslut från Boliden som hade koncession för gruvbrytning där, men den har de lämnat tillbaka och därmed kan vi nu lägga till Hammarskaftet till Långfjället, men det är en äldre process, förklara Lennart Bratt.
Därmed stannar det vid 80 reservat i Älvdalens kommun, men då är många av de senaste, inklusive Hammarskaftet, utökningar av Långfjällets naturreservat. Ytterligare reservat kommer att tillkomma ,men då handlar det om privata skogar som har sådana skyddsvärden att de inte får avverkas, ofta fjällnära. Där kan markägare kompenseras när deras skogar blir reservat.