Ökat antal deltagare i motionslopp – det gillas av Vasaloppets vd

Det mesta pekar på att det sker en rejäl ökning i antal deltagare i de olika motionsloppen i Sverige, jämfört med 2023. Med största sannolikhet kommer 1,3 miljoner människor vara med i ett motionslopp under 2024; personer som i huvudsak deltar i de stora arrangemangen Vasaloppet, Göteborgsvarvet, Lidingöloppet och Stockholm Marathon.

— Det är otroligt glädjande. Vi jobbar ganska tight ihop inom branschen och pratar med varandra kontinuerligt i ”vår lilla förening”, säger Vasaloppets vd Johan Eriksson.

Många anmälde sig till Vasaloppets vintervecka förra året och ännu fler har anmält sig i år. De runt 50 000 som deltog förra året kan komma att landa på 60 000 deltagare detta år.

I det stora hela så märks en allmänt uppåtgående trend i hur många som anmäler sig till motionslopp i Sverige – vare sig det är ett litet eller stort arrangemang. I år kommer 1,3 miljoner delta något av loppen, en ökning med ungefär 14 procent jämfört med förra året.

— Det pekar på siffror som fanns före pandemin. Det är otroligt glädjande. Vi jobbar ganska tight ihop inom branschen och pratar med varandra kontinuerligt i ”vår lilla förening”, som vi kallar den. Vi lär av varandra, fångar upp trender och nu känns det som att vi har vind i seglet, säger Vasaloppets vd Johan Eriksson.

Tillväxten är ändå störst inom de största motionsloppen – såsom Göteborgsvarvet, Lidingöloppet eller Stockholm Marathon.

— Löpningen går lite före, med Stockholm Marathon och Broloppet i Malmö. I just Malmö var samtliga 40 000 platser fulltecknade direkt och det gick även mot rekord i Stockholm (över 22 200 löpare). Men vi är först ut på året och det känns otroligt inspirerande att även vi kan ha en riktig folkfest på plats, säger Johan.

Så ser det däremot inte ut när det gäller cykel- och triathlonlopp, där tillväxten är långsammare.

En av de bidragande orsakerna till att triathlonlopp och cykellopp har en långsammare tillväxt kan, enligt organisationen Svenska Motionslopp, vara att arrangörer försvunnit. Dessutom kan det finnas en osäkerhet kring Trafikverkets ökade avgifter. Det gör att många mindre arrangörer valt att inte planera eller investera i att genomföra lopp.

”Att i början av året inte veta vilka kostnader man har för att arrangera ett evenemang på väg gör det svårt att motivera klubbar och funktionärer att lägga ned ideell tid och kraft”, säger Staffan Movin, som är ordförande Svenska Motionslopp.

Men dessa problem har inte Vasaloppet. Detta har blivit en prestigetävling och den har en stor påverkan på människors vilja att prestera.

Regeringen och Riksidrottsförbundet var särskilt noga med att poängtera betydelsen av de stora motionsloppen, under tiden då det fanns restriktioner att förhålla sig till i samhället.

— Det finns tydliga signaler när Riksidrottsförbundet tillsammans med regeringen, under pandemin, pekade på de stora lopparrangörerna som en viktig motor för folkhälsan. När man inte kunde hålla i stora arrangemang så ville man visa vilka nödvändiga instrument dessa lopp är för att inspirera till rörelse. Andemeningen var att vi som var lite större arrangörer skulle vara draglok åt de lite mindre – de som inte har ett kansli eller de som inte har förmånen att ha en verksamhet som servar det ideella.

Han tillägger:

— Det är klart att vi inom Vasaloppets organisation måste vara med för att bidra lite extra.

Men det gäller att inte nöja sig med att det sker en ökning i antal anmälda till exempelvis Vasaloppet. Det är knappast så att en ”peak” nåtts.

— Här finns det definitivt mer att göra. Jag tror vi går en spännande framtid till mötes. För vår del handlar det om att bygga ett långsiktigt starkt intresse för skidåkningen under vintern. Men vi bygger också på vår cykling och löpning; en resa som vi fortsätter med, i syfte att skapa en ännu starkare sommaraktivitet framöver, säger Johan Eriksson.